Höj nivån på ekonomernas universitetsutbildning med ytterligare 20 poäng, de nuvarande 140 poängen är inte tillräckliga för vanliga revisorer.
Förbättra redovisningsutbildningen vid universiteten.
Utveckla revisorernas vidareutbildning inom de juridiska ämnesområdena och framför allt när det gäller konkursrätt, beskattningsrätt och associationsrätt.
Det kräver auktoriserade revisorerna Einar Björkander och Bo Ribers, som skrivit den här artikeln. Där poängteras även behovet av bredd i utbildningen, parad med specifika satsningar i sådana delämnen där händelseutvecklingen är snabb. Den unge studenten har många kontrollpunkter att passera innan han blir en kvalificerad revisor.
Nyanställda medarbetare på en revisionsbyrå är i regel gymnasie- eller universitelsekonomer med en tämligen god teoretisk bakgrund men med ingen eller ringa praktisk erfarenhet. Eftersom den övervägande delen av dem som påbörjar en revisionskarriär numera har en akademisk utbildning, utgår vi i vår framställning från att den nyanställde har en civilekonomexamen eller motsvarande.
Läsaren av revisionsbyråernas platsannonser frapperas ofta av vilka supermänniskor, som förväntas börja på en revisionsbyrå. Förutom goda studiemeriter förutsättes den nye medarbetaren ha förmåga att kommunicera i både tal och skrift samt vara analytisk, konstruktiv och kreativ. Detta ställer, även om vissa egenskaper delvis torde vara medfödda, stora krav på utbildningen. Utbildningen på universitetet eller högskolan genomgås ofta före anställningen på en revisionsbyrå. Utbildning efter anställningen delas ofta in i grundutbildning (fram till auktorisationen) och vidareutbildning (efter auktorisationen). Både grund- och vidareutbildning, som antingen sker internt på revisionsbyrån eller i IREVs regi, har ofta karaktären teoretisk utbildning med starkt praktisk inriktning.
Den, speciellt för den nyanställde medarbetarens personliga utveckling, mest betydelsefulla utbildningen är dock den som sker i det dagliga arbetet (s k on the job training). Vikten av den handledning som mer erfarna medarbetare ger både i förväg och efter uppföljning av utfört arbete kan inte nog understrykas.
Utbildningsområden
Motsvarar då den nuvarande utbildningen för revisorer de krav på kompetens och kunnande som ställs av omvärlden? Enligt vår uppfattning präglas utvecklingen av revisorsutbildningen av markanta strävanden att anpassa utbildningen till omvärldens förväntningar och behov. För att man skall kunna formulera nya utbildningsområden krävs därför idéer om ändrade förväntningar från omvärlden. Förändrad samhällssyn, nya arbetsområden för revisorer och utveckling inom näringslivet är exempel på sådana förändringar.
Universitetsutbildningen
Den akademiska utbildning som leder till auktorisation, kan ej anses vara en revisionsutbildning i egentlig bemärkelse. Revisionsinnehållet är inte särskilt omfattande. Orsaken till detta är att det inte finns några riktiga revisorslinjer utan utbildningen är gemensam för både blivande revisorer och ekonomichefer m fl. Vi tror att detta är riktigt, dels därför att revisorerna själva torde vara de som har bäst förutsättningar att ge revisionsutbildningen ett för det praktiska arbetet lämpligt innehåll, dels därför att en revisorslinje troligen skulle hämma rekryteringen p g a de mycket diffusa uppfattningar om revisorsyrket som studenter ofta har.
Mot bakgrund av den alltmer komplexa värld vi lever i måste utökningen av ekonomutbildningen med 20 poäng anses vara en positiv händelse. Vi anser att 140 poäng inte är tillräckligt för den vanlige revisorn, vars insatser ofta kan liknas vid den allmänpraktiserande läkarens. Om man dessutom tar i beaktande att läroanstalterna, i valet mellan ämnen av stort teoretiskt men föga praktiskt intresse och undervisning, som underlättar arbetet i företagen (t ex bokföring), ofta prioriterar det teoretiska, blir utbildningsbehovet efter ekonomexamen stort.
FAR har vid kontaktträffar med ansvariga för universitetsutbildningen ofta framhållit vikten av en förbättrad redovisningsutbildning. Den utbildningstid, som ägnas åt redovisning har länge varit konstant trots att det kommit till nya områden såsom t ex social redovisning, inflationsredovisning och nya metoder för koncernredovisning, vilka kräver en allt större andel av utbildningstiden. Detta har skett på bekostnad av den grundläggande bokföringsundervisningen.
