Balans nr 3 1985

Pensionering: Risken liten med företagsägd kapitalförsäkring

Direktpension med företagsägd kapitalförsäkring är ett bra alternativ med många fördelar och liten risk för företaget.

Det menar Lars Forss, som här går igenom den analysmetod som Skandia tagit fram för att kunna bedöma värdet av direktpension.

Artikeln är ett svar på Anders Palms artikel i Balans 10/84.

I nr 10 av ”Balans” finns en artikel av Anders Palm, ”Överväg noga innan pension säkerställs genom kapitalförsäkring”.

Artikeln bygger till stor del på en artikel som jag skrivit i Skandias interna tidning ”Ombudet”. I den artikeln görs en kortfattad genomgång av den analysmetod, som vi i Skandia tagit fram för att kunna bedöma värdet av direktpension. Eftersom några missförstånd finns i Anders Palms artikel, kommer jag att gå igenom analysmetoden.

Först några ord om vad direktpension är och varför det kan finnas anledning att utfästa den.

Det ställs allt större krav på de högre tjänstemännen i företagen. Det råder också brist på toppkrafter.

Samtidigt gör höga marginalskatter samt avdragsbegränsningar att höga löner inte är så intressanta. I stället vänds blickarna mot pensionsförmånerna. Med direktpension kan företaget erbjuda högre pension och/eller lägre pensionsålder. Just möjligheten till lägre pensionsålder motiverar många gånger det hårda arbetstempot. Man så att säga ”jobbar in” den tidigare pensioneringen.

Hur fungerar då direktpensionen?

Företaget lämnar en utfästelse till den anställde att mellan exempelvis 60 och 65 år få 20.000 kr per månad i pension. Pensionen betalas ut direkt av företaget till den anställde. Denna rätt att utfästa direktpension gäller oavsett vilken tjänstepension den anställde har, och direktpensionen är avdragsgill för företaget i samband med betalningen. (När det gäller fåmansbolag måste man vara försiktig så att inte pensionen räknas som förtäckt utdelning.)

En utfästelse om direktpension är inte tryggad om företaget kommer på obestånd. För att säkra löftet till den anställde, är det lämpligt att företaget i samband med utfästelsen, tecknar en kapitalförsäkring med den anställde som försäkrad. Försäkringen ägs av företaget och pantförskrivs till den anställde. Härigenom uppnås ytterligare fördelar: familjepension vid dödsfall (om så önskas), premiebefrielse vid sjukdom och sist men inte minst, direktpensionen blir billigare med försäkring än utan.

Samtidigt med att utfästelse lämnas om direktpension, tecknas således en företagsägd kapitalförsäkring. Premierna är inte avdragsgilla. Vid försäkringsfall (pensionering eller dödsfall) utbetalas det årliga försäkringsbeloppet till företaget. Eftersom premierna inte var avdragsgilla, blir utbetalningarna skattefria. Företaget betalar de utfallande beloppen vidare till den anställde (eller den anställdes familj om dödsfall inträffat) som pension. Denna är helt avdragsgill. Under utbetalningstiden får alltså företaget ett tillskott på 52 % av de utbetalda beloppen.

Så här fungerar analysen

A, som är 40 år nästa födelsedag, får löfte om direktpension mellan 60 och 65 år. A har en lön på 300.000 kr per år, och pensionen skall uppgå till samma belopp. Hur stor blir kostnaden?

De första 20 åren skall företaget betala premien, som uppgår till ca 67.500 kr per år. För att jämföra ut- och inbetalningar under en lång följd av år måste beloppen nuvärdesberäknas.

Då är frågan vilken diskonteringsränta som skall användas. ”Direktpensionspremierna” är ju inte någon större del av företagets utbetalningar. Härvid skulle räntan på företagets kassa vara lämplig. En annan neutral ränta är bankens utlåningsränta. En kombination av dessa räntor blir ungefär 12 %.

Detta är räntan före skatt. Eftersom aktiebolagens skatt är 52 %, blir nettot 48 % av 12 % lika med 5,76 %. Nu hävdar någon att bolagets verkliga skatt blir lägre än 52 % på grund av dispositionerna. Men dessa dispositioner är lika stora vare sig kapitalförsäkringspremier betalas eller inte. Alltså är skatten ”på marginalen” alltid 52 % (om företaget redovisar vinst). Diskonteringsräntan i analysen sätts till 5,76 %.

I analysen ingår givetvis värdet av utfallande försäkringsbelopp. Beloppens storlek beror främst på vilken ränta försäkringsbolaget erhåller på kapitalplaceringarna. Enligt en branschpolicy visar försäkringsbolagen hur stora försäkringsbeloppen kan bli om avkastningen är 7 eller 12 %. I analysen används den senare procentsatsen. Nämnas kan, att den verkliga avkastningen på kapitalplaceringarna i flera år varit över 12 % (i år hela 16 % i Skandia).

