Innehåll

Balans nr 9 1977

Noterat vid en kongress

Den elfte internationella revisorskongressen ägde rum i München den 10 – 14 oktober 1977. Auktor revisor Erik Rydström, som deltog i kongressen, lämnar här en kortfattad kommentar till vad som avhandlades.

• Drygt 3.500 kongressdeltagare och 2.500 medföljande är mycket. Det visar dock vilken vikt kongressdeltagarna lägger vid nyttan av kontakter med kollegor från andra länder. 68 länder var representerade. Behovet av samordning av redovisning och revision i olika länder är mycket stort. Stora likheter finns i problemställningarna. Samordningen pågår och de stora världsomfattande revisionsbyråerna har ett betydande inflytande.

• En annan reflexion. Vi kanske inte är bäst i Sverige men vi håller oss väl framme vid internationella jämförelser. Vikten av en stark sammanhållen nationell organisation kan inte nog betonas. FAR klarar sig rätt bra vid jämförelse med instituten i de stora länderna i världen.

• Intressenterna vid sidan av aktieägarna blir allt mer intresserade av vad revisorerna gör. Fackföreningar har synpunkter på årsredovisningar och på redovisningsmässiga rapporter. Fortfarande släpar det kvar en viss besserwisserattityd hos oss revisorer. Vi vet hur årsredovisningen skall upprättas och vilken information som intressenterna skall få. På kongressen saknade jag litet mer aggressiva inlägg som inte skulle vara så slätkammade. Avnämarna borde t ex i betydligt större utsträckning få komma till tals.

• Betydelsen av redovisning och revision underströks bl a i hälsningstal och överhuvudtaget på det sätt vilket man ställde upp både för bayerska regeringen och västtyska staten. Västtysklands nye ekonomiminister höll hälsningstalet. Han hade bara varit i tjänst 4 dagar när han kom till kongressen.

• Många kongressdeltagare tycks vara övertygade om vikten av kontinuerlig vidareutbildning. I USA finns i vissa stater infört krav på obligatorisk årlig utbildning för att få CPA-certifikatet förnyat. I Michigan t ex krävs 40 timmars årlig utbildning – man har just höjt kravet från 30 timmar – för att få behålla auktorisationen. I dessa 40 timmar kan dock inräknas kongresser sådana som i München. Ett motstånd mot en obligatorisk vidareutbildning tycks finnas hos de något äldre revisorerna. Det är tydligen en generationsfråga på många håll.

• Utvecklingen på redovisningens område går mycket snabbt. Redovisningen som producent av beslutsunderlag blir alltmer förfinad och sofistikerad. Redovisningen kommer att mer kunna styra ekonomin i framtiden, inte bara registrera den. Det är naturligtvis datatekniken som möjliggör detta.

• Datatekniken möjliggör produktion av mängder av data. Hur skall då detta överflöd kunna begränsas och effektiviseras? Ett sätt är att i den interna redovisningen sätta pris på den information som levereras. Den vägen tycks vara rätt utbredd. Viktigt är dock att analysera behoven av rapporter och information.

• Bland konferensdeltagarna från Sverige märktes bl a FARs ordförande Torbjörn Björner, vice ordförande Bertil Edlund, FARs kanslichef Bo Elshult och fd ordförandena i FAR Lars Elvstad, Bo Fridman, Bertil Olsson, S O Wisén och C H Witt. Totalt deltog 50 svenska auktoriserade revisorer. Bokföringsnämndens chef Boris Carlsson underströk genom sin närvaro betydelsen av Münchenkongressen.

• Den 12:e Internationella revisionskongressen skall hållas i Mexico 1982. Behovet av kongresser av detta slag är rätt stort och det kan antagas att deltagarantalet blir högt även i Mexico. Det är naturligtvis lätt att kritisera kongresser. Framför allt jättejippon som Münchenkongressen. Det finns dock ett stort värde i dokumentationen som produceras, i erfarenhetsutbytet – framför allt i de små arbetsgrupperna – och i kontakterna med kollegor från andra länder.

• Revisorns befattning med budget och prognoser var ett på många håll hett diskuterat ämne. I Storbritannien har revisorn en roll som granskare av prognoser och budget när ett bolag börsnoteras eller ett börsnoterat företag skall göra en emission eller köpa ett företag. Uppgifterna och ansvaret synes vara rätt väldefinierat. I USA är debatten i full gång om huruvida revisorn skall kunna mer än uttala sig om principerna för hur budget och prognoser upprättas. Ett stort problem är naturligtvis att få allmänheten att förstå att revisorn inte uttalar sig om budgetens innehåll och slutsatser.

Revisorerna ser det som en risk att de tvingas göra uttalanden om framtiden utan att ha möjlighet att göra det. Budget och prognoser är något som ligger inom företagsledningens ansvarsområde. Rätt allmänt ansågs att revisorn icke kan eller skall ha något ansvar för budget och prognoser.

• Revisorns roll i en föränderlig värld är under debatt. Revisorns betydelse ökar synbarligen och arbetsuppgifterna tycks bli fler och mer komplexa. Detta talar för specialisering och kanske också för större enheter på revisionssidan.

• Slutligen en allmän kommentar. Demokratiseringsprocessen har inte gått så långt i Västtyskland som i Sverige. Företagsdemokrati tycks vara ett rätt okänt begrepp. – Kanske tyskarna har en del att lära av oss – om man nu skulle vilja det.

Erik Rydström, auktor revisor

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...