Genom rätt utformning av resultaträkningen skall förutsättning skapas för externa och interna intressentgrupper att förstå företagets ekonomiska utveckling.
Det sade Ralph Hammar under ett Seminarium vid FINFORUM som behandlade NBKs rekommendation om ändrad utformning av resultaträkningen m m.
Seminarieledare var ekon dr Rolf Rundfelt, sekreterare i Näringslivets börskommitté, och Ralph Hammar, finansdirektör i Bahco AB.
Näringslivets Börskommitté (NBK) gav i december 1983 ut en rekommendation om ändrad utformning av resultaträkningen, beräkning av nyckeltal m m. Enligt rekommendationen skall årets skattekostnad och minoritetens andel av resultatet fördelas dels på resultatet efter finansiella poster dels på de extraordinära posterna. Härigenom infördes två nya resultatbegrepp i resultaträkningen, nämligen ”Vinst före extraordinära poster men efter skatt” samt ”Årets vinst före bokslutsdispositioner men efter skatt”. NBK ansåg att resultaträkningen skulle avslutas i och med posten ”Årets vinst före bokslutsdispositioner men efter skatt”. P g a kravet i civil- och skattelagarna att ha med bokslutsdispositioner och ”betald” skatt i resultaträkningen kände NBK sig dock tvingad att inkludera dessa poster i sin uppställning.
NBKs syfte med den nya utformningen av resultaträkningen var dels att data, som behövs vid nyckeltalsberäkningar, direkt skall kunna utläsas ur resultat- och balansräkningarna dels att få ett resultatbegrepp som var i överensstämmelse med internationell praxis och som därför lättare kunde förstås av utländska investerare.
Den skatt som skall belasta resultatet är s k full skatt, d v s ”betald” skatt plus den nominella skattesatsen i det land där avsättningen gjorts – i Sverige f n 52 %. I undantagsfall skall det vara möjligt att använda den s k partialmetoden. Partialmetoden innebär att vid beräkning av årets skattekostnad skall sådana dispositioner, som sannolikt inte kommer att återföras inom den närmaste tiden, inte heller skattebeläggas.
NBK anger också i rekommendationen vilka nyckeltal som skall ingå i företagens årsredovisning samt hur de skall beräknas.
Ett antal beräkningstekniska problem återstod att lösa. NBK bildade därför 1983 en arbetsgrupp som skulle utarbeta tekniska anvisningar. Arbetsgruppens preliminära anvisningar presenterades på FINFORUMs seminarium 4 av ekon dr Rolf Rundfelt. Arbetsgruppen kommer att ge ut definitiva anvisningar först när mer erfarenhet vunnits.
Utformning av resultaträkningen
Flera storföretag har meddelat NBK att de känner osäkerhet inför de föreslagna förändringarnas effekter på resultaträkningen. Företagen anser att det är en krånglig uppställning, att skattekostnad och minoritetsintressena för de olika nivåerna är svåra att beräkna samt att resultatuppställningen är svår att förstå. NBK har därför ansett det motiverat att uppskjuta tillämpningen av den föreslagna resultatmodellen och att avvakta erfarenheter om tillämpningsproblem, speciellt beträffande skatteberäkningen. NBK framhåller dock att inget hindrar de företag som så önskar att utforma den primära resultaträkningen enligt NBKs rekommendation.
I flertalet länder finns krav på att företagen skall redovisa vinst efter extraordinära poster och skatt. Det innebär att krav kommer att komma utifrån på att även svenska företag skall redovisa denna post.
I 1983 års årsredovisning har t ex Incentive publicerat en resultaträkning, som överensstämmer med NBKs. Volvo har i ”Koncernens resultaträkning i sammandrag” utelämnat bokslutsdispositioner och skatt.
Problemet med att de utländska investerarna har svårt att förstå vad bokslutsdispositioner innebar kvarstår dock, eftersom NBK inte anser att dessa kan utelämnas.
Ralph Hammar inledde sitt anförande med att han ville få till stånd en diskussion om målsättningen för ekonomisk information och då speciellt hur resultaträkningen skall utformas för att uppnå denna målsättning.
Ralph Hammar formulerade målsättningen för den ekonomiska informationen som:
”Skapa största möjliga förutsättning för externa och interna intressentgrupper att förstå företagets ekonomiska utveckling och finansiella status.”
