Balans nr 9 1978

Myterna om revisorsrollen

Thomas Kristiansson, journalist vid Aftonbladet, har träffat Per-Ivan Lundberg, chef för Ackordscentralen i Göteborg – en tung man när det gäller att rädda företag, jobb och pengar – och Ulf Gometz, auktor revisor och medlem av FARs styrelse. Dessutom bl a arbetstagarkonsult för de anställda i Ncb. Herrarna träffades för att diskutera revisorernas roll, ekonomisk brottslighet, utbildningsbehov och framtidens revisor. Mötet skedde på Ackordscentralens kontor. Ett kontor som fått mer och mer att göra de senaste åren.

– Ja, det stämmer, förklarar Per-Ivan Lundberg. Under 1978 har ärendena ökat både ifråga om antal och storlek. Hittills i år har vi ett 70-tal nya fall. Flera av dessa gäller stora ärenden och berör många anställda.

Vid flera tillfällen tidigare har Ulf Gometz och Per-Ivan Lundberg träffats och arbetat ihop. Det har då gällt att försöka få ett företag på fötter igen. Ett jobb som har inneburit ett intimt samarbete i en svår situation. Nu kommer en del av diskussionen att röra sig kring det faktum att revisorer utpekas för att vara delaktiga i s k ekonomisk brottslighet (RPS – rapport 1977).

Men Per-Ivan Lundberg är lika kategorisk som övertygad. – Det tror jag inte en sekund på. Visserligen är jag kritisk mot många av de så kallade ”källarrevisorerna” som ibland uppträder. Men därifrån är steget långt till beskyllningar som innefattar även den seriösa revisorskåren.

KRITIK MOT REVISORER

När Per-Ivan Lundberg frågas på vilka punkter han har kritiska synpunkter på revisorerna nämner han tre.

  • Revisorerna borde ha bättre kunskaper inom civilrättsområdet, framför allt ifråga om sakrättsliga och avtalsrättsliga regler.

  • Revisorerna är ibland alldeles för passiva när det gäller att trycka på för att få fram bokslut och uppgifter i övrigt om klientföretagens ekonomi

  • De så kallade källarrevisorerna måste bort

När det gäller punkt 3 är Lundberg och Gometz eniga. Om de andra två punkterna säger Ulf Gometz: Visst kan jag hålla med Dig om, Per-Ivan, att utbildning och kompetens kanske inte räcker till i alla komplicerade fall. Men revisorskåren strävar ständigt efter att täcka in kunskapsluckor genom förbättrad grundutbildning och ökad fortbildning. Utvecklingen i branschen går också mot större revisionsbyråer med specialistkompetens i ökad omfattning. I fråga om de offentliga boksluten är det ju företagsledningens primära ansvar att de inte blir försenade. Revisorerna har för dagen små möjligheter att agera externt men måhända borde införande av en sådan möjlighet övervägas.

EKONOMISK BROTTSLIGHET

Diskussionen glider åter in på vad många revisorer idag vill kalla ”myterna från Rikspolisstyrelsen”. I den redan nu mycket omtalade utredningen kring ekonomisk brottslighet menade då utredarna att ”ett 30-tal revisionsbyråer har deltagit i arbetet bakom ekonomisk brottslighet”.

Och Ulf Gometz suckar: Vi har försökt bemöta den här kritiken. Många gånger och på olika sätt. Men det är tyvärr så att ett sakligt bemötande inte alls har lika lätt att vinna spridning som en sensationell och slående ”nyhet” typ RPS-rapporten. På Ackordscentralen har Per-Ivan Lundberg och hans medarbetare inte heller samma erfarenheter om företagarna som presumtiva gäldenärsbrottslingar; hos de större och medelstora företagen som vi mest sysslar med hör det till sällsyntheterna att man balanserat utanför lagens råmärken. Herregud, när företagarna kommer hit har de oftast pantsatt sin sista skjorta för att klara ut sina affärer.

Men möjligheterna idag för polis och åklagarmyndighet att spåra flagranta och uppenbara fall av omfattande ekonomisk brottslighet är idag begränsade. Polisen saknar utbildning och de rätta resurserna.

– Och, påpekar Per-Ivan Lundberg, ekonomisk brottslighet ger idag ganska lindriga straff. Dessutom är det allmänt bekant att polisen bl a på grund av resursbristen har svårt att utreda den här verksamheten. Jag tycker det vore klokt av polisen att i större utsträckning anlita revisorer för att ordentligt gå igenom fallen.

En åsikt och en tanke som Ulf Gometz i stort är helt enig med Per-Ivan Lundberg om. ”En kombination av en ökad specialistkompetens inom poliskåren och ett ökat anlitande av auktoriserade revisorer vore måhända det bästa”.

