Balans nr 2 1978

Fungerar kontakten mellan styrelseledamöter och revisorer?

Med syftet att få synpunkter på kontakten mellan styrelseledamöter och revisorer genomförde FARs informationskommitté den 14 december 1977 en informationsträff med bankdirektör Hans Cavalli-Björkman. Auktor revisor Bo Ribers lämnar här en redogörelse för vad som framkom.

Den 14 december hade informationskommittén ordnat en hearing med bankdirektören Hans Cavalli-Björkman för ett drygt 30-tal ledamöter.

Efter en kort inledning av FARs ordförande Torbjörn Björner, där han bl a redogjorde för vissa av aktiebolagslagens bestämmelser, som berör styrelseledamöter och revisorer, höll bankdirektör Cavalli-Björkman ett anförande, som följdes av en livlig diskussion.

STYRELSENS ROLL

Cavalli-Björkman redogjorde inledningsvis för vad han ansåg vara styrelsens uppgifter. Enligt aktiebolagslagen skall styrelsen tillse att medelsförvaltning och kontroll är tillfredsställande. Av detta följer att styrelsen har ett ansvar för den övergripande ledningen av bolaget. I detta ledningsansvar ligger även ett ansvar för kontroll av att bolaget drivs effektivt.

Huvudinriktningen för styrelsearbetet bör dock vara att syssla med framåtriktad verksamhet. För att klara denna uppgift måste styrelseledamöterna vara väl införstådda med bolagets starka och svaga sidor. Cavalli-Björkman gjorde även reflexionen att det ofta föreligger en risk för att styrelseledamöterna ägnar så mycket tid åt vad som hänt att tiden inte räcker till för funderingar om framtiden.

REVISORNS ANSVAR GENTEMOT STYRELSEN

En vanlig brist i Sverige är att revisorn sällan har någon direkt kontakt med styrelsen. Detta gäller framför allt större bolag. Även om Cavalli-Björkman ej ansåg den amerikanska formen för kontakt mellan styrelse och revisor, s k audit committees, vara tillämplig i Sverige, underströk han vikten av att styrelsen borde få träffa revisorn en à två gånger per år.

Behovet av direkt kontakt med revisorn föranleds dels av styrelsens ansvar för medelsförvaltning och kontroll, dels av risken för att företagsledningens rapportering till styrelsen ej är fullständig. Som exempel på det senare angav Cavalli-Björkman att företagsledningen i dåliga tider kan vilja ändra på värderingsprinciper m m för att skyla över ett dåligt resultat utan att informera styrelsen om detta.

Vidare pekade Cavalli-Björkman på det otillfredsställande att delårsrapporter ej är föremål för revision.

I detta sammanhang kom Cavalli-Björkman även in på situationen i mindre och medelstora företag, där revisorn ofta deltar i styrelsearbetet som konsult. Cavalli-Björkman ser positivt på detta trots problemet med revisorns oberoende. Omfattningen av revisorns konsultinsats får dock aldrig bli så stor att han samtidigt fungerar både som revisor, ekonomichef och vice VD.

En annan aspekt på beroendefrågan, som Cavalli-Björkman tog upp, är det inflytande som verkställande direktören ofta har på revisorsvalet. Ett sätt att undvika detta är att tillämpa det från föreningssammanhang vanliga valberedningsförfarandet.

GOD REVISIONSSED

Även om Cavalli-Björkman ansåg sig ha en klar uppfattning om vad god revisionssed innebär, ville han ifrågasätta förhållandet att det i princip är revisorerna själva, som bland annat genom rekommendationer fastställer vad som är god sed. Representanter för olika intressentgrupper borde medverka i detta sammanhang.

REVISORNS RAPPORTERING

Cavalli-Björkman ansåg revisionsberättelser, jämsides med bankupplysningar, vara de mest intetsägande litterära produkter han kände till. För att kunna förstå revisionsberättelsen (och bankupplysningen) måste man ha speciella kunskaper. Därför ansåg Cavalli-Björkman det önskvärt med revisionsberättelser, gärna individuellt utformade, vilka lämnar en mer utvecklad redogörelse för situationen.

Av stort intresse för styrelseledamoten, ansåg Cavalli-Björkman revisionspromemorian vara. Denna borde regelmässigt tillställas hela styrelsen, som också borde ha möjlighet att diskutera innehållet med revisorn. Cavalli-Björkman beklagade därvid att revisorns tystnadsplikt försvårar samtal med enskilda styrelseledamöter.

