Balans nr 1 1981

Extraordinärt hur det fortsätter

? av ?

Hur bedömer börsbolagen vilka kostnader och intäkter som är extraordinära?

Hur extraordinärt var det under 1979? Tabell C4 i FARs ”Årsredovisningspraxis 1980” redovisar en antalsmässig jämförelse mellan årsredovisningar för 1979 och 1978. (Återigen här som Tabell 1.) Denna artikel ger en beloppsmässig analys (i miljoner kronor) av de extraordinära posterna rapporterade av de 100 respektive 90 bolag som ingick i FARs undersökningar.

Tabell 1

1979

1978

Antal bolag som rapporterade extraordinära poster av följande huvudtyper:

* Vinst eller förlust vid försäljning/utrangering av fastigheter, maskiner och inventarier samt andra anläggningstillgångar. Upplysning lämnas om berörda slag av tillgångar

65

54

* Som föregående men utan sådan uppgift om tillgångsslag

14

18

* Kursförluster i samband med finansiella poster

9

14

* Kundförluster

5

–

* Kostnader för upptagande av lån samt fond- och nyemissioner

22

24

* Inkörningskostnader

4

6

* Nedläggningskostnader

24

21

* Pensionskostnader

5

–

* Lagernedskrivningar av engångsnatur

2

5

* Statliga stöd

9

13

* Koncernbidrag (hos moderbolag)

19

24

Definitioner m m är desamma som i min tidigare artikel (BALANS nr 3/80) dvs

  • e o poster är sådana som bolagen kallade för extraordinära (de s k mellanposterna behandlas i nästa paragraf)

  • förlustbolag är sådana som visar förlust efter finansiella poster

  • enbart koncernresultaträkningar behandlas (koncernbidrag diskuteras inte).

Sammandraget för de 100 respektive 90 bolagen visas i Tabell 2. Att notera är att:

  • Andelen vinstbolag har ökat kraftigt, liksom deras genomsnittliga resultat.

  • Förlustbolagens genomsnittliga förlust har minskat ännu kraftigare.

  • E o intäkter har stannat på samma nivå som förra året, medan e o kostnader har minskat.

  • Den genomsnittliga e o nettointäkten per bolag (både vinst- och förlustbolag) har fördubblats mellan 1978 och 1979.

  • Mellanposterna (dvs posterna mellan resultat efter finansiella poster och vad som beskrivs som egentliga e o poster, samt posterna mellan e o poster och resultat före bokslutsdispositioner) har minskat betydligt. Under 1979 visade fem bolag kursdifferenser av 163 (därav SKF 152) omedelbart efter resultat efter finansiella poster samt ett bolag (Astra) emissionskostnader. Esselte, Incentive och Weibulls rapporterade kursdifferenser på samma sätt båda åren, medan LM förekom endast 1978 och Grafoprint endast 1979.

Tabell 2

1979

1978

Alla bolag

Vinstbolag

Förlustbolag

Alla bolag

Vinstbolag

Förlustbolag

Antal bolag

100

93

7

90

67

23

Resultat efter finansiella poster

13242

13443

(201)

6041

7939

(1.898)

Kursdifferens

(163)

(163)

–

(370)

(370)

–

Emissionskostnader

(3)

(3)

–

–

–

–

Extraordinära intäkter

1.972

1.666

306

1.975

928

1.047

Extraordinära kostnader

(1.142)

(965)

(177)

(1.511)

(681)

(830)

Reservation för förlust vid statligt övertagande

–

–

–

(68)

–

(68)

Resultat före bokslutsdispositioner

13.906

13.978

(72)

6.067

7.816

(1.749)

Två bolag förvandlades till förlustbolag genom e o poster – precis som förra året. Mea genom rabatter som verkar vara någon form av vinstdistribution, samt – nytt för i år – Kockums jernverk som redovisar kostnader för nedläggning av ett stålgjuteri och emaljtillverkning samt avskrivningar av patent. Däremot har tre bolag (Esab, Munksjö och Broströms) använt reavinster för att förvandla förlust till vinst. Förra året var det huvudsakligen en fråga om ”sale and leaseback” (Trelleborg) medan under 1979 Broströms statliga bidrag och försäljningsvinster på fartyg samt Munksjös vinster på avyttringar av skogsfastigheter översteg respektive bolags e o kostnader.

Tabellerna 3 och 4 presenterar huvudtyperna av e o intäkt respektive kostnad, fördelade på vinstbolag och förlustbolag. Kommentar till de olika typerna av e o poster följer.

