Balans nr 7 1977

Redovisning och finansiering vid Göteborgs universitet

Professor Sten Jönsson lämnar här en redogörelse för läsåret 1976/77 betr avdelningen för redovisning och finansiering inom företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet. Redogörelsen omfattar grundutbildning, påbyggnadsutbildning (masterutbildning), forskarutbildning och forskning.

INTRODUKTION

Redovisning och Finansiering fortsätter att vara den till volymen största ämnesdelen av företagsekonomi. Ekonomilinjen (linje 6a) är den utbildningslinje som belägger den största delen av undervisningskapaciteten för ämnet. Andelen vuxenstuderande fortsätter att öka.

Eftersom universitetsreformen är under genomförande med en osäkerhet vad gäller planeringsförutsättningar inför läsåret 1977/78 av ej tidigare upplevd omfattning och eftersom utbildningskraven för revisorsauktorisation diskuteras, kan det antas vara av allmänt intresse att redovisa vad som sig vid avdelningen under läsåret tilldragit haver. Nedan lämnas en redogörelse för verksamheten inom grundutbildning, påbyggnadsutbildning, forskarutbildning och forskning under det gångna året.

GRUNDUTBILDNING

A-nivån

A-kursen i företagsekonomi innehåller 4 delkurser om vardera 5 poäng. Deras huvudsakliga ämnesorientering framgår av kursernas rubriker:

  • Översikt och problemorientering

  • Elementär K/I och redovisning

  • ADB och systemkonstruktion

  • Ekonomisk analys och bedömning.

Inom redovisningsdelen av den andra delkursen behandlas grundläggande begrepp, termer och tekniker inom redovisning.

Undervisningen har omfattat 10 timmar föreläsning och 30 timmar lektionsundervisning samt ett antal hemarbetsuppgifter. A-kursen har givits tre gånger under det gångna läsåret. Resultat: se tabell I.

Tabell I.

Tenterande och godkända, A-nivån, Elementär redovisning

Tentamenstillfälle

Antal tentander

Godkända eller Väl Godkända

i procent

1976-10-29

379

255

69

1977-01-15

199

89

45

1977-03-23

207

140

67

1977-04-15

107

58

54

S:a 542

Ø 59

Utvecklingsarbete

Hela grundutbildningen har under läsåret varit föremål för en översyn. Från och med kommande läsår har A-nivån följande 4 delkurser:

Företagandets villkor

(5 poäng)

Allmän redovisning

(5 poäng)

Ekonomisk analys

(5 poäng)

Företagsstyrning

(5 poäng)

För redovisningens del innebär detta ett något vidgat utrymme på A-nivån. Delkursen Allmän redovisning syftar till att ge redovisningskunskaper som erfordras för att deltagarna skall kunna läsa och förstå en årsredovisning och för fortsatta studier på B-nivån.

Den fortsatta minskningen av resurserna för undervisning har krävt en pedagogisk uppläggning av kursen som mera än tidigare bygger på studentens självverksamhet och som förhoppningsvis kommer att förstärka den för ämnet så viktiga färdighetsträningen. Delkursen är indelad i tre ”block”, vilka vart och ett avslutas med en hemuppgift och innefattar arbete med övningsuppgifter i en ”räknestuga” där handledning finns tillgänglig. I block 1 behandlas principerna för löpande bokföring samt bokslut på konton och bokslutstablå, i block 2 speciella problem rörande värdering och bokslutspolitik samt i block 3 frågor rörande extern informationsgivning och tekniker för att tolka redovisningsinformation.

B-nivån

Den volymmässigt tunga undervisningsinsatsen för Redovisningsavdelningen ligger på B-nivån. B-kursen består också av 4 delkurser om vardera 5 poäng:

  • Internredovisning och budgetering

  • Distributionsekonomi

  • Externredovisning

  • Administration och integration

Internredovisningskursen har omfattat 10 timmar föreläsning och 28 timmar lektionsundervisning. En föreställningsram (redovisningsplan) för redovisningens syften, principer och instruktioner presenteras. Förslag till kontoplaner studeras och blir föremål för kritisk granskning. Sambandet mellan verksamhetens planering (budgetering) och uppföljning (redovisning ex post) studeras. Avvikelser mellan förkalkylerade och efterkalkylerade kostnader och intäkter analyseras. ADB-utvecklingens betydelse för den ekonomiska rapporteringen uppmärksammas. Kursen har givits 2 gånger under läsåret. Resultat: se tabell II.

Tabell II.