För att uppnå detta skall resultaträkningen uppfylla följande kriterier:
Enkel utformning
Fokus på relevanta begrepp
Högt analysvärde
Rimliga definitioner på intäkter och kostnader
Operativ nettovinst på nedersta raden
1 Enkel utformning
För att uppnå det första kriteriet skall vissa steg i resultaträkningen elimineras, t ex bokslutsdispositioner. Specifikationer skall redovisas i fotnot.
2 Fokus på relevanta begrepp
För att uppnå att uppmärksamheten riktas mot relevanta begrepp skall delresultatet ”Rörelseresultat före avskrivningar” tas bort från resultaträkningen. Avskrivningarna är en del av rörelsekostnaden och det är därför ointressant att redovisa ett rörelseresultat före avskrivningar.
För att inte dra uppmärksamhet från relevantare poster skall de extraordinära posterna redovisas i sammandrag i resultaträkningen. För att tillgodose specialisternas behov av information skall de dock specificeras i fotnot.
Hur årets resultat har disponerats är väsentlig information för intressenterna. Direkt efter ”Årets resultat efter extraordinära poster och skatt” skall därför redovisas hur resultatet har disponerats.
3 Högt analysvärde
För att uppnå ett högt analysvärde skall rörelsekostnaderna delas upp i olika komponenter. Någon fast mall för den uppdelningen är inte möjlig eftersom indelningen är företagsspecifik. 1
Hammar vände sig mot en alltför långt gående användning av försiktighetsprincipen. Det är bättre att ange ett resultat, som ger en riktig bild av företagets verksamhet än ett som har stor försiktighetsmarginal. Ett för lågt angivet resultat lurar intressenterna i lika hög grad som ett för högt angivet.
I NBKs första utkast diskuterades uppdelning av rörelsekostnaden. Det förslaget försvann i senare utkast.
4 Rimlig definition av intäkter och kostnader
Under goda år skall företaget inte ha möjlighet att boka upp reserver för potentiella kostnader som de kan lösa upp under dåliga år. För att motverka detta bör någon form av cash flowredovisning eftersträvas. Denna ger intressenterna en bild av betalningsströmmarna till och från företaget. En bild som Hammar ansåg minst lika väsentlig som resultatet. Om inte inbetalningarna på sikt är större än utbetalningarna kommer inte företaget att överleva.
5 Operativ nettovinst på nedersta raden
De utländska finansanalytikerna är vana att läsa av det operativa nettoresultatet på den nedersta raden i resultaträkningen. Att redovisa ett resultat efter bokslutsdispositioner och skatt som sista post i resultaträkningen kan förvränga bilden av företagets utveckling. Det är därför viktigt att det är ”Årets vinst efter extraordinära poster och verklig skatt” som redovisas på nedersta raden i resultaträkningen.
Ralph Hammar visade följande resultaträkning (se figur 1), som exempel på en resultaträkning, som uppfyller ovanstående kriterier.
Figur 1. Resultaträkning som uppfyller Hammars fem kriterier.
RESULTATRÄKNING | |
Försäljning | x |
Licens- och övriga intäkter | x |
Produktionskostnader | |
BRUTTORESULTAT | x |
Marknadsföringskostnader | −x |
Forskningskostnader | −x |
Planenliga avskrivningar | −x |
Övriga rörelsekostnader | |
RÖRELSERESULTAT | x |
Ränteintäkter | x |
Räntekostnader | −x |
Kursdifferenser netto | |
RESULTAT EFTER FINANSNETTO | x |
Extraordinära poster | |
RESULTAT FÖRE SKATT | x |
Skatt | −x |
Minoritetsandel | |
NETTOVINST EFTER VERKLIG SKATT | x |
Nettovinsten disponeras enligt följande: | |
Avsättes till obeskattade reserver | x |
Avsättes till balanserade vinstmedel | |
x |
I den efterföljande diskussionen föreslog Anders Rignell, Kema Nobel AB, att bokslutsdispositionerna skall lyftas ut ur resultaträkningen till en separat ”räkning” kallad ”Statement of Swedish Statutory Income” bl a för att uppnå målet att utländska läsare lättare skall förstå svenska årsredovisningar. Resultaträkningen skulle härigenom avslutas med ”Årets resultat efter extraordinära poster och skatt” – d v s det resultatbegrepp, som de utländska finansanalytikerna är vana vid. Genom införandet av ”Statement of Swedish Statutory Income” skulle det klart framgå att detta resultat enbart avser ett redovisat legalt resultat. Anders Rignell framförde också önskemål om ytterligare en ny räkning som skulle visa förändringen av eget kapital.
