Skall revisorerna vara skattemyndigheternas förlängda arm och ha till uppgift att bekämpa ekonomisk brottslighet?

Betala skatten är bästa affären!

Bertil E Olsson, Bertil Olssons Revisionsbyrå AB, Stockholm: Politiker och andra debattörer tycks inte veta att revisorerna ständigt och ihärdigt arbetar med klienter för att få dem att vara skattemoraliska och att inse att det också är den bästa affären på sikt att helt följa existerande skattelagar d v s betala skatten. Auktoriserade revisorer gör i detta avseende ett jättearbete.

Skulle man däremot utnämna revisorn till ombud för fiscus, skulle det få den direkta konsekvensen att klienter som vill hårdra regler inte längre skulle tillfråga sin revisor. Oseriösa eller okunniga rådgivare skulle då komma att överta en stor del av deklarationsbiträdande osv. Detta lär vara vad som delvis hänt i Norge.

Den auktoriserade revisorn i dag är inte skattemyndigheternas förlängda arm utan vad viktigare är – skattelagarnas energiske tjänare!

Ekonomisk brottslighet är svårdefinierbart

Bengt Bångstad, Bångstad Revisionsbyrå AB, Stockholm: Om frågan tycker jag inte. Redan min ställning i BRÅs etiska grupp är ett svar. Revisorn kan och skall icke vara lagens förlängda arm. Det har gått troll i frågan om ekonomisk brottslighet och även i frågan vad en revisor skall göra. Bed någon definiera begreppet ekonomisk brottslighet och man får massor med svar. Harry Scheins artikel i Dagens Nyheter för någon tid sedan visar en icke ovanlig okunnighet. Hade han skrivit artikeln för 6–7 år sedan hade jag förstått honom. Det mesta har åtgärdats. Varför skjuta på revisorerna? Revisorerna skall sköta sitt arbete seriöst, etiskt och med gott omdöme och de torde merendels göra det. Detta innebär också självfallet att de skall agera mot varje försök till brottslighet, av vilket slag det vara må, som de inom sitt normala yrkesutövande får kännedom om. Riksskatteverket, länsstyrelserna, taxeringsorganisationerna har en mångfald väsentligt bättre resurser och kontrollmöjligheter än någon annan instans och har speciellt utbildad personal för detta.

En medborgerlig plikt

Oscar Setterblad, Sparbankernas Revisionsbyrå AB, Stockholm: Att bekämpa brott är en medborgerlig plikt. En auktoriserad revisor har särskild kompetens att bekämpa ekonomiska brott och han har sitt vapen: auktorisationen. Om samhället genom lag skärper vapnet genom att kräva kvalificerad yrkesrevisor i alla företag av någon storlek, så blir vapnet verkningsfullt. Jag tycker inte att det krävs något särskilt förtydligande av vad en auktoriserad revisor har att bevaka och iakttaga. Den revisor som inte utnyttjar vapnet, får det ju riktat mot sig själv genom att hans auktorisation kan återkallas. Och här tror jag att det är riktigt att Kommerskollegiet och revisorsorganisationerna tillämpar fasthet och beslutsamhet.

På det sättet bekämpar vi också brott inom skatteområdet, som ju är ett väsentligt konsultområde för oss. Men jag vill inte bli eller uppfattas som en skattemyndigheternas förlängda arm. En arm har ingen egen vilja utan styrs av en hjärna. Jag vill ha mitt eget omdöme kvar. Jag tror att mina kunder vill anförtro sig åt mig och mitt omdöme men inte åt en förlängd arm. Allra minst till skattemyndigheterna.

Lagstadgad rapporteringsskyldighet innebär angiveri

Reidar Peters, R. Peters, Revisionsbyrå AB Malmö: Utan formella regler eftersträvar redan idag en seriöst arbetande revisor att klienten skall hålla sig inom lagens råmärken. En lagstadgad rapporteringsskyldighet till olika myndigheter skulle otvetydigt av klienten uppfattas som ”angiveri” med försämrade klientrelationer som följd. Detta skulle i slutändan vara till nackdel för samhället. – Vad som vore bättre är, att kvalificerade revisorer utses i alla juridiska personer eller åtminstone i samtliga aktiebolag.