Även om det är ovanligt, så förekommer det att byte av revisor inträffar på grund av missnöje med denne. I dylika fall borde enligt Cavalli-Björkman den avgående revisorn lämna någon form av rapport. Möjligen borde man lagstiftningsvägen kräva en särskild revisionsberättelse från den avgångne revisorn.

DIVERSE ÖVRIGT

Ett påpekande, som sannolikt fick flera revisorer att studsa, var att Cavalli-Björkman anser att man bör kräva av revisorn att han ska se till att det framför allt i familjeföretag finns en fungerande styrelse. Tyvärr utvecklade inte Cavalli-Björkman denna tanke ytterligare.

Avslutningsvis konstaterade Cavalli-Björkman att det ej är tillfredsställande att många börsnoterade företag endast har en auktoriserad revisor.

– – –

Den efterföljande diskussionen inleddes med att Torbjörn Björner med utgångspunkt från Cavalli-Björkmans anförande föreslog att diskussionen skulle i första hand ägnas åt hur man ska åstadkomma ökad kontakt mellan styrelse och revisorer, om revisorer kan medverka till att utbilda styrelseledamöter, frågan om god revisionssed, oberoendefrågan, förvaltningsrevision, tystnadsplikt, revisionsberättelser och revisorsutbyte.

ÖKAD KONTAKT MELLAN STYRELSE OCH REVISOR SAMT UTBILDNING AV STYRELSELEDAMÖTER

Några revisorer konstaterade att det inte är ovanligt att bolag saknar en kompetent styrelse. Därför vore det önskvärt med ett samarbete med banker, som skulle kunna kräva att kompetenta styrelseledamöter tillsätts. Cavalli-Björkman påpekade då att det kan vara svårt att finna lämpliga personer men att exempelvis handelskamrarna kunde underlätta rekryteringen genom att ha en bank med professionella styrelseledamöter.

En revisor ansåg det vara värdefullt med möte med styrelsen. Lämplig tidpunkt härför är när årsrevisionen är avslutad.

Det påpekades vidare att audit committees har den nackdelen att dylika kan fjärma revisorn från styrelsen.

På en fråga hur en styrelseledamot försäkrar sig mot ansvar för fel i koncernredovisningen, framhöll Cavalli-Björkman att det är viktigt att han får ta del av promemorior från dotterbolagens revisorer.

GOD REVISIONSSED

Cavalli-Björkman framhöll att en mycket viktig uppgift för revisorn är att denne måste kontrollera om klienten har riktiga styrmedel. Om exempelvis budget saknas bör revisorn och givetvis även styrelseledamoten kräva att budget upprättas.

REVISIONSBERÄTTELSEN

Det var ej helt förvånande att Cavalli-Björkmans synpunkter på revisionsberättelsen inte skulle stå helt emotsagda. Flera revisorer framhöll att det är värdefullt med en kort revisionsberättelse bl a därför att revisorns anmärkningar m m framgår tydligare. Vidare framhölls att revisionsberättelsen inte är så intetsägande som många ville hävda. De utredningar, som gjorts om förekomsten av orena revisionsberättelser visar på att dylika inte alls är ovanliga, speciellt i mindre företag.

Cavalli-Björkman ansåg dock att förekomsten av en formaliserad revisionsberättelse kan medföra en rädsla att frångå det givna mönstret även i de fall detta är befogat.

Någon ansåg revisionsberättelsen vara övervärderad som informationslämnare, eftersom intressentgrupperna i regel på olika sätt erhåller information före revisionsberättelsens avlämnande.

Avslutningsvis påpekades att revisionsberättelsen är fel form för lämnande av information. Information om bolaget ska lämnas i årsredovisningen och information om revision bör lämnas på annat sätt. Revisionsberättelsen borde därför göras ännu mer intetsägande än den är i dag och helst bara innehålla två bokstäver – OK.

OBEROENDEFRÅGAN

Torbjörn Björner påpekade med anledning av Cavalli-Björkmans förslag om särskild valberedning att detta kunde innebära att revisorer oftare blir utbytta än vad som är normalt för närvarande och frågade om detta kunde anses vara en för eller nackdel. Cavalli-Björkman replikerade att han ansåg att det kunde vara bra med tätare revisorsbyten.

Bo Ribers, auktor revisor

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...