Balans nr 10 1977

BAS-planen, redovisningsteori och forskning

Redovisningskonsult Ilmar Roots bemöter här den kritik som framförts av professor Sten Jönsson i BALANS nr 8/1977 i artikeln ”Vems problem löser BAS-planen?”. Ilmar Roots framhåller bl a att omfattande forskning, speciellt om mindre företags redovisning, ligger bakom BAS-planen.

TEORI OCH FORSKNING

Det är uppenbart att prof Sten Jönsson och jag har helt olika uppfattningar om begreppet teori. Även om diskussion i detta ämne är av akademisk karaktär, anser jag att det är nödvändigt att reda ut begreppen.

Jag är anhängare till den vetenskapsteoretiska skola som gör distinkt skillnad mellan följande begrepp: faktuell kunskap, generaliserad kunskap och teori. Till skillnad från empirisk kunskap är teori en ren tankekonstruktion, som endast avser formella relationer mellan olika begrepp. En teori uttrycks i ett antal inbördes relaterade satser. Dessa satser får inte vara fristående från varandra utan skall bilda ett system. Det som karakteriserar en teori är att man först räknar upp ett antal begrepp, vilka betraktas som teorins grundbegrepp. Övriga begrepp, som sedermera införs i teorin, definieras med hjälp av dessa begrepp.

Den ovan beskrivna teoriuppfattningen är vanlig hos de forskare som sysslar med logik och metodproblem (t ex Anders Wedberg – Den nya logiken, Sören Bergström – Metodproblem m fl).

Enligt den ovan relaterade teoriuppfattningen är definitionen ”en teori är en ordnad samling väl prövade påståenden och satser som beskriver och förklarar en del av verkligheten” inte en korrekt definition på teori. För det första: det räcker inte att det finns en ”ordnad samling av satser”. Det måste vara ett system av satser. För det andra: en teori behöver inte beskriva verkligheten, det räcker att den förklarar verkligheten. För det tredje: att påståenden är väl prövade är – formellt sett – inte kriterium på teori. Den av prof Sten Jönsson angivna definitionen på teori skiljer således inte på två olika typer av kunskaper – generaliserad kunskap och teori.

Jag hävdade att Redovisningsplan (RP) inte har någon redovisningsteori som grund. Om detta vore fallet, behövde man inte använda odefinierade begrepp, som inte bildar något begreppssystem, dvs teori. Det definieras t ex inte i RP vad som menas med ”mätning”, ”ekonomiska tillstånd”, ”redovisningens principer”, ”redovisningens syfte” m m. Jag är inte ute för att kritisera författarna av RP utan vill endast belysa vilka svårigheter man råkar i när man saknar redovisningsteori som stöd.

Jag har aldrig ifrågasatt behovet av att genom empiriska studier ta reda på vilka behov som en registreringsplan bör tillgodose och hur den kan utformas. Min fråga gällde: Varför har dessa empiriska studier inte lett till teoribildning? Mig veterligt finns det ingen i Sverige som sysslar med redovisningsteori som forskningsobjekt.

FORSKNING OCH BAS-PLANEN

Prof Sten Jönsson frågar: ”Hur fastställer man vilka behov det är fråga om, när man konstruerar en redovisningsplan. Här skulle man kunna tänka sig lite forskning!” Jag skulle säga: det behövs mycket forskning! Detta är också fallet med BAS-planen.

Bakom BAS-planen ligger omfattande forskning (om det är tillåtet att använda denna term även för icke-akademisk verksamhet med forskningssyfte), speciellt om mindre företags redovisning. Det har gjorts omfattande empiriska undersökningar om bl a

  • genomgång av ca 200 olika verksamhetsgrenars redovisning hos mindre företag, baserad på dessa företags redovisningsmaterial

  • kartläggning av samtliga branschkontoplaner i Sverige och dessas användning

  • kartläggning av alla kända kontobenämningar i olika branschers redovisning

  • undersökning av vissa utländska kontoplaner för mindre företag (Österrike och Schweiz)

  • undersökning om utrymmesbehovet för olika kontotyper vid klassificering enligt decimalindelning osv.

Bakom BAS-planen ligger alltså rätt omfattande empirisk forskning. Finns det någon annan kontoplan i Sverige – om man bortser från M-planen som ju egentligen inte var avsedd för mindre företag – som bygger på så omfattande empiriska undersökningar som BAS-planen?

