Balans nr 8 1976

Inflationsredovisning efter Sandilands

Förfäktarna av återanskaffningsvärdemetoden seglar i medvind. Kritiken mot generellt köpkraftskorrigerade bokslut är framför allt riktad mot de svårigheter som uppstått vid utläsningen av denna typ av rapporter. I England försöker man nu kombinera de båda metoderna. Professor Reginald Jägerhorn framhåller i denna artikel att morgondagens inflationsredovisningsmodell håller på att ta form.

I mars detta år föregick Securities & Exchange Commission det beslut på inflationsredovisningens område som skulle fattas av det redovisningsnormerande organet Financial Accounting Standards Board i Förenta Staterna. Publicitet gavs då åt regler gällande utvidgad bokslutsinformation om tillgångarnas återanskaffningsvärden och mer kostnader. De nya reglerna gäller för räkenskapsår som utgår den 25 december 1976 eller senare och berör större börsnoterade bolag. På försommaren fattade FASB i sin tur beslutet att tills vidare lägga sitt eget förslag om generellt köpkraftskorrigerade bokslut på is.

Utvecklingen i England

Den brittiska Sandilandskommitténs inflationsredovisningsmodell, offentliggjord i september 1975, har jag presenterat och kritiserat tidigare i denna tidskrifts marsnummer. Också den fortsatta utvecklingen i England är värd uppmärksamhet. I januari 1976 fattade börsen beslut om att utöka kraven på de börsnoterade bolagens informationsgivning. Vissa signifikativa inflationseffektinformerande data skulle intagas i årsredovisningen. Den viktigaste konkreta handlingen innebar dock skapandet av Inflation Accounting Steering Group från årsskiftet i enlighet med Sandilandskommitténs intentioner. Inflation Accounting Steering Group, som närmast kan betecknas som ett utredningsorgan med ett antal heltidsanställda redovisare och sekreterare, kommer åren 1976–1978 att vara sysselsatt med uppföljning och testning av Sandilandskommitténs inflationsredovisningsmodell och utarbetande av mera detaljerade normer och anvisningar för praktiskt bruk. Förmodligen görs ett försök att i inflationsredovisningsmodellen integrera nukostnadsredovisning med en generell indexkorrigering för att beakta förändringarna i penningenhetens köpkraft. I det följande skall jag med ett konkret exempel belysa hur en dylik kombinering av de båda metoderna är möjlig i företagens redovisning, men låt oss först ta ett enkelt exempel och närmare visa att återanskaffningsvärdemetoden ensam liksom köpkraftsmetoden inte är tillräcklig.

Återanskaffningsvärdemetoden

En god vän till mig, en varm anhängare av återanskaffningsvärdemetoden, liknade företagets situation med lägenhetsinnehavarens. Om lägenhetspriserna går upp gör inte lägenhetsinnehavaren i och för sig någon vinst eftersom en realisation förutsätter anskaffandet av en annan våning och den har ju också stigit i pris. Resonemanget sammanfaller dock med Sandilandskommitténs tankegångar så att även om värdestegringen ifråga inte skulle påverka rörelsevinster så skulle den ingå i företagets totala vinst antingen som en orealiserad eller (efter försäljningen) som en realiserad holdingvinst. Men jag delar inte helt vännens åsikt. Om de specifika priserna stiger, i det här fallet lägenhetspriserna, så är det fullt möjligt att lägenhetsinnehavaren gör en vinst eller t o m en förlust. Det hela beror på utvecklingen och omständigheterna i övrigt.