Samtliga var överens om – ingen opponerade sig – att resultaträkningen borde sluta med posten ”Årets resultat efter extraordinära poster och skatt” samt att en hemställan om lagändring borde göras till justitiedepartementet.
Årets skattekostnad
NBK anser det önskvärt att enighet hade kunnat uppnås kring endast ett alternativ för beräkning av årets skattekostnad. NBK har dock inte bedömt tiden som mogen för detta. Ambitionen har därför varit att genom eliminering av andra alternativ, främst schablonskatt och betald skatt, åstadkomma en större enhetlighet än för närvarande.
I USA råder med några få undantag enighet hos storföretagen om att fullskattemetoden skall vara kvar. Storföretagen anser att partialmetoden är undermålig. De små företagen vill däremot ha betald skatt, eftersom de anser att beräkning av årets skattekostnad enligt fullskattemetoden är svår att utföra. I England är partialmetoden standard. De engelska finansanalytikerna förordar dock fullskattemetoden.
På en fråga om de största företagen var överens om fullskattemetoden svarade Rolf Rundfelt att våren 1983 var flertalet stora företag beredda att ställa upp bakom fullskattemetoden om andra företag gjorde det. Under sommaren 1984 kom tecken på att NBK inte hade fått en korrekt bild. En enkät gjordes därför bland börsföretagen. De företag som idag ifrågasätter fullskattemetoden är framför allt de stora internationella företagen. De anser att fullskattemetoden inte ger en rättvisande bild av förmånerna i det svenska skattesystemet.
I sitt inlägg sade Hammar att han är emot fullskattemetoden, att partialmetoden har någon rimlighet men att betald skatt är att föredra. Partialmetoden uppfyller inte enkelhetskriteriet – den leder t ex till krångliga och svårförståeliga beräkningar vid ianspråktagande av investeringsfond. Fullskattemetoden uppfyller inte kravet på rimlig definition av kostnader – är det rimligt att boka upp en skattekostnad/latent skatteskuld för ett företag som vet att skatteskulden inte kommer att betalas i en förutsebar framtid? I så fall skall företaget också gottskriva sig för ränteintäkter på den räntefria skatteskulden. Hammar efterlyste en undersökning av hur mycket skatt som företag betalar p g a upplösning av bokslutsdispositioner.
Åke Hugosson, Sydkraft AB, framhöll i den efterföljande diskussionen att Hammars resonemang bygger på ett antagande om ständig expansion. Om så inte är fallet tvingas företag i vissa fall att upplösa obeskattade reserver, vilket leder till ökad skattekostnad.
Från finansanalytikerhåll framhölls att det i börssammanhang är enklare om schablonskatt används av alla företag. Om företag använder olika metoder måste ett till metodvalet anpassat PE-tal krävas. Om partilmetoden används blir bedömningen svårare. I dessa fall måste finansanalytikerna lita på att företagen har bedömt situationen rätt.
Från företagshåll framhölls att det är ointressant att försöka skatteplanera om de ändå belastas med 50 % schablonskatt i en börsanalys. Är det verkligen rimligt att betala lika mycket för aktierna i två företag med samma vinst före skatt men där det ena måste betala 57 % i skatt därför att de hyr sina lokaler och har lager i konsignation medan det andra företaget enbart behöver betala 12 % i skatt därför att det har stora nyinvesteringar samt är skickliga på att skatteplanera. Vid schablonskattemetoden skulle dessa företag vara likvärdiga.
Om betald skatt används vid nyckeltalsberäkning så kommer företag som köpt varor inför bokslutet och kunnat göra större avsättning till lagerreserv eller som varit tvungna att göra avsättningar till investeringsfonder m m att redovisa en högre vinst per aktie än om de inte köpt varor resp varit tvungna att göra avsättning till fond. Även denna metod kan således ge en förvrängd bild av företagets verksamhet.
Seminariedeltagarna var eniga om att samtliga metoder för beräkning av skattekostnad har nackdelar, däremot var de inte eniga om vilken beräkningsmetod som skall väljas.
Ingrid Fürstenbach