Även om det kan verka tjatigt måste vi, liksom många andra företrädare för näringslivet, konstatera att avsaknaden av grundläggande bokföringskunskaper medför en brist i förståelsen av vissa ekonomiska samband, vilket är till stor nackdel även för dem som ska utarbeta eller fatta beslut på grundval av budgets, kalkyler etc.
Då behovet av den grundläggande redovisningsutbildningen måste anses vara både stort och i hög grad allmängiltigt, är det vår fasta övertygelse att denna utbildning ska tillhandahållas innan studenten söker sig ut i näringslivet.
Grundutbildningen
Med utgångspunkt från FARs styrelses uttalande om utbildningen till auktoriserad revisor har en utbildningsplan utarbetats med kurser som IREV tillhandahåller. Dessa kurser torde i stor utsträckning motsvara marknadens behov. De kunskaper om moderna revisionsmetoder och annat, som eleverna får på IREVs kurser, kan dock snabbt försvinna om de inte tillämpas i det dagliga arbetet. Det är därför viktigt att även äldre revisorer, som svarar för uppläggning och kontroll av granskningsarbetet, är insatta i grundutbildningens innehåll.
Under senare år har de större revisionsbyråerna övertagit en del av grundutbildningen. I vissa fall utvecklar byråerna helt egna kurser, medan de i andra fall köper lärar- och kursmaterial från IREV. Mot bakgrund av de mycket höga utvecklingskostnader som nya kurser innebär, vore det kanske önskvärt om de större byråerna samarbetade, gärna i IREVs regi, i större utsträckning vid utvecklingen av egna kurser. Ett samarbete behöver ju inte innebära att man avstår från att sätta en egen profil på internutbildningen.
Vidareutbildningen
Revisorsrollen är glädjande nog under ständig debatt. Kanske kan man under de senaste åren spåra två ideologiska tankegångar som bör särskilt uppmärksammas. Revisorns roll som en kontrollerande funktion har markerats. Att revisorn har denna kontrollerande funktion är i sig en självklarhet men kanske har denna funktion kommit mer i bakgrunden på bekostnad av den aktiva konsultrollen. Det allmännas intresse för företagsrevisionen har varit stort och omdebatterat alltsedan regeringen i slutet av 1982 beslöt om massiva insatser syftande till att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Enligt vår uppfattning bör utbildningen inom de juridiska ämnesområdena utvecklas. Grundutbildningen i juridik håller i och för sig på att bättre anpassas till revisorernas yrkesroll. Dock måste de juridiska delämnena konkursrätt, beskattningsrätt och associationsrätt behandlas mera ingående framförallt i vidareutbildningen för de yrkesverksamma revisorerna. Likaså måste informationen om gällande regelsystem vad gäller indirekta skatter och avgifter få en långt mera framskjuten plats i såväl grund- som vidareutbildning.
Förvaltningsrevisionen ställer stora krav på revisorn både vad gäller kunskaper om och erfarenhet av hur företagens system för planering och kontroll bör fungera. Även den riskanalys som är nödvändig för granskningen av årsredovisningen ställer krav på grundliga ekonomiska kunskaper och förmåga att förstå ekonomiska samband och andra förutsättningar för affärsverksamhet. Detta gäller speciellt vid revisionen av snabbväxande företagsgrupper, där utvecklingen får hög prioritet samtidigt som det är svårt att få in nya enheter i ett system som ger de signaler som är nödvändiga för att företagsledningen vid behov ska kunna agera snabbt.
Även etablerade företag kan p g a förändrade marknadsförutsättningar, konjunkturer etc få försämrad lönsamhet. Av stor betydelse för företagets möjligheter att reda upp situationen är dess förmåga att snabbt analysera orsakerna till den försämrade lönsamheten. Finns produktkalkyler som visar vilka produkter som är olönsamma, görs lönsamhetsbedömningar av marknader, försäljningskontor etc är frågor som revisorn måste ta ställning till. De förslag till förbättringar i fråga om redovisning, kalkylering, budgetering etc som lämnas av revisorn och även ofta medför konsultuppdrag kräver inte bara förmåga att identifiera problemen utan även kunskap om hur problemen löses.