Låt mig ta ett konkret exempel från Finland med rätt höga såväl specifika som generella prisstegringar de senaste åren. En lägenhet köpt i december 1965 för 100.000 mk kan 10 år senare säljas för 300.000 mk. Vi frånser vilken betydelse lägenhetsinnehavet haft för ägaren under 10-årsperioden i form av lägre bostadskostnader och tar här endast ställning till frågan om hur mycket ägaren tjänar på att sälja lägenheten för 300.000 mk. Vi är säkert helt överens om att skillnaden mellan försäljningspriset 300.000 mk och anskaffningsutgiften 100.000 mk eller den s k nominella vinsten 200.000 mk inte är ett korrekt svar. Endast om den generella penningvärdeförsämringen skulle ha varit obefintlig under hela 10-årsperioden och lägenhetspriset faktiskt stigit med 200 % t ex på grund av starkt minskat utbud på lägenheter så skulle vår lägenhetsinnehavare blivit 200.000 mk rikare, hans ekonomiska resurser skulle ha ökat, och han skulle ha gjort bättre ifrån sig än den som under hela denna period hållit 100.000 mk på kistbottnen. Det är naturligtvis riktigt att konstatera att i den mån vår lägenhetsinnehavare också framdeles vill vara lägenhetsinnehavare så innebär försäljningen också köp av en annan lägenhet och att en likvärdig betingar sig ett pris om ca 200.000 mk mer än för 10 år sedan. Trots att alltså affären – när vi frånser förändringen i finska markens generella köpkraft – resulterat i en vinst om 200.000 mk så är situationen inte jämförbar med den då någon skulle ha varit villig att betala 500.000 mk för samma lägenhet.

Men låt oss bli mera realistiska och samtidigt beakta att de generella priserna under denna 10-årsperiod steg med 132 % i Finland mätt med levnadskostnadsindex. Lägenheterna har sålunda blivit relativt sett mera värdefulla och lägenhetsinnehavarna rikare. Men inte i vårt fall med 200.000 mk utan med 68.000 mk i det fall lägenhetsköpet under hela perioden finansierats med egna medel eftersom 132.000 mk (132 % av 100.000 mk) avgår för att återställa köpkraften hos det ursprungligen investerade kapitalet. I reella termer är vinsten den totala vinsten korrigerad med hänsyn till penningvärdets förändring. Men hur skulle situationen sett ut om lägenheten i sin helhet finansierats med lån? Vi antar för enkelhetens skull att ingen amortering skett under 10-årsperioden. Lägenhetsinnehavaren har då gjort en vinst ytterligare om 132.000 mk – vinst på grund av innehav av monetära skulder – och lagd till 68.000 mk representerar 200.000 mk en verklig ökning av dennes resurser. Skulle lånefinansieringsandelen varit 50 % under hela perioden skulle vinsten stiga till 134.000 mk och bestå av följande delar:

Vinst på grund av innehav av ett lån om 50.000 mk från dec 1965 till dec 1975

(232/100 x 50.000) ./. 50.000

= 66.000

Reell ökning av lägenhetens värde

(300.000 ./. 100.000)./. 132.000

= 68.000

134.000

Årsredovisningen

I det följande skall vi närmare se hur en liknande information kan integreras i årsredovisningen. Framställningen bygger på de idéer som förfäktats av den brittiska Consultative Committee of Accountancy Bodies i anslutning till vissa kritiska kommentarer gällande Sandilands kommittébetänkande.

AB Inflo uppvisar följande ingående och utgående balans samt resultaträkning i sammandrag uppgjort på traditionellt sätt:

Ingående balans

Likvida medel

50

200

Skulder

Varulager

200

100

Lagerreserv

100

Aktiekapital

Anläggningstillgångar

200

50

Balanserad vinst + årets vinst

450

450

Utgående balans

Likvida medel

100

251

Skulder

Varulager

138

58

Lagerreserv

100

Aktiekapital

Anläggningstillgångar

220

Balanserad vinst

49

./. årets förlust

458

458

Resultaträkning

Försäljning

1.900

Inköp

792

Lagerförändring

62

./. 854

1.046

Fasta kostnader

1.068

./. 22

Lagerreservupplösning

+ 42

20

Skatter

./. 21

Årets förlust

./. 1

Ingående varulagret består av 200 st XYZ-produkter värderade enligt FIFO-principen till sitt inköpspris 1:00/styck. Återanskaffningsvärdet låg vid samma tidpunkt på 1:20/styck. För enkelhetens skull begränsas varutransaktionerna till följande under året:

1/4

Sålt 200 st á 2:50 = 500

Köpt 200 st á 1:26 = 252

1/7

Sålt 200 st á 2:50 = 500

Köpt 200 st á 1:32 = 264

1/10

Köpt 200 st á 1:38 = 276

Sålt 300 st á 3:00 = 900

Utgående varulager 100 st XYZ-produkter är således värderat enligt FIFO till 138. Återanskaffningsvärdet är 31/12 1:44 per styck. Anläggningstillgångarna består dels av en under året anskaffad tomt för 80 och dels av avskrivningsbara tillgångar som under året avskrivits med 60. Tomten anskaffades 1/7 och dess värde uppskattades till 90, 31/12. De avskrivningsbara tillgångarna anskaffades för 400 (index = 100) och har under två tidigare år avskrivits sammanlagt med 200. Index 1/1 = 140 och 31/12 = 160. Tillgångarnas totala livslängd är 5 år.