Tenterande och godkända, B-nivån, Internredovisning (5 poäng)

Tentamenstillfälle

Antal tentander

Godkända eller Väl Godkända

i procent

1976-10-01

203

83

41

1976-11-03

92

35

38

1977-02-18

336

174

51

1977-04-20

153

85

56

S:a 382

Ø 49

Att omkring 50 % av de som tenterar kuggas (observera att samma student kan tentera flera gånger om han/hon misslyckas) är i och för sig otillfredsställande och ett återkommande ämne för diskussion vid avdelningen. Vi har valt att inte sänka kraven utan att satsa på att aktivera studenten under hela kurstiden. Att stormläsa de sista dagarna före tentamen är ett ineffektivt sätt att studera.

Externredovisningskursen har omfattat 19 timmar föreläsning och 30 timmar lektionsundervisning. I kursen behandlas finansiell planering, kapitalbehovsberäkning, räkenskapsanalys (särskilt finansieringsanalys) och redovisningsproblem vid varierande penningvärde. Civilrättsliga och skatterättsliga föreskrifter som rör bokslutet, sett som finansieringsinstrument, behandlas också. Kursen har givits två gånger under läsåret med följande resultat: se tabell III.

Tabell III.

Tenterande och godkända, B-nivån, Externredovisning (5 poäng)

Tentamenstillfälle

Antal tentander

Godkända eller Väl Godkända

i procent

1976-12-03

205

53

26

1977-03-25

177

80

45

1977-05-03

305

126

40

+ ett tentamenstillfälle i sept 1977

S:a 269

Ø 39

Problemet med andelen kuggade studenter är än större inom externredovisning.

Slutsatsen här är densamma som för internredovisning. Vi satsar på ett utvecklingsarbete som skall kompensera den krympande resurstilldelningen med ökad aktivering av studenten genom självverksamhet under hela kurstiden.

Utvecklingsarbete

Inom ramen för översynen av grundutbildningen sker ett utvecklingsarbete även vad gäller Intern- och Externredovisning. B-nivån kommer i den nya uppläggningen som införs rullande (A-nivån hösten -77, B-nivån våren -78) att innefatta följande delkurser:

Ekonomistyrning

(= Internredovisning)

5 poäng

Marknadsföring

5 poäng

Externredovisning

5 poäng

Strategisk planering

5 poäng

Vad gäller kursen Ekonomisystem kommer ökad tonvikt att läggas vid budgetering, kalkylering och dess anknytning till ekonomisystem samt konstruktion av redovisningsplan, allt med hjälp av övergripande exempel och praktikfall.

För Externredovisning kommer inga större förändringar. En viss avlastning är eftersträvansvärd. Den kommer att ske genom att redovisningsteori förläggs till ekonomisystemkursen, i gengäld kommer finansieringsdelen att utökas något.

C-nivån

Efter genomgången B-nivå väljer studenten en av fyra specialiteter på C-nivån (Administration, Distribution, Kostnads- & Intäktsanalys eller Redovisning). Redovisning var som tidigare den största kursen på C-nivån. Kursen består av tre delkurser:

  • C 1.1, 5 poäng, (som innehåller avsnitten Metodfrågor, Internredovisning och budgetering, Revision och Offentlig förvaltning).

  • C 1.2, 5 poäng, (som innehåller avsnitten Balansteori, Bokslutspolitik och skatter, Finansiell planering, Företagsanalys och företagsvärdering, Koncernredovisning).

  • C 1.3, 10 poäng, uppsats och opposition på uppsats.

C-kursen i Redovisning och finansiering krävs för revisorsauktorisation. C 1.1 har omfattat 48 timmar föreläsning och C 1.2 52 timmar föreläsning och 10 timmar lektionsundervisning. I uppsatskursen ges handledning och seminariediskussion om 4 timmar per uppsats. Kursen har givits 2 gånger under läsåret. Resultat: se tabell IV och V.

Tabell IV.

Tenterande och godkända. C-nivån, C 1.1

Tentamenstillfälle

Antal tentander

Godkända eller Väl Godkända

i procent

okt 1976

61

48

79

dec 1976

19

12

63

feb 1977

58

53

91

maj 1977

19

13

68

S:a 126

Ø 80

Tabell V.

Tenterande och godkända. C-nivån, C 1.2

Tentamenstillfälle

Antal tentander

Godkända eller Väl Godkända

i procent

nov 1976

81

54

67

jan 1977

23

6

26

apr 1977

73

40

55

maj 1977

40

23

56

S:a 123

Ø 51

Antalet under året godkända uppsatser i kurs C 1.3 har varit 60 stycken. Vanligen är det fråga om två författare per uppsats.

Utveckling

Utvecklingsarbete på C-nivån i redovisning är jämförelsevis besvärligt på grund av kursens popularitet. Ett stort antal studenter i förening med knapp resurstilldelning ger mycket litet utrymme för t ex arbete i små grupper.

