Inflationsredovisning – den brasiliansk-svenska versionen. Några synpunkter på hur inflationsredovisning kan fungera i praktiken

Monetära tillgångs- och skuldposter

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder bokförs till de nominella belopp som förekommer. Med inflationstal kring 7–8 % per månad känns det knappast intressant att låta några större belopp stå på tillgångssidan; motsatsen gäller givetvis skulderna. Det finns ett otal lönsamma sätt att fördröja betalning till leverantörer.

Lån i utländsk valuta aktualiseras månadsvis liksom den typ av lån i lokal valuta som är baserade på korrigering i basbelopp.

Lager

Brasilianska skatteregler godkänner i princip endast FIFO eller löpande vägda medelkostnader. Standardkostnader kan godkännas om avvikelser mot löpande vägda (månadsvis) medelkostnader kan visas, vilket i praktiken innebär dubblering av kostnadsredovisningen.

Metoden är alltså: (Se tabell 1.).

Tabell 1

Märk alltså att lagervärderingen blir lägre än FIFO, men inte så fördelaktig som LIFO.

Anläggningstillgångar

Anläggningar uppvärderas löpande genom en obligatorisk omräkning som går till på följande sätt:

1. Anskaffningsvärdet per tillgång eller tillgångskonto omräknas månadsvis till något liknande ett basbelopp. Detta basbelopp fastställs av en statlig myndighet månadsvis och förutsätts vara det allmängiltiga måttet på inflationen för perioden ifråga.

2. Tillgången finns sedan i anläggningsregistret i antal basbelopp och konteras till sitt månadsvärde för ifrågavarande bokslutsperiod.

Det egna kapitalet

Aktiekapitalet korrigeras årsvis med basbeloppet och har några speciella karakteristika:

• värdet består av ursprungligt insatta/förvärvade värden och korrektionsvärden.

• Centralbankens registrerade kapital, som är basen för remitteringar av utdelning och andra transaktioner med utlandet, har förhoppningsvis värden i lokal valuta – cruzeiros – uppdelade på ”verkliga” cruzeiros och korrigeringscruzeiros samt även motsvarande i en eller två hårdvalutor. Det är inte att förvänta sig att avstämning kan ske alldeles utan vidare.

Resultaträkningen

Den kanske avgörande skillnaden i resultaträkningen mot gängse modell i Sverige är att en typ av inflationsvinst eller förlust förs mot resultatet.

Kort uttryckt görs en jämförelse mellan nettovärdet på anläggningar och värdet på det egna kapitalet.

I det fall anläggningar är större än eget kapital, anses en inflationsvinst ha uppkommit som beräknas som förändringen på basbeloppet under perioden multiplicerad med skillnaden mellan anläggningar och eget kapital.

I det andra fallet när eget kapital är större än anläggningar uppkommer en inflationsförlust.

Monetära tillgångs- och skuldposter

Översättning av monetära poster sker enligt bokslutsdagens kurs.

P g a kronans relativt ringa betydelse direkt på cruzeiros (BRC) sker översättning via USD.

säljkurs BRC/USD på bokslutsdagen

köpkurs SEK/USD på bokslutsdagen

Vi antar alltså att vi köper USD och skickar hem dem till moderbolaget som säljer dem till SEK.

Lager

Lagren har översatts till historisk kurs.

Den metod som visas för BRC används för SEK, som då alltså lever sitt eget liv.

Inkommande under perioden översätts till medelkurs för perioden och utgående påverkas alltså av den vägda påverkan av ett flertal in- och utgångar.

I de fall då det inte är praktiskt möjligt att hantera samtliga lagervarianter individuellt i SEK kan följande schablonöversättning göras:

Anläggningstillgångar

Uppföljning av investerade belopp i anläggningar sker parallellt i

1. historiska BRC

2. antal basbelopp för BRC-redovisningen

3. SEK till investeringskurs

4. SEK till ”återanskaffningskurs”

a) och b) har tidigare kommenterats och SEK till investeringskurs är helt enkelt en månatlig översättning till medelkurs som används som bokslutsvärden i SEK. För priskalkyleringsändamål används ett värde som därtill är korrigerat för en svensk inflation.

Det egna kapitalet

Enligt ”monetary – non monetary”-metoden sätts ju aktiekapitalet till ett visst värde vid anskaffningstillfället och förändras i princip endast av aktiehöjning med tillskott av kapital från moderbolaget.