SKYDDA REVISORSTITELN

Per-Ivan Lundberg: Varför är för övrigt inte revisorstiteln skyddad på samma sätt som advokattiteln? Legitimering av revisorstiteln och krav på användning av välutbildade, legitimerade revisorer hos alla aktiebolag och liknande företagsformer anser både Lundberg och Gometz vara rimliga inslag i framtidsutvecklingen.

Men när det gäller en framtida legitimerad revisor finns det fortfarande frågetecken:

  • Vilka utbildningskrav ska man ställa på en leg revisor?

  • Räcker utbildningen till idag?

  • Vad ska man ställa för krav, som inte finns idag, på en leg revisor?

Per-Ivan Lundberg har så här i början av diskussionen två krav han kan tänka sig att föra fram. – Revisorn ska vara mer framåtblickande. Delta mer i planeringen och prognosarbetet. Dessutom anser jag att revisorn ska komma in lite tidigare i vissa fall och kunna arbeta mer som konsult.

FRAMÅTBLICKANDE REVISION

Men Ulf Gometz förklarar att det finns restriktioner: Det är tveksamt om numerären och utbildningsanstalternas kapacitet idag räcker till och därför bör sannolikt krav på legitimerade revisorer i alla företag införas successivt. Din uppfattning, Per-Ivan, att revisorn skall vara framåtblickande delar jag. Det är i själva verket det revisionen i huvudsak går ut på. Men när det gäller förslaget att revisorn skall delta mer i planering och prognosarbete – vara konsult – finns begränsningar. Han bör inte gå utanför sitt kompetensområde och han får inte ”överta makten”, delta i beslut vars lämplighet han sedan skall granska och bedöma.

Ulf Gometz: I diskussionen om de krav man bör ställa på en framåtblickande revisor kan man tala om fyra ”nivåer”:

  • Inte alls befatta sig med framåtblickande verksamhet.

  • Att enbart intressera sig för att företaget har en framåtblickande verksamhet.

  • Att kontrollera budgetarbetets kvalitet och använda budget i revisionsarbetet.

  • Att uttala sig om planerna offentligt.

På basis av FARs preliminära uttalanden om förvaltningsrevision kan man nog säga att utvecklingen går mot ”nivå” 3.

I det här sammanhanget för Per-Ivan Lundberg också fram den gamla kritiken mot revisorer som siffergranskare. En kommentar som får Ulf Gometz att ihärdigt skaka på huvudet och tillbakavisa. – Det var länge sedan vi höll på med det, Per-Ivan. Däremot granskar vi system och rutiner för att medverka till att företagen har den organisation och de styrinstrument som behövs för att fel inte skall uppstå och misstag i möjligaste mån undvikas. Det är en viss skillnad.

ARBETSTAGARKONSULT

Bredvid arbetet som revisor har Ulf Gometz ganska omfattande arbete som arbetstagarkonsult i bl a Ncb och ett specialuppdrag i SKF.

– Jag har haft att göra med arbetstagarkonsulter endast i ett fåtal fall, säger Per-Ivan Lundberg. Så min erfarenhet är mycket ringa. Men den erfarenhet jag har är positiv. Ulf Gometz har sett arbetet ”från andra sidan” och tror på värdet av att de anställda har en kvalificerad ekonomisk kraft när företaget råkar i en krissituation. – Om ett företag med tusentals anställda har problem måste det självfallet vara positivt för de få fackrepresentanter som utsetts att tillvarata sina kamraters intressen att ha tillgång till egen konsulthjälp vid bedömning av de komplicerade ekonomiska förhållanden det ofta är fråga om, förklarar Ulf Gometz. Ett uttalande som Per-Ivan Lundberg instämmer i.

80- OCH 90-TALETS REVISOR

Hur ser då 80- och 90-talets revisor ut? Vad ska man ha för krav? Hur ser utbildningen ut? I denna fråga är de bägge diskussionsparterna helt eniga. – Revisorns roll måste stärkas. Vikten, betydelsen, rollen och utbildningen. Byråerna måste bli större och få specialkompetens. Revisorn måste utbildas i ADB och ha större internationell kunskap och erfarenhet.

Beträffande Ackordscentralens verksamhet säger Per-Ivan Lundberg att han tror på en minskad frekvens konkurser i framtiden. I stället blir det med den ökade tyngd samhällsintressena får, fråga om rekonstruktioner på tidigare stadium.

Avslutningsvis säger Ulf Gometz att vi måste slå vakt om ”rätten att misslyckas”. Vill vi ha fram innovatörer, företagare, risktagare måste vi också ha en rätt att misslyckas utan att det skall betraktas som ett brott. Denna uppfattning delar Per-Ivan Lundberg.

Thomas Kristiansson

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...