Revisorns granskning av försäkringsskyddet som ett led i både förvaltnings- och räkenskapsrevisionen är ett område, som ställer krav på specialkunskaper. Då företagens personal ofta saknar dessa specialkunskaper, föreligger även ett behov av revisorn som konsult i försäkringsfrågor.
Överhuvudtaget kännetecknas satsningarna på små företag, t ex inom ramen för ”starta eget”-kampanjen med nya företagstyper, av stort behov av experthjälp inom många olika områden.
Skapar då dessa förändringar nya krav på revisorsutbildningen? Det är svårt att mot denna beskrivning hitta nya utbildningsområden som väsentligt avviker från tidigare. Snarare bör man poängtera behovet av bredd i utbildningen i kombination med specifika satsningar inom just de delämnen där händelseutvecklingen är snabb. Kanske bör vi inom kort ha kurser av typen ”värdering av immateriella tillgångar”, ”speciella problem i finansbolag”, ”vad krävs av revisorn i ett publikt ägt företag” för att bara ta några exempel.
Vi har tidigare markerat inriktning på revisorsrollen som en kontrollerande funktion. Naturligtvis finns det ett ständigt behov att utveckla och därefter utbilda i ren revisionsteknik. Några områden där vi tänker oss utökade utbildningsinsatser är t ex revisionen av datorbaserade system, effektivisering av revisionen med hjälp av planering, utveckling av stickprovsmetodik samt rapportering av gjorda iakttagelser.
Internationell utblick
Kravet på internationalisering av utbildningen har ofta diskuterats i samband med förändringar i universitetsutbildningen. Näringslivet vill ha medarbetare med goda språkkunskaper och god kännedom om internationella förhållanden.
I takt med stigande utlandsberoende och mera utvecklade relationer mellan länder och kulturer ökar kraven på att kunna hantera internationella frågor. Frågorna spänner över vitt skilda områden, alltifrån elementär information om förhållandena i ett land till juridiska spörsmål om t ex internationellt verksamma storföretag.
Revisorerna måste bli mera aktiva i denna internationaliseringsprocess. Ökad satsning på utbildning i internationella frågor är ett av många sätt att nå detta mål. Målmedvetna insatser inom ramen för internationellt erfarenhetsutbyte är minst lika viktiga för att stimulera intresset för andra länders språk, kultur och ekonomiska förhållanden.
Den allmänbildade revisorn
Utbildningsdebatten har under senare år i många stycken koncentrerats till den yrkesmässiga anpassningen av utbildningen. Man har gärna bortsett från behoven av ”allmänbildning”. En allsidig utbildning som går utanför det egna specialområdet möjliggör ökad förståelse för t ex andra specialområden, förändringar i samhällsutvecklingen och den idémässiga utvecklingen.
Behöver då framtidens revisorer en utökad utbildning i ”allmänna” ämnen som komplement till den yrkesinriktade och specialinriktade utbildningen? Svaret är obetingat jakande.
Revisorerna kommer i ännu högre grad att vara ”samtalspartners” med klienterna och deras representanter. Denna vidgade revisorsroll påverkar relationerna till både små och stora klienter. Att vara ”aktiv samtalspartner” kräver goda kunskaper om t ex samhället i stort, ekonomisk utveckling och teori, teknik, marknadsföring och framför allt människokännedom. Utbildning i dessa ämnen innebär ingalunda att revisorerna får förutsättningar att bli konsulter inom dessa områden. De positiva effekterna ligger snarast i revisorernas förbättrade möjligheter att förstå de företag man reviderar och därigenom får bättre förutsättningar att identifiera revisionsrisker.
Revisorernas byråinterna roller motiverar även utökade satsningar på allmäninriktad utbildning. Revisorn förväntas oftast vara den idérike, entusiasmerande och sammanhållande lagledaren som på ett effektivt och ekonomiskt sätt skall se till att revisionen genomförs planenligt. Revisorn blir mera psykolog och arbetsledare än granskare. Hela tiden skall man dock representera revisionserfarenheten och besitta de goda tekniska kunskaperna och det goda ”revisorsomdömet”. Naturligtvis måste revisorn för att klara dessa sina dubbla roller få bättre utbildning i t ex chefskap, arbetsledning och personaladministration.
Einar Björkander och Bo Ribers, auktoriserade revisorer