Taxeringsrevision skall utföras av skattemyndigheterna

Torbjörn Björner, Elinder & Lindgren Revisionsbyrå AB, Stockholm: Revisorn skall enligt lag fullgöra sin granskning enligt god revisionssed. Denna innebär bl a att gällande lagar inkl skattelagen skall beaktas vid granskningen. Om klienten bryter mot lagen innebärande brottsligt förfarande eller som kan medföra ekonomiska sanktioner mot denne, som icke är av ringa omfattning, skall revisorn påtala detta och om rättelse ej erhålles i sista hand anmärka på förhållandet i sin revisionsberättelse, som ju är offentlig handling.

Skattebrott liksom andra brott som upptäckes vid revisionen kommer på detta sätt till allmänhetens och myndigheternas kännedom, allrahelst som revisionsberättelsen tillhör de handlingar som skall bifogas klientens skattedeklaration.

Fullgörandet av revisionsuppgiften i all ekonomisk verksamhet vilar i högsta grad på ett sedan lång tid tillbaka uppbyggt förtroendefullt samarbete mellan klienten och dennes revisor, där klienten i vetskap om gällande lag och regler lämnar alla begärda upplysningar till revisorn och öppet diskuterar sitt företag och dess verksamhet med denne i förvissning att givna förtroliga upplysningar skyddas av lagstadgad tystnadsplikt och behandlas med det goda omdöme som en kvalificerad yrkesrevisor måste lära sig att iakttaga och som han förvärvar under den praktiska utbildningen för yrket.

Detta ömsesidiga partsförhållande är mycket ömtåligt och skulle enligt min mening allvarligt skadas, om bestämmelser införes att revisorn löpande skulle vara rapporteringspliktig till skattemyndigheterna. Revisorns möjligheter att få upplysningar om företaget skulle allvarligt inskränkas och revisionsarbetet skulle bli mycket tidsödande. Vilket skulle medföra ökade kostnader för klienten utan att med säkerhet nyttan för samhället skulle öka.

Det är enligt min uppfattning riktigast att partsförhållandena är helt klara genom att taxeringsrevision utföres med klart uttalad målsättning av anställda hos skattemyndigheterna. Att hänga på företagsrevisorn denna arbetsuppgift skulle i grunden förstöra förtroendet för revisorn som opartisk granskare av klientens verksamhet och förhindra denne att på ett meningsfullt sätt granska klientens räkenskaper och förvaltning.

Omöjligt eliminera överträdelser av skattelagstiftningen

Evert Jonasson, REVEKO, Göteborg: Aktiebolagslagen 10: 7 stadgar att revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.

Granskningen av årsredovisningen innebär bl a att revisorn skall undersöka och förvissa sig om att alla skulder upptagits i balansräkningen. Granskningen innebär även att revisorn skall övertyga sig om att resultaträkningen ger ett rättvisande uttryck för bolagets resultat.

Detta innebär alltså att revisorn har att ta ställning till om bl a rätt skattekostnad redovisats i resultaträkningen och att balansposten riktigt redovisats. Granskningen kommer alltså ofrånkomligen att omfatta en bedömning av företagets skatteberäkningar i förhållande till gällande regler.

Antalet överklagade rörelsetaxeringar visar om inte annat hur komplex och svår en bedömning av en rörelses beskattning kan vara.

Frågan borde återföras till politikerna med en begäran om förenkling av reglerna. Alla är emellertid medvetna om att några förenklingar ej kan komma snabbt.

En aspekt som ej heller bör glömmas är att mervärdesskatten, som ger statskassan väsentligt mer än företagsbeskattningen, har som en absolut förutsättning att företagets redovisning fungerar i enlighet med bokföringslagens krav. Revisorns granskning av redovisningssystemen och den interna kontrollen avser ju bl a att säkerställa denna funktion.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att revisorn inom ramen för sin vanliga granskning av företagets redovisning har att tillse att företagets skatter och avgifter skall redovisas på ett korrekt sätt. Jag tror emellertid att det är omöjligt att utvidga granskningen därhän att inga överträdelser av skattelagstiftningen skall kunna förekomma och anser därför att man inte bör utvidga begreppet god revisionssed i antydd riktning.

De lämnade svaren är de tillfrågades personliga åsikter.