De bundna reserverna utgörs till en del av vinstmedel genererade i rörelsen och därtill av aktiekapitalhöjning i det brasilianska dotterbolaget baserat på översättbara vinster, men som av konsolideringshänsyn separeras.

Vinstmedel av korrektionskaraktär, s k monetär korrektion, översätts naturligtvis ej till SEK.

Resultaträkningen

Översättning sker till medelkurs för månaden av samtliga delar utom avskrivningar, de direkta tillverkningskostnaderna, som sker till historiska värden och extraordinära kostnader och intäkter, som avser sålda anläggningar. Värdena för månaden läggs till tidigare ackumulerade värden för året.

De direkta tillverkningskostnaderna beräknas enligt följande modell för att så nära som möjligt skatta en historisk översättning. Exemplet baserar sig på en tänkt utveckling på ett år – beräkningarna sker idag månadsvis. (Se tabell 2.).

Tabell 2

För de finansiella kostnaderna bör observeras att två olika modeller kan väljas vad gäller valutaförluster härrörande från devalvering eller monetär korrektion. Speciell hänsyn bör också tas till revalveringsvinster.

Lånen korrigeras alltid i BRC med devalveringsförlusterna på passivsidan och förs mot resultaträkningen. I översättningen till SEK kan man dock tänka sig två varianter.

1. Lånen lämnas i BRC på passivsidan till historisk BRC-kurs, alltså devalveras i SEK och devalveringsförlusten förs mot resultaträkningen eller

2. Lånen korrigeras i BRC och översätts alltså i princip till historisk SEK-kurs. Balansräkningen har då alltså korrigerats och resultaträkningens devalveringsförlust skall ej översättas till SEK.

Detta gäller alltså om man, vilket bör vara möjligt i teorin, har lån i SEK. Det verkliga livet bjuder dock på ”nöjet” att lånen oftast är i USD, varför en avstämning måste göras av vad som hänt mellan SEK och USD.

Man kan där tänka sig att exempelvis göra följande. (Se tabell 3.)

Tabell 3

Om resultaträkningen gjordes i USD skulle inte några problem uppstått.

Dock har en devalveringsförlust i SEK gjorts på 50.000.

I BRC är alltså devalveringsförlusten 10.000 - 6.750 = 3.250.

Om 3 250 översätts till medelkurs för perioden i SEK.

6 750/450 + 10 000/500 / 2 = 17,50

alltså 3 250/17,50 = 185,7

kommer vi dock fel, eftersom vi skall komma till ett SEK-bokslut.

187,7’ - 50’ = 135,7 skall ej översättas.

Efter samtliga översättningar kommer vi förmodligen som vanligt fram till den omräkningsdifferensen som vanligtvis vållar en hel del huvudbry.

I praktiken har jag normalt sett kommit fram till att det rör sig om värderings-/översättningsproblem för

• lager

• anläggningar – i synnerhet anläggningar under uppförande

• kostnad för sålda varor – med för ”gamla” BRC

• de finansiella kostnaderna.

För att få någon idé vartåt det lutar kan man ju använda flera olika sätt att kontrollera att omräkningsdifferensen ligger någorlunda rätt.

Detta är ett av flera sätt. (Se tabell 4.)

Tabell 4

Vi skulle alltså kunna jämföra

Alltså skulle man kunna tolka detta som att omräkningsdifferensen bör ligga mellan -50 och -100, mera exakt är knappast beräkningen!

I rörelseresultatet bör ihågkommas att kursförluster bör vara medtagna tillsammans med omräkningsdifferensen för att stämmas av mot de -78.

Som en sammanfattning skulle jag vilja säga att

• inflationsredovisning riktigt utförd enligt vilka principer det vara må aldrig kan bli en snabbt överstökad bagatell

• om det ger så stora skillnader i arbetssätt bör man vara klar över om det verkligen kan innebära någon fördel. Inflationstakt under 10 % bör självfallet inte jämställas med 50 % eller t o m 100 %.

• en svensk modell både vad gäller inflationsredovisning och konsolideringsnormer bör hämta impulser från flera olika håll inte bara USA och England exempelvis och ”vaska ur” det som kan visa sig passa oss hyggligt.

Detta behandlade inte det som kanske ligger mig varmast om hjärtat vad gäller ekonomiområdet i en inflationistisk miljö – möjligheten att använda ekonomisk information tillgänglig i företaget för vettiga riktlinjer vad gäller prispolitik och därmed en direkt påverkan på lönsamhetstänkandet i företaget.

Den diskussionen skulle dock kunna basera sig på vad som sagts ovan.