Betalningarna av fasta kostnader och skatter antages fördela sig jämnt under året. Det generella prisindexet som 1/1 uppgick till 100 har per 31/12 stigit till 115.

I det följande görs bokslut upp enligt nukostnadsredovisning men samtidigt beaktas effekterna av de generella prisförändringarna och redogöres för förändringarna i det egna kapitalets köpkraft under året samt orsakerna därtill. Skatterna i resultaträkningen antages vara desamma som i det traditionella bokslutet. Av holdingvinsterna reserveras 60 % för skatt.

Ingående och utgående balansräkningen jämte resultaträkning enligt nukostnadsredovisning får följande utformning:

Ingående balansräkning nukostnader

Likvida medel

50

200,0

Skulder

Varulager

240

165,6

Skattereservering

Anläggningstillgångar

336

100,0

Aktiekapital

56,0

Varulagrets värdereglering

54,4

Anläggnings tillgångarnas värdereglering

50,0

Balanserad vinst – årsvinst

626

626,0

Utgående balansräkning nukostnader

Likvida medel

100

251,0

Skulder

Varulager

144

225,6

Skattereservering

Anläggningstillgångar

346

100,0

Aktiekapital

Balanserad förlust

137

72,8

Varulagrets värdereglering

77,6

Anläggnings tillgångarnas värdereglering

727

727,0

Resultaträkning, nukostnader

Försäljning

1.900

Sålda varors kostnad

854

Justeringskostnad

76

./. 930

970

Fasta kostnader före avskrivningar

./. 1.008

./. 38

Avskrivningar

./. 128

./. 166

Skatter

./. 21

Årets verksamhetsförlust

./. 187

I sista avsnittet redogörs närmare för hur uträkningarna enligt nukostnadsredovisning utförts. Totalförlusten för året uppgår till 147 och består av följande resultatkomponenter:

Årets verksamhetsförlust

./. 187,0

Holdingvinst lager

16,8

Holdingvinst i tomt

4,0

Holdingvinst i avskrivningsbara tillgångar

19,2

./. 147,0

Brister i inflationsrapporteringen

Beräkningarna så här långt sammanfaller med de direktiv som ingick i Sandilandskommitténs rapport. The Consultative Committee of Accountancy Bodies pekar dock på ofullständigheter i en dylik inflationsrapportering och efterlyser bl a följande:

  • inflationseffekterna av förändringar i värdet på de monetära posterna under året bör beaktas

  • inflationens hela effekt på det egna kapitalet under året bör observeras oberoende av om det egna kapitalet motsvaras av monetära eller icke monetära tillgångar

  • vid beräkningen av holdingvinsterna borde också hänsyn tas till inflationen dvs eliminering göras av den delen som inte är en verklig vinst utan enbart en minskning i penningvärdet.

Vinsten på de monetära posterna stiger till 60,32 (se sista avsnittet). Enligt nukostnadsredovisningen uppgick det egna kapitalet 1/1 till 260 men borde stiga till 299,46 (= 260,4 _ 115/100) för att 31/12 ha samma köpkraft som det hade 1/1. I själva verket uppgick det till 113,40 varför företagets köpkraft nedgått med 186,06. Det som nu är väsentligt att utreda enligt the Consultative Committee of Accountancy Bodies är hur de olika resultatkomponenterna utfaller i reella termer. Beräkningarna presenteras i sista avsnittet och följande sammanfattande uppställning över de reella vinstkomponenterna kan uppgöras.