Översynen av grundutbildningen har inneburit mest radikala förändringar vad gäller C-nivån. Varje avdelning (dvs Administration, Distribution, Kostnads- och Intäktsanalys och Redovisning) ger en funktionell kurs med ämnesteoretisk orientering (C 1.1) varefter studenten kan välja relativt fritt mellan ett antal sektor- (eller yrkes-) orienterande kurser. För redovisningsämnets del är det följande alternativ som är aktuella. Se Figur 1.

Den ena C 1.2-kursen får en tyngdpunkt åt internredovisning och den andra mot externredovisning. Båda kurserna har tillämpningskaraktär med undervisningen grundad på större praktikfall.

Som den uppmärksamme läsaren ser skulle med denna konstruktion den blivande auktoriserade revisorn kunna gå igenom sin C-kurs i Redovisning och Finansiering utan en fördjupning av kunskaperna i intern redovisning vilket vi finner otillfredsställande. Vår lösning är att den som avser att söka auktorisation bör läsa båda C 1.2-kurserna plus ytterligare 5 poäng i Företagsekonomi t ex Internationellt företagande. Detta innebär att vi rekommenderar 70 poäng i Företagsekonomi, vilket är förenligt med den skrivelse som Kommerskollegium tillsänt linjenämnderna för ekonomilinjen angående kraven på teoretisk utbildning för erhållande av auktorisation. Man noterar f ö icke utan förvåning att tydligen ingen av de företagsekonomiska institutionerna i landet, möjligen med undantag för Stockholms universitet, blivit kontaktad i kommerskollegii arbete med revisorsutbildningen.

Det nya systemet för C-nivån skall börja tillämpas från hösten -78.

Grundutbildningen – prognos

Planeringsförutsättningarna inför läsåret

1977/78 är som nämnts inledningsvis ovanligt kaotiska. Den planering som normalt är avslutad i början av juni står i princip stilla i brist på besked från ovan. Det enda besked som föreligger är att vi troligen måste räkna med nedskärning i resurstilldelningen. Ett försök till beräkning grundat på informella signaler pekar på en nedskärning av undervisningen på ca 20 % vilket är helt oacceptabelt för ett tillämpat ämne som företagsekonomi (som för övrigt fortfarande behandlas som ett katederföreläsningsämne i resurstilldelningssammanhang). Samtidigt ryktas från den pågående bearbetningen av de famösa anmälningsblanketterna till universitetet att företagsekonomi kan vänta en ökning i tillströmningen på över 30 % i Göteborg. En kraftig ökning på C-nivån kan också väntas i höst. Undervisningslokalerna är redan vid nuvarande studentvolym utnyttjade till över 120 % (100 % = 8 timmar per dag) och i ett bedrövligt skick.

Genomförandet av den nyutvecklade grundutbildningen i förening med minskad resurstilldelning och ökad studenttillströmning kommer att ställa stora krav på lärarna under nästa år. Kan vi klara dessa trots de arbetsmiljömässiga hinder vi har att kämpa med kommer en milstolpe på vägen mot bättre ekonomiutbildning att passeras.

PÅBYGGNADSUTBILDNING

Inom ramen för utvecklingsarbetet med en påbyggnadsutbildning med arbetsnamnet ”masterutbildning” har under läsåret på försök tre masterkurser om 5 poäng givits. De har riktat sig till yrkesverksamma civilekonomer eller motsvarande och mottagandet har varit gott. Den första, där en riktad inbjudan ställdes till Göteborgs kommuns centrala förvaltning, samlade ca 20 deltagare, varav 4 doktorander. Ämnet var ”Budgetering – offentliga sektorn”. Den andra, också med riktad inbjudan till företag i Göteborgsregionen samlade även den ca 20 deltagare och behandlade ämnet ”Företags- och branschanalys”. Slutligen erbjöds en kurs i ”Förvaltningsrevision” där deltagarantalet blev så stort, ca 40, att kursen fick dubbleras. ”Masterutbildningsprojektet” drivs vidare under det kommande läsåret med en hel utbildning enligt modellen: se Figur 2.

Utbildningen ges i halvfart och omfattar alltså 40 poäng som klaras av under två år. Utbildningens syfte är att ge kursdeltagaren, som skall ha ett antal års praktisk yrkesverksamhet bakom sig, en uppdaterad och integrerad syn på företagsekonomiska frågor och öka hans/hennes färdighet att analysera större ostrukturerade problem. Två grenar startar den 15 september med den gemensamma integrationskursen dels en med inriktning på organisationers förändring och utveckling, dels en med inriktning, styrning och utveckling i offentlig förvaltning. En gren med inriktning på ekonomisystem och finansiell planering är planerad. En permanent lösning på resursfrågan finns inte. Nu bygger det hela på mycket ideellt arbete från lärarnas sida.

