Det är inte särskilt nöjsamt att liksom i förra numret av BALANS komma med en replik till min gamle vän John Hellman. Jag skall därför fatta mig kort i några punkter.
1 När Hellman gör gällande att obeskattade reserver som lagerreserv och ackumulerade överavskrivningar är fristående vinstfonderingar och inte, civilrättsligt sett, delar av värderingen av motsvarande tillgångar går han i attack inte mot mig utan mot den allmänt gällande uppfattningen, som ifråga om ackumulerade överavskrivningar fått officiell tolkning av Bokföringsnämnden. Dennas uttalande innebar ju att upplösning av ackumulerade överavskrivningar högst kunde få ske med årets avskrivningar enligt plan. Häri ligger underförstått att en längre gående upplösning skulle innebära en uppskrivning av anläggningstillgång.
2 När Hellman läser lagen tycker han att ”lagens bokstav inte stämmer med verkligheten”. Men våra lagar på detta område är ju inte några ålderdomliga missfoster utan moderna, och de som medverkade till bokföringslagen var inga klantskallar. De var inte omedvetna om att förändringar i t ex lagerreserv egentligen är vinstdispositioner. Man var fullt medveten om detta när man skrev lagtexterna och gjorde de uttalanden i förarbetena, som jag citerade i min förra replik. De såg alltså en annan ”verklighet” än John Hellman.
3 Hellman säger att om lagerreserven hade ett klart samband med lagervärderingen, skulle den placerats som avdragspost på tillgångssidan och icke på passivsidan. Nu är det emellertid så att propositionen om bokföringslagen (1975:104, sid 237) klart anger att lagerreserven kan få redovisas som en öppen avdragspost på aktivsidan. Vidare behöver ju mindre aktiebolag icke redovisa öppen lagerreserv i sina årsredovisningar (11 kap 5 § aktiebolagslagen) utan får dra av reserven från lagret. Kan sambandet mellan lager och lagerreserv enligt civillagen bli tydligare? Och kan sambandet mellan civilrättslig värdering av anläggningstillgångar, inkl ackumulerade överavskrivningar, och skattemässig värdering uttryckas klarare än i begreppet ”räkenskapsenlig avskrivning”?
4 På möjligheterna att en gång frigöra svensk redovisning från beroendet av de skattemässiga värderingsreglerna ser jag annorlunda än Hellman. Jag ser två vägar till frigörelsen. Den ena skulle ligga i att man fortfarande kräver en redovisning av den obeskattade fondering som kan medges, men att denna fondering helt friställes från sambandet med särskilda tillgångar och blir ett slags allmän ”konjunkturutjämningsfond”. Den andra vägen skulle innebära att man i skattelagen behåller liberala värderingsregler för t ex lager samt maskiner och inventarier men stryker kravet på att samma värdering skall tillämpas i räkenskaperna. Vi skulle då i räkenskaperna inte redovisa lagerreserv och andra avskrivningar än ”enligt plan” men i stället få övergå till redovisning av ”deferred taxes” på ”timing differences” enligt internationell praxis, och svensk redovisning skulle äntligen kunna anpassas efter internationellt mönster.
Per V A Hanner