Tabell 3 – Intäkter

1979

1978

Alla bolag

Vinstbolag

Förlustbolag

Alla bolag

Vinstbolag

Förlustbolag

Reavinster

1.393

1.205

188

1.514

844

670

Kursvinst

17

–

17

6

6

–

Statsbidrag

117

35

82

313

6

307

Andra – specificerade

420

403

17

114

72

70

Andra – ospecificerade

25

23

2

28

1.972

1.666

306

1.975

928

1.047

Tabell 4 – Kostnader

1979

1978

Alla bolag

Vinstbolag

Förlustbolag

Alla bolag

Vinstbolag

Förlustbolag

Reaförluster

183

108

75

223

36

187

Kursförluster

90

54

36

55

41

14

Emissionskostnader

50

50

–

39

39

–

Inkörningskostnader

28

28

–

63

7

56

Nedläggningar

223

196

27

414

324

90

Andra – specificerade

499

463

36

679

234

483

Andra – ospecificerade

69

66

3

38

1.142

965

177

1.511

681

830

REAVINSTER

Denna kvarstår som den ojämförligt största e o posten likaså frågan om den överhuvudtaget är en e o post (se min tidigare artikel).

1979

1978

Fastigheter

654

834

Skogsfastigheter

232

Maskiner och inventarier

28

79

Fartyg och liknande

45

38

Aktier

240

155

Rörelsegren

3

326

Dotterbolag

146

Andra specificerade

2

16

Ospecificerade

43

68

1.393

1.516

För 1979 rapporterades endast en ”sale and leaseback” – transaktion (av Persöner) jämfört med fyra (Persöner igen, samt Electrolux, Trelleborg och Tretorn) under 1978. För övrigt visade Persöner den mest varierade samlingen e o poster under 1979 – vinst före och efter e o poster 18, e o intäkter och kostnader 20.

REAFÖRLUSTER

1979

1978

Fastigheter

4

1

Maskiner och inventarier

25

17

Fartyg och liknande

59

182

Aktier

33

11

Rörelsegren

–

4

Dotterbolag

46

–

Intressebolag

11

–

Andra specificerade anläggningstillgångar

1

–

Ospecificerade

4

8

183

223

Liksom förra året är den allra största posten förlustbolagens fartygsförluster uppgående till 58 (1978 – 166).

ANDRA INTÄKTER

1979

1978

Prisdifferens i lagret (Korsnäs)

17

19

Upplösning av tidigare års avsättningar

281

–

Kompensation för icke fullföljda uranleveranser

70

–

Aktieägartillskott till dotterbolag innan förvärvet

20

–

Andra specificerade

32

95

420

114

Det anmärkningsvärda under 1979 är de betydande upplösningarna av under 1978 gjorda avsättningar. Hur skulle dessa avsättningar se ut mot de ganska stränga kriterierna i FAS 5?

Frågorna från förra året kvarstår:

  • Korsnäs prisdifferenser – det enda bolaget som har sådana?

  • Är statsbidrag (som visas separat i Tabell 3) så extraordinära – de vanliga energibesparande bidragen eller Broströms årliga bidrag?

ANDRA KOSTNADER

1979

1978

Nedskrivning (extra avskrivningar)

297

382

Extra pensionskostnader

23

70

Personalstiftelser

8

–

Miljöräddningskostnader

2

5

Borgensåtaganden m m

14

42

Bidrag till Datasaab

37

57

Aktieägartillskott

20

–

Förluster i Iran/Turkiet

22

23

Särskild reservering för anläggningstillgångar (Gränges)

–

50

Andra specificerade

76

50

499

679

SLUTSATSER

Alla frågorna från 1978 års genomgång kvarstår som obesvarade. Kanske var det en ovanligt stor omstruktureringsvåg som sköljde över Sveriges stränder under 1978 och som lämnade en del intressant bråte efter sig – hur den ska bemötas nästa gång bör uppklaras redan nu. Utöver detta tror jag att följande punkter kräver särskild uppmärksamhet:

  • Hur ska reavinster/förluster behandlas? (Reavinster svarar för 75 % av de totala e o intäkterna)

  • Kan kursvinster och kursförluster – hur de än har uppkommit – vara extraordinära?

  • Behöver vi närmare preciserade regler för reserveringar o dyl? (Härmed inte sagt att 1979 års återföring bevisar att 1978 års avsättningar var alldeles för konservativa – hellre att man saknar en måttstock för bedömningen av 1978 års avsättningar sett för sig.)

Återigen vill jag understryka min uppskattning av upplysningsgraden i de undersökta årsredovisningarna. Vad jag fortfarande saknar är klarare riktlinjer för klassificering av de inte alltid så extraordinära posterna.

Ronald Hathorn, chartered accountant, Price Waterhouse & Co