Årets verksamhetsresultat i reella termer

./. 199,06

Holdingvinst i reella termer

– Tomt

./. 1,58

– Avskrivningsbara tillgångar

./. 31,20

– Lager

./. 14,54

./. 246,38

Vinst på monetära poster

60,32

Nettoförlust i köpkraft under året

./. 186,06

Accepterar vi det tidigare resonemanget vi förde kring lägenhetsinnehavarens vinst så följer därav att också ovanstående uträkning är accepterbar. Den reella värdestegringen på lägenheten mk 68.000 motsvaras här av de reella holdingresultatkomponenterna som är negativa. Företagets kapitalplaceringar har alltså inte ökat i värde i samma takt som den generella prisnivån i övrigt stigit i samhället. Relativt sett har bolagets tillgångar blivit mindre värdefulla och företagets eget kapital har sålunda påverkats därav. Årets verksamhetsförlust som i exemplet givetvis är den betydelsefullaste resultatkomponenten är uträknad med beaktande av nukostnaderna och tar samtidigt hänsyn till förändringarna i de generella priserna under året. Verksamhetsresultatet, beräknat enligt nukostnadsredovisning, är sålunda uttryckt i penningenhetens köpkraft per den 31/12. Slutligen har inflationens inverkan på de monetära posterna under året observerats och en vinst om 60,32 som beror på ett innehav av större monetära skulder än monetära tillgångar har observerats.

Morgondagens redovisningsinformation

Är det morgondagens redovisningsinformation som här presenterats? Den frågan är för tidigt väckt. Redovisningen har en viktig uppgift bl a i att möjliggöra en kritisk granskning av utförda prestationer och ligga som underlag för beslutsfattandet. Jämförd med en redovisningsmodell som ensidigt beaktar enbart förändringarna i de generella priserna liksom också en modell som enbart registrerar specifika prisförändringar, har den här presenterade modellen uppenbara fördelar. Men en viktig fråga är om intressenterna kan tillgodogöra sig denna komplexa information? En annan viktig fråga sammanhänger med hur inflationsredovisningsmodellen omsätts i praktiken. Vilka förenklingar kan accepteras och vilka ”short cuts” erbjudas på det praktiska planet? Det är därför ganska naturligt att en stor del av ansträngningarna på inflationsredovisningsområdet nu koncentreras kring modellernas praktiska applicerbarhet och modelltestningar.

Förklaringar till vissa uträkningar

1 BOKSLUTSDATA ENLIGT NUKOSTNADSREDOVISNING

Beräkningarna kan väsentligt förenklas genom användning av approximativa metoder såsom t ex genomsnittsmetoden vid beräkning av sålda varors justeringskostnad, dvs den merkostnad som resultatet skall belastas med under perioder med stigande priser då man utgår ifrån ett konventionellt bokslut. I det följande har dock exaktare metoder använts.

1.1 VÄRDEREGLERING AV VARULAGRET

Nuanskaffningsutgiften för varulagret 1/1 uppgår till 240 (= 200 x 1,20) enligt givna uppgifter. Motsvarande värde 31/12 är 140. Lagervärderegleringen i ingående balansen stiger sålunda till 140 före skattereserveringar och denna holdingvinst är till 100 realiserad och till 40 orealiserad. Under året noteras en ökning av realiserade holdingvinster i lager om 76. Sistnämnda belopp erhålls genom en beräkning av sålda varors nukostnad transaktion för transaktion till 930, från vilket avdrages sålda varors kostnad i det traditionella bokslutet 854. I utgående balansen sker en uppskrivning av lagrets FIFO-värde från 138 till 144 och samtidigt bör observeras att den i ingående balansen orealiserade värderegleringen om 40 bortfaller eftersom beloppet redan beaktats i ökningen av periodens realiserade holdingvinster. Sammanfattningsvis kan följande uppställning göras. (Se fig 1.)

Fig 1.

Analys av holdingvinster i lager

Totalt

Varulagrets värdereglering

Skattereservering

Värdereglering till början av året

140

56

84

Värdereglering under året (76 + 6 ./. 40)

42

16,8

25,2

Total värdereglering

182

72,8

109,2

1.2 VÄRDEREGLERING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Eftersom tomten anskaffades under året och nuvärdet stigit med 10 per 31/12 noteras detta belopp som värdereglering före skattereservering. Följande beräkningar görs över de avskrivningsbara tillgångarna.