Företaget betalar alltså premie, 67.500 kr per år i 20 år. När A blir 60 år utbetalas följande:

Utbetal­ningsår

Årligt belopp inkl återbäring om räntan hela tiden varit

7 %

12 %

1

387.000

558.000

2

393.000

591.000

3

402.000

627.000

4

411.000

666.000

5

423.000

720.000

1 Försäkringsbeloppet (i analysen används 12-procentsalternativet) utbetalas skattefritt till företaget. Företaget skickar pengarna vidare till A som pension men eftersom pensionen är avdragsgill, blir kostnaden endast 48 % av utbetalningarnas storlek. Företaget får ett tillskott av 52 % av försäkringsbeloppet sedan pensionen utbetalats.

Nuvärdesmässigt ser det ut enligt följande:

(1) Nuvärde premier

835.700

(2) Nuvärde försäkringsutbetalningar

918.700

(3) Nuvärde penskostn (48 % av 2)

441.000

Nuvärdet av den totala kostnaden blir (1)+(3)–(2), lika med 358.000 kr. Dessutom tillkommer, att om A dör under sin aktivtid, utbetalas försäkringsbeloppet från dödsfallet. Om familjepension är utfäst, får företaget analogt med ovanstående, 52 % av försäkringsbeloppet, 300.000 kr per år i fem år plus återbäring. Man kan säga att direktpension med kapitalförsäkring innehåller en key-manförsäkring. Om familjepension inte är utfäst är hela försäkringsbeloppet key-man.

Om A blir sjukpensionerad, är försäkringen helt premiefri.

Om företaget i stället valt att utfästa direktpension utan att teckna försäkring, måste för jämförelsens skull pensionsbeloppet vara lika som om försäkring tecknats. Kostnaden blir således 441.000 kr. Det är 23 % mer än kostnaden med försäkring. Observera att vi hela tiden sysslar med nuvärden, så alla belopp är jämförbara. I försäkringsalternativet ingår ju dessutom utbetalningar vid dödsfall och premiebefrielse.

För att ytterligare jämföra direktpensionen, har i analysen medtagits ett alternativ med högre lön i stället för direktpension. Det är helt klart att man aldrig kan välja mellan pension eller lön. Men för jämförelsens skull är det bra med ett lönealternativ, eftersom sambandet mellan den ännu relativt ovanliga direktpensionen och den desto vanligare lönen då framgår klart.

För jämförelsens skull skall totalkostnaden för alt 1, direktpension med försäkring, vara lika med alt 3, som alltså är ökad lön i stället. Totalkostnaden blir då 358.000 kr i alt 3.

Nu uppstår frågan: Hur hög lön ger ett nuvärde netto efter skatt och sociala avgifter, på 358.000 kr? Om vi dividerar med nuvärdesfaktorn 12,3705, betyder det en årlig lönekostnad av 28.940 kr. Justerat för skatt (52 %) och sociala avgifter (40 %) betyder det en lön på 43.065 kr per år. Observera, att ingen ITP-premie har tagits med. Man kan anföra, att avgifterna är 37 %, men ATP-avgiften kommer med all säkerhet att höjas. Därför har 40 % tagits som approximation.

Sammanfattningsvis:

Nuvärde

Alt 1

Alt 2

Alt 3

av premier

835.700

av försäkrings­utbet

918.700

av pensionskostn

441.000

441.000

av lön alt 3

358.000

totalkostn

358.000

441.000

358.000

Kostnaden för direktpensionen blir alltså 358.000 kr totalt, och det är samma kostnad som en lön av 43.065 kr per år i 20 år.

Beloppen ovan har beräknats under förutsättning

– att försäkringen beviljats mot normal tariffpremie och att denna erläggs under den tid som anges i tariffen

– att riskutfall och omkostnader inte avviker från nuvarande erfarenhet

– att Skandias kapitalplaceringar hela tiden ger en förräntning av 7 resp 12 % per år

– att livförsäkringsbolaget betalar 33 % skatt på kapitalavkastningen (vilket förutsätter att vissa nedskrivningar görs; annars skulle skatten för närvarande bli ca 37 %)

– att återbäringen används för höjning av försäkringens belopp.

OBSERVERA: Ovanstående värden innebär ingen utfästelse eller prognos angående framtida återbäring. De avser endast att illustrera den återbäring som kan uppstå.

Konsekvenser för den anställde

Om A fått en högre lön (alt 3), d v s 43.065 kr per år, blir nettot om marginalskatten är 75 %, 10.766 kr per år. Antag att A sätter in dessa pengar på en bankbok med 10 % bruttoränta, d v s 2,5 % nettoränta, så finns det 275.000 kr inkl ränta på ränta när A är 60 år.