BEGREPPSFRÅGOR

Den mest upprepade kritiken mot BAS-planen avser begreppsdistinktionen utgift och kostnad, vilket också prof Sten Jönsson framför: ”I utvecklingsarbetet har man valt att inte göra åtskillnad mellan utgift och kostnad.” Detta påstående bygger på en missuppfattning. Att denna missuppfattning uppstått är BAS-planskonstruktörerna själva delvis skyldiga för. I skriften ”Redovisning i mindre och medelstora företag” (sida 22) sägs: ”I föreliggande kontoplan, som blott avser affärsredovisning förekommer ej skilda konton för utgifter och kostnader resp inkomster och utgifter.” I denna skrift behandlas överhuvud taget inte intern redovisning, registrering av resursförbrukningar osv. Av detta har man dragit slutsatsen att BAS-planen inte skiljer på begreppen utgift och kostnad. Diskussionen om utgift och kostnad har ofta avsett periodiseringsfrågor i BAS-planens affärsredovisningsdel. Låt oss slå fast: i det redovisningssystem, i vilket BAS-planen ingår, skiljer man på begreppen utgift och kostnad på samma sätt som M-planen. I BAS-planens klasser 3 – 8 registreras löpande inkomster och utgifter (motsvarar M-planens klasser 1 och 8). Här är det alltså endast fråga om händelser som är knutna till anskaffningstillfället. Allt som är knutet till förbrukningen (kostnad) registreras i klass 9 (motsvarar M-planens klass 2). I detta avseende är det alltså ingen skillnad mellan M-planen och BAS-planen.

När det gäller affärsredovisningsdelen finns det en grundläggande skillnad mellan M-planens och BAS-planens avslutningsteknik. M-planen använder som bekant saldoöverföringsmetoden vid bokslut. BAS-planen har frångått denna teknik och använder den s k avläsningsmetoden. Avläsningsmetoden innebär att en periods redovisning avslutas på samma konton som man använder vid löpande redovisning, dvs kontona periodiseras utan att saldon överförs till några andra konton. Periodiseringen vid bokslut sker genom en särskild transaktionstyp – bokslutstransaktion (denna transaktionstyp omfattar även kortfristiga bokslutstransaktioner). BAS-planen tar inte hänsyn till när avslutning sker. Detta kan ske t ex varje månad. Det är inte praktiskt att varje månad överföra kontosaldon till andra konton för att nästa månad börja på nytt. BAS-planens periodiseringsmetod bygger på den redovisningspraxis som man börjat använda i samband med övergång till ADB. Det är ingen svårighet att skilja utgifter och kostnader i detta avseende. Det är rapporten som skall tala om huruvida utgiften är periodiserad eller ej. Man kan säga att skillnaden mellan M-planen och BAS-planen är den att M-planen betraktar periodiseringen som kontoplansfråga, medan BAS-planen betraktar periodiseringen som rapportfråga. De som sysslar praktiskt med redovisningen har inte haft någonting att invända mot denna periodiseringsteknik. Auktor revisor Bengt Nyström t ex hade ingen förståelse för den kritik som Olle Möller hade riktat mot BAS-planen på denna punkt (båda artiklarna införda i BALANS nr 4/1977).

BAS-PLANEN OCH INTERNREDOVISNING

Prof Sten Jönsson tror att ”arbetsgruppen snart upptäcker att uppläggningen i BAS-planen innebär starka låsningar vad gäller möjligheten till företagsanpassad utformning i den interna delen”. Som en medlem i arbetsgruppen kan jag avslöja: arbetsgruppen har en helt annan plan – nämligen att upphäva alla de låsningar som begränsar möjligheterna till företagsanpassad utformning av den interna delen. Eftersom erfarenheter från mindre och medelstora företag visar att kraven på intern redovisning är högst varierande och behoven olika, är målsättningen med BAS-planen att standardisera endast affärsredovisningsdelen och låta all internredovisning ligga utanför kontosystemet så att utformningen av den delen av systemet kan varieras helt av olika användares individuella önskemål.

Hur BAS-planen kan kombineras med olika typer av intern redovisning har ingående beskrivits i en artikel i Ekonomen nr 7/1976, författad av Lars Samuelson och undertecknad. BAS-planen skiljer sig från den traditionella kontoplanstekniken därigenom att den tillåter att intern redovisning ligger helt utanför decimalsystemet. Grundtanken i detta system är följande. I stället för kontobegreppet används utanför affärsredovisningen ett antal fristående klassificeringsbegrepp där vart och ett av dessa ger uttryck för en dimension man vill ”mäta”. Antalet sådana begrepp är inte begränsat. Kopplingen av dessa fristående klassificeringsbegrepp med affärsredovisningen sker genom det gemensamma begreppet inkomst- och utgiftsslag. Hur det sidoordnade kodsystemet utformas styrs inte av kontoplanen utan bestäms av varje företag individuellt.

Den som är invigd i ”strukturtekniken” inser att det ovan beskrivna systemet har stora likheter med det redovisningssystem som utvecklats av Kockums – en systematiseringsfilosofi som enligt min bedömning kommer att bli dominerande i Sverige inom några år. Vad som karakteriserar denna systematiseringsfilosofi är just det att intern redovisning är helt fristående från kontoplanen och att den kan utformas antingen fritt av varje företag eller standardiseras på branschnivå. Det är just i detta avseende BAS-planen kommer att visa sig vara överlägsen både M-planen och V-planen. Jag vågar påstå att BAS-planen är den första standardkontoplanen i Sverige som inte låser den interna redovisningen i ett decimalsystem.