Onedskrivet nuvärde 1/1

560 =

400 x 140/100

Onedskrivet nuvärde 31/12

640 =

400 x 160/100

Ackumulerade avskrivningar 1/1

224

dvs 40 % av 560

Ackumulerade avskrivningar 31/12

384

dvs 60 % av 640

Vi får:

Nedskrivet bokföringsvärde 1/1

200

Värdereglering till 1/1

136

Nedskrivet nuvärde 1/1

336

Värdereglering under året

48

= (336 x 160/140) ./. 336

Avskrivningar under året

./.128

Nedskrivet nuvärde 31/12

256

Sammanfattningsvis kan vi göra följande analys av holdingvinsterna i anläggningstillgångarna:

Totalt

Värdereglering

Skattereservering

Värdereglering av anläggningstillgångar till 1/1

136

54,4

81,6

Värdereglering av tomten under året

10

4

6

Värdereglering av avskrivningsbara tillgångar under året

48
   

19,2
   

28,8
   

Totalt

194

77,6

116,4

2.1 VINST PÅ MONETÄRA POSTER

Faktor

Köpkraft 31/12

Nettomonetära skulder

1/1

./. 315,6

115/100

./. 362,94

Transaktioner:

Sålt

1/4

+ 500

115/103,75

+ 554,22

Köpt

1/4

./. 252

115/103,75

./. 279,33

Sålt

1/7

+ 500

115/107,50

+ 534,88

Köpt

1/7

./. 264

115/107,50

./. 282,42

Köpt tomt

1/7

./. 80

115/107,50

./. 85,58

Köpt

1/10

./. 276

115/111,25

./. 285,30

Sålt

1/10

+ 900

115/111,25

+ 930,34

Fasta kostnader

– skatter

./. 1029

115/107,50

./. 1100,79

Skattereservering 31/12

./. 60

./. 60

./. 436,92

./. 376,60

./. 376,60

Vinst på monetära poster

60,32

2.2 BERÄKNING AV ÅRETS VERKSAMHETSRESULTAT I REELLA TERMER

Köpkraft 31/12

Försäljning (omräknat enligt ovan)

2.019,44

Sålda varors kostnad:

1/4

252 x 115/103,75 = 279,33

1/7

264 x 115/107,50 = 282,42

1/10

414 x 115/111,25 = 427.96

./. 989,71

1.029,73

Fasta kostnader – skatter

(omräknat enligt ovan)

./. 1.100,79

Resultat före avskrivningar

./. 71,06

Avskrivningar

./. 128,00

Verksamhetsförlust

./. 199,06

I ovanstående beräkning observeras att eftersom avskrivningarna är beräknade på anläggningarnas nuvärde 31/12 görs ingen korrigering med hänsyn till den generella penningvärdeförändringen.

2.3 BERÄKNING AV HOLDINGVINSTERNA I REELLA TERMER

Tomtens nuvärde 1/7 = 80 och 31/12 = 90. Men 80 1/7 bör uppgå till 85,58 31/12 (80 x 115/107,5) för att ha samma generella köpkraft som 1/7. Eftersom tomtens värde stigit till 90 uppgår den reella holdingvinsten före skattereservering till 4,42 dvs 90 ./. 85,58 = 4,42. Skattereserveringen görs på den nominella holdingvinsten (60 % av 10 = 6) varför den reella holdingvinsten efter skattereservering uppgår till ./. 1,58.

Avskrivningsbara anläggningstillgångars nuvärde 1/1 = 336 motsvarande värde före avskrivningar 31/12 = 384.

336 x 115/100 = 386,4

384 ./. 386,4 = ./. 2,4 reell holdingvinst före skattereservering

Skattereservering = 28,8

Reell holdingvinst i avskrivningsbara tillgångar efter skattereservering = ./. 31,2

För beräkning av holdingvinsten i lager i reella termer kan följande uppställning göras:

Faktor

Köpkraft 31/12

Lager 1/1

240

115

276,00

100

+ Inköp under året

792

omräknat enligt ovan

847,05

./. Kostnader mot resultatet

./. 930

omräknat enligt ovan

./. 989,71

133,34

102

102,00

Bruttoförlust i köpkraft

./. 31,34

Värdereglering (efter skattereservering) under året

16,80

Holdingvinst i reella termer

./. 14,54

Reginald Jägerhorn, professor

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...