Balans nr 1 1978

Industrins finansiering 1970–1976

Statistiska Centralbyrån har upprättat finansieringsanalys avseende s k identiska (jämförbara) industriföretag med minst 20 anställda. Dessa täcker under 1976 ca 83 % av antalet anställda i samtliga företag inom storleksgruppen. För perioden 1970–1975 uppgår täckningen i genomsnitt till drygt 80 %. En del av ”bortfallet” utgörs av företag med omlagda räkenskapsår. Vidare ingår ej heller företag som genom fusion eller annan större organisatorisk förändring ej bedömts jämförbart med föregående år.

ALLMÄN UTVECKLING

Självfinansieringen för privata industriföretag med minst 20 anställda – som grupp betraktade – försämrades ytterligare under 1976. Från löpande verksamhet internt tillförda medel i förhållande till totalt tillförda medel för gruppen (= självfinansiering) sjönk från 44 % 1975 till 42% 1976.

Den förhållandevis lilla nedgången – med tanke på under året rådande konjunktur – förklaras till stor del av måttets definition. Enligt praxis medräknas förändring av spärrkontomedel i Riksbanken i självfinansieringen. Under 1975 skedde en nettoinsättning på ca 5 % av tillförda medel medan 1976 innebar ett nettouttag på 3 %. Om effekten av förändringar av spärrkontomedel elimineras erhålls en mer lönsamhetsanknuten självfinansiering. Denna visar en nedgång på ca 10 procentenheter jämfört med 1975 (från 49 % till 39 % av tillförda medel).

Oavsett vilken av definitionerna som används innebär 1976 den hittills lägsta självfinansieringen under 70-talet (1 resp 3 procentenheter lägre än lågkonjunkturåret 1971). Den genomsnittliga självfinansieringen 1970–1974 underskrids med ca 10 procentenheter.

Även övriga internt tillförda medel (försäljning av anläggningstillgångar m m) svarade för en onormalt liten del av självfinansieringen (10 % jämfört med 13 % av tillförda medel 1970–1974). För att klara finansieringen under 1976 behövdes därmed omfattande extern kapitalförsörjning, som kom att uppgå till 48 % av de tillförda medlen. Detta överstiger 1975 års värde med 6 procentenheter och genomsnittet 1970–1974 med 13 procentenheter.

Av de totalt tillförda medlen utgjorde ökning av långfristiga skulder 42 % och nyemissioner 6 %. Nyemissionerna tillförde därmed för första gången under 1970-talet industrin medel i samma storleksordning som lämnade utdelningar. Genomsnittligt under 1970–1974 har nettot av nyemission och utdelning inneburit ett utflöde på ca 4 % av tillförda medel.

Totalt sett resulterade finansieringen under 1976 i en ytterligare nedgång av industrins soliditet på nära 1 procentenhet. Detta överensstämmer i stort sett med den genomsnittliga årliga försämringen under sjuttiotalet. Att soliditetsförsämringen stannade vid ca 1 procentenhet trots den under året låga lönsamheten torde bero på dels en låg kapitaltillväxt, dels den tidigare nämnda stora nyemissionsverksamheten och därmed ofta sammanhängande fondemissioner. Om soliditetsförändringen ”rensas” från effekten av ny- och fondemissioner erhålls en ca dubbelt så stor minskning.

Kapitalanvändningens fördelning på olika poster under 1976 överensstämmer ganska väl med genomsnittet för perioden 1970–1974. Detta innebär att de tillförda medlen använts till ca 50 % för investeringar i materiella anläggningstillgångar, ca 20 % för investeringar i finansiella tillgångar (aktier och långfristiga fordringar) och ca 7 % för minskning av långfristiga skulder.

Resterande del av de tillförda medlen (drygt 20 %) har bundits i ett ökat rörelsekapital (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder). Mest kapital har därvid krävts för att finansiera ökning av varulager (nära 30 % av tillförda medel). Detta överstiger genomsnittet 1970–1974 med ca 10 procentenheter. Genom att medel i kassa och bank minskat under 1976 (ca 3 % av tillförda medel) medan tidigare år i genomsnitt inneburit en ökning på drygt 5 % av tillförda medel, överensstämmer dock nettoökningen av rörelsekapital under 1976 med genomsnittet för 1970–1974.

JÄMFÖRELSE MELLAN STÖRRE OCH MINDRE FÖRETAG

Den beskrivna utvecklingen gäller främst de större företagen pga deras stora värdemässiga dominans. Gruppen mindre och medelstora företag (20–199 anställda) uppvisar sålunda en betydligt mindre försämring av självfinansieringen (ca 5 procentenheter mot ca 12 procentenheter för större företag). Därmed ligger självfinansieringen på drygt 50 % för gruppen mindre företag mot ca 40 % för de större under 1976.

Finansieringen resulterade i en obetydlig försämring av soliditeten (knappt 0,2 procentenheter) för de mindre företagen. De större företagen försämrade soliditeten med ca 1 procentenhet. Soliditetsutvecklingen under 1976 överensstämmer i stort med vad som gällt under hela sjuttiotalet.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...