Alt 1 och 2, d v s direktpension, skulle ge den pension som anges i tabellen ovan. 12-procentsalternativet, diskonterat till As 60-årsdag (2,5 % disk ränta), ger 750.000 kr netto efter skatt. Dessutom tillkommer i alt 1 familjepension, 300.000 kr per år i fem år plus återbäring. Nu invänder någon, att lönen i alt 3 inte skall placeras på bank. Om A får 9 % ränta netto efter skatt (sparobligationer med hög skattefri bonus) blir nettot 550.000 kr, utan försäkringsskydd.

Om A har tjänstepension enligt alternativregeln (35 % upp till 20 basbelopp, 25 % mellan 20 och 30 bb) är det lönsammare att först utnyttja hela avdragsutrymmet innan direktpension utfästs. Om A inte utnyttjat hela privata pensionsavdragsutrymmet (10 % av inkomsten upp till 20 basbelopp, dock minst ett basbelopp) kan det vara lönsammare att täcka in detta utrymme via högre lön. Men det är inte säkert. (Jag betonar än en gång att det inte bara är att välja mellan högre lön eller direktpension.)

Hur påverkas ITPn

Först och främst har ingen ITP-premie beaktats vid löneminskningen. Om vi antar att As ITP-premie är 15 % på toppen av lönen, blir ”löneavståndet” i alt 3 – 38.900 kr. ITP-minskningen blir 65 % av 38.900, d v s 25.300 kr från 65 års ålder. Om inflationen är 6 %, så betyder det 0,27 basbelopp per år brutto, eller 0,068 basbelopp netto per år. Under de första 20 åren har A ”avstått” 5,42 basbelopp i lön netto, för att mellan 60 och 65 år få pension 10,0 basbelopp netto (samma marginalskatt, vilket troligen är för högt. As huvudsakliga inkomst kommer från pensionen, och genomsnittligt torde skatten understiga 50 %.) Från de 10 basbeloppen skall så dras 0,068 bb per år som A lever. Följaktligen påverkas ITPn i mycket ringa omfattning jämfört med vad direktpensionen ger.

Jämförelse över tiden

Det är måhända lättare att se jämförelsen över tiden, i stället för nuvärdesmässigt (se tabell 1).

Tabell 1. Åskådliggörande över tiden av premier och pensioner.

År

Premie

Premie ackumulerat

Bokfört värde

Tillgodohavande inkl återb (12 %)

1

67.500

36.003

36.003

2

67.500

135.000

94.585

94.585

3

67.500

202.500

154.465

162.000

4

10

67.500

675.000

609.424

829.000

15

67.500

1.012.500

946.924

1.564.000

20

67.500

1.350.000

1.284.424

2.631.000

21

726.424

2.251.000

22

135.424

1.810.000

23

0

1.300.000

24

710.000

25

År

Pension

Pension ackumulerat

Skatteåterföring 52 % av förs bel

Skatteåterföring ackumulerat

21

558.000

290.000

22

591.000

1.149.000

307.000

597.000

23

627.000

1.776.000

326.000

923.000

24

666.000

2.442.000

346.000

1.269.000

25

720.000

3.162.000

374.000

1.643.000

Ovanstående tabell visar alternativ 1 under premiebetalnings- och utbetalningstiden.

Av tabellen framgår att totala premiemängden uppgår till 1.350.000 kr, att A erhåller 3.162.000 kr i pension och att företaget får tillbaka 1.643.000 kr skattefritt när A pensioneras.

Anders Palm skriver att man noga skall överväga direktpension med kapitalförsäkring. Det är givet att alla beslut skall övervägas noga. När det gäller företagsägd kapitalförsäkring bör det inte vara svårt. Eftersom avkastningen av försäkringen redan vid 12-procentsalternativet är större än lönekostnaden, och när försäkringen dessutom ger ett högt försäkringsbelopp vid dödsfall samt premiebefrielse vid sjukdom, är risken för företaget liten.

Andra fördelar med försäkrad direktpension

  • Mindre krångel. Försäkringsbolaget administrerar pensionsreserver, inkomstuppgifter etc.

  • Rätt periodisering. Kostnaden uppstår när den anställde är aktiv. När den anställde pensioneras, får företaget ett likviditetstillskott.

Vad händer om företaget inte visar vinst vid pensioneringen? Då fördubblas kostnaden eller, rättare sagt, den ökar 2,08 gånger. Det gör också kostnaden för alt 2, d v s direktpension utan försäkring. Men det är väl anmärkningsvärt att spekulera i detta? I så fall är det ju definitivt bättre att direktpensionen är försäkrad, för om företaget går omkull när A skall pensioneras, ger ju alt 2 inte en enda krona, medan alt 1 ger full pension.

Slutord

Med ovanstående analysmetod går det även att beräkna kostnaden för befintliga utfästelser, samt hur mycket man vinner på att direktpensionera med företagsägd kapitalförsäkring.

I denna artikel har endast den ekonomiskt tekniska delen behandlats. Lika viktigt är det att avtal etc görs på ett riktigt sätt. I det arbetet bör alltid företagets revisor eller juridiska medarbetare delta.

Lars Forss, SKANDIA LIV, Stockholm