FORSKARUTBILDNINGEN

Avdelningen har under läsåret producerat en ekonomie doktor, Thomas Polesie. Under läsåret har de kurser i forskarutbildningen som är specifika för de doktorander som avser skriva avhandling inom redovisning utvecklats. De kommer att ligga fast under de närmaste åren (samtliga omfattar 5 poäng).

  • Utvecklingslinjer inom redovisning

  • Planering och kontroll

  • Ekonomisystem

  • Bokslutspolitik och finansiell planering.

Rekryteringen till forskarutbildningen har varit god (7 nya doktorander), vilket tillsammans med ca 10 aktiva mera seniora doktorander gör att handledarkapaciteten vid avdelningen kommer att vara fullt utnyttjad.

FORSKNING

Forskningsmässigt har året varit framgångsrikt. Anslag har erhållits för fortsatt forskning kring ”Förbättring av det formaliserade informationsflödet från ändamålsbudgetering och variabilitetsredovisning”, för studier av budgetprocessens roll som instrument för samordning och integration inom kommunal förvaltning och för kartläggning av effekterna av en konsekvent genomförd inflationsredovisning i ett verkstadsföretag. En viss koncentration av forskningsinsatserna till olika aspekter på planering, budgetering och redovisning av kommunal verksamhet har skett. De erfarenheter som därvid vinnes kan ligga till grund för teoriutveckling med speciell betoning av samspelet mellan planering och politik resp mellan redovisning och politik. Detta kan troligen överföras till industriell miljö då budgetprocesser och ekonomisystem anpassade till en framtida företagsdemokratisk beslutsordning skall utvecklas.

Följande rapporter har utarbetats vid avdelningen (FE-rapport = Företagsekonomiska institutionens rapportserie).

Polesie, Thomas, Ändamålsbudgetering. Studentlitteratur Lund 1976 (Akademisk avhandling).

Brunsson, Nils & Lundin, Rolf, Förvaltningsrevision och styrning – en teoriansats. FE-rapport 82.

Elmgren-Warberg, Jill, Företagens likviditetsstyrning. Ekonomisk revy 1977:2.

Hedberg, Bo & Jönsson, Sten, Designing Semi-confusing Information Systems for Organizations in Changing Environments. FE-rapport 73. (”Invited paper” till ”8th Conference of the American Institute for Decision Sciences”, San Francisco Nov 1976).

Handledning i investeringskalkylering för affärsverken. Riksrevisionsverket dec 1976. (Sten Jönsson)

Jönsson, Sten & Lundin, Rolf, ”Myths and Wishful Thinking as Management Tools” i Prescriptive Models of Organizations, Paul C Nystrom and William H Starbuck (eds) North Holland/TIMS Studies in the Management Sciences, Vol V Amsterdam 1977.

Jönsson, Sten & Lundin, Rolf (red), Perspektiv på kommunala problem. BAS 1976:30.

Jönsson, Sten & Lundin, Rolf, Kommunal budgetering under stark resursbegränsning. Göteborgs Kommuns budget för 1976, FE-rapport 63.

Jönsson, Sten & Lundin, Rolf, Problemlösande utan problem: En studie av beslutsfattande i ett politiskt system. FE-rapport 64.

Jönsson, Sten & Lundin, Rolf, Ekonomi och politik. Strukturförändringar i organisationen av Göteborgs kommun 1950 – 1975. FE-rapport 65.

Jönsson, Sten, Effektivitet och politisk rationalitet. FE-rapport 77.

Jönsson, Sten & Lundin, Rolf, Måste kommunalskatterna fortsätta att stiga? Kommunal Tidskrift.

Polesie, Thomas, Ändamålsbudgetering – beskrivning och analys av tillämpningar. FE-rapport 68.

Polesie, Thomas, Budgetering efter ändamål. Ekonomen 12/76.

Polesie, Thomas, Tillämpad ändamålsbudgetering – analys och slutsatser. Ehrvervsøkonomisk Tidskrift (under tryckning).

Polesie, Thomas, Utveckling av ekonomisystem – problem, erfarenheter och hypoteser. FE-rapport 83.

Polesie, Thomas, Dokumentation av ekonomisystemet i Uppsala kommun. (manuskript).

De internationella kontakterna har varit livliga och riktar sig förutom mot Vagn Madsen, Århus, främst mot England och Institute for Advanced Studies in Management i Bryssel där initiativ nu tas för bildande av sammanslutning av forskare inom redovisningsområdet ”Accounting in Europe”. Avdelningen är engagerad i att för detta forum redogöra för aktuell redovisningspraxis i Sverige. Avdelningen har också haft besök av forskare från Danmark, England, Norge, Polen, USA.

Professor Sten Jönsson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...