Såsom jag påpekade i min artikel i BALANS nr 5/1977 har Stig Wåhlberg just missuppfattat BAS-planen i detta avseende. Det finns därför ingen anledning att citera Stig Wåhlberg på denna punkt.

VILKA KRAV TILLGODOSER BAS-PLANEN?

Syftet med BAS-planen kan sammanfattas i följande punkter:

  • att göra redovisningen jämförbar mellan olika företag och mellan olika branscher

  • att underlätta datakommunikation och informationsutbyte mellan företag, branschorganisationer, redovisningsbyråer, servicebyråer och SCB

  • att underlätta redovisningens automatisering.

Jag kan inte inse att det ligger speciellt i servicebyråernas intresse att göra redovisningen jämförbar mellan olika företag. Är det inte i företagens intresse att t ex kunna jämföra olika nyckeltal med andra företag inom sin bransch? SCB återrapporterar numera nyckeltal för olika branscher och för olika storleksgrupper av företag. Många är intresserade av att jämföra sina nyckeltal med SCBs. Hur kan man jämföra sina nyckeltal med SCBs om man inte använder samma redovisningsspråk och samma systematik?

Är det inte i företagets intresse att använda den kontoplan som utarbetats av branschen? Ett tiotal branscher har redan utformat branschkontoplaner baserade på BAS-planen. Flera är under utveckling. Dessa kontoplaner kan nu också användas av redovisningsbyråer, vilket tidigare inte var fallet. Att dessa kontoplaner sedan också är lämpliga för uppgiftslämnandet för SCB kan väl inte skada saken? Har inte ett småföretag intresse av att arbeta med en kontoplan som underlättar kommunikationen med branschkontoplanen, med servicebyrå (om det blir aktuellt att anlita en sådan) och som kan underlätta uppgiftslämnandet till SCB?

Är det inte i företagets intresse att redovisningens automatisering förbilligas och förbättras? Redovisningens automatisering gäller idag inte längre servicebyråer utan kontors- och minidatorer. Hittills har det varit ett stort problem att utveckla avancerade datorbaserade redovisningssystem för minidatorer. Vad är orsaken till detta? Svaret är: bristande standardisering av redovisningen. Så länge man inte har enats om en gemensam redovisningsfilosofi, är det svårt att utforma generella redovisningssystem för minidatorer (omfattande även internredovisning). Det kan inte vara rimligt att varje litet företag beställer ett skräddarsytt program för sitt företag. Kostnaderna för sådana program är orimligt höga i förhållande till maskinvaran. Vad BAS-planens upphovsmän vill visa är just det att man genom standardisering kan utveckla generella datorbaserade branschsystem för redovisning för alla typer av datorer – speciellt för kontors och minidatorer.

Det exempel som prof Sten Jönsson anför och som avser planering av vantförsäljning i Norge, tolkar jag som ett planeringsproblem. I den mån man från redovisning kan hämta data för denna planering kan väl inte BAS-planen försämra dessa möjligheter? Att ta fram redovisningsrapporter per distrikt och månad kan de flesta ADB-system jag känner till. Men detta är enligt min mening ingen kontoplansfråga.

Prof Sten Jönsson har mycket positivt att säga om Se om Ditt företag (SoDf). Men hur får man data för SoDf’s företagsanalyser? BAS-planen är faktiskt avsedd att användas för detta ändamål. Det är bl a just därför SAF har engagerat sig i BAS-plansprojektet. De företag som vill använda SoDf har också behov av att ha kontoplan som är integrerad med SoDf. Är detta inte ett väsentligt motiv att använda BAS-planen?

SAMMANFATTNING

Som svar på prof Sten Jönssons slutsatser vill jag sammanfatta mina synpunkter på följande sätt:

  • Det kommer att visas inom kort att den interna delen av redovisningen i anslutning till BAS-planen ger större flexibilitet än någon annan kontoplan av traditionell typ. Det finns ingen begränsning i BAS-planen i detta avseende.

  • Det är småföretagens egen sak att bedöma vilken glädje de får av BAS-planen. I den mån småföretaget anlitar medhjälpare – revisorer, redovisningskonsulter eller redovisningsbyråer – får denna bedömning göras av dessa medhjälpare. Någon annan bevisföring har endast akademiskt intresse.

  • BAS-planen upprätthåller skillnaden mellan utgift och kostnad i princip på samma sätt som M-planen, men använder en annan avslutningsteknik än de traditionella kontoplanerna (avläsning i stället för saldoöverföring). Detta anser den stora majoriteten av företag vara praktiskt.

  • BAS-planen underlättar användningen av Se om Ditt företags ekonomiska analyser genom att erbjuda en skräddarsydd kontoplan för detta ändamål.

  • Det är nödvändigt att se till den praktiska utvecklingen och dess krav på enkelhet när man diskuterar omsättningen av teoretiska principer i mindre företags redovisning.

Ilmar Roots, redovisningskonsult

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...