Balans nr 1 1987

Aktuellt: Ordförandeskifte i FAR – Har aldrig ångrat sitt val

Sigvard Lövgren vid Bertil Olssons Revisionsbyrå i Stockholm blev revisor av en slump. Men han har aldrig ångrat sitt yrkesval.

– Vi satt ett antal auktoriserade revisorer och diskuterade i anslutning till ett styrelsemöte i FAR. Vi fann att det var bara en enda av oss som från början hade varit inställd på att bli revisor.

Det är FARs avgångne ordförande Sigvard Lövgren, 62, som berättar.

Ville bli lärare

Vid det aktuella mötet deltog 2–3 tilltänkta handelslärare, en lärare i andra ämnen, en civilingenjör, en gymnastikdirektör och en som haft mycket bestämda planer på att bli – kommunalkamrer!

Så visst är människoöden påverkbara – även långt fram i livet. För Sigvard Lövgrens del var det rena slumpen att han blev revisor. När han gick handelshögskolan hade han länge en ganska oklar uppfattning om vad han ville bli.

Men i april 1951 när studierna nästan var över hade det börjat luta åt att han skulle bli handelslärare på gymnasienivå.

– Men just då var det en kamrat till mig som fått arbete på en revisionsbyrå. Han sade att de hade mycket att göra – och dessutom intressanta jobb.

Har aldrig ångrat sitt val

Därtill behövde Sigvard Lövgren pengar. Skulle han eventuellt gå handelslärarbanan så var det i alla fall långt till höstterminen. Skulle han senare välja lärarbanan skulle han knappast ha mått illa av en tid på revisionsbyrå.

– Men jag blev kvar i revisorsyrket och det har jag aldrig ångrat, även om det var slumpen som styrde detta som så mycket annat i tillvaron.

– Det var dock ett anonymt yrke, fortsätter Sigvard Lövgren. Efter omständigheterna visste jag inte själv så mycket om det. Och omvärlden var inte särskilt väl informerad och vet för övrigt inte tillräckligt i dag heller.

Sigvard Lövgren menar att det behöver informeras mer om revisorsjobbet. Annars fastnar bilden av revisorn i schabloner och klichéer.

Jagar Du inte förskingrare?

– Förr i världen trodde de flesta att vi i huvudsak letade efter förskingrare. Det trodde också min gamle FAR som dog för drygt tio år sedan, kanske i en viss besvikelse över att hans son inte hade upptäckt någon förskingring under alla år som revisor.

Så här tycker Sigvard Lövgren att man borde förklara revisorns roll i samhället:

”Att ha revisor är det pris man får betala när man driver ett företag utan personligt betalningsansvar, t ex i aktiebolagsform. Aktiebolaget svarar med enbart sin egen förmögenhet för skatter och förpliktelser. Den förmögenheten måste vara reell och intakt. Revisorn ska se till att man kan lita på de siffror som finns i balansräkningen och resultaträkningen. Dessutom granskar han ju styrelsens och VDs förvaltning.”

Men revisorer gör ju väldigt mycket annat.

– Själv har jag haft många utredningsarbeten och värderingsuppdrag, säger Sigvard Lövgren. Det har skänkt mig mycket glädje och personlig arbetstillfredsställelse. Framför allt har det rört sig om företagsvärderingar, utredningar av ekonomisk skada vid rörelseintrång (expropriation och hyresmål) och försäkringsutredningar.

Expropriationer

Det största antalet sådana utredningar utfördes under 1960- och 1970-talet. Det gällde då underlagen för ersättningar som skulle betalas ut till rörelseidkare i samband med expropriationer såväl i Stockholms city som på andra håll i landet.

Det var många företag som skulle värderas och skadestånd som skulle utredas. Uppdragen kom både från kommunerna och från företagen.

Skadorna kunde variera från fall av mindre intrång på grund av tillfälliga eller definitiva minskningar av verksamheten till fall med nedläggningar av hela företag.

Numera har den sortens utredningsarbete klingat av. Men liknande uppgifter med anknytning till hyreslagstiftningen och miljöskyddslagen finns dock kvar.

Kontroll och säkerhet

– Kontroll och säkerhet är också områden som intresserat mig mycket. Arbetet med revisionsrekommendationer i FARs revisionskommitté har varit mycket givande för mig personligen och naturligtvis för min yrkesutövning. En rutin- eller organisationsgenomgång kan också ge andra positiva effekter.

– Man behöver se om rutinerna i företaget fungerar rationellt och ekonomiskt riktigt, säger Sigvard Lövgren, d v s tillse att man inte spiller onödigt med kostnader. Detta är en annan trevlig och intressant sida av revisorsjobbet.

Snabb yrkesutveckling

Yrkesutvecklingen på revisorsområdet har varit tämligen snabb och inneburit stora förändringar i arbetsmetoderna.

– När jag startade i yrket genomfördes som regel en mycket stor portion detaljgranskning och man visste kanske inte riktigt varför. Från de massiva detaljgranskningsinsatserna gick man vidare till en period av statistiska stickprov i mycket stor omfattning i början på 60-talet. Efter det att vi fått de två första revisionsrekommendationerna från FAR 1967–1968 följde en tid av utpräglad internkontrollgranskning.

Sigvard Lövgren fortsätter:

– I dag har vi fått en balans mellan att granska den interna kontrollen i organisationen och arbetsrutinerna och att granska det som ”produceras” i dessa rutiner. Nu när FAR givit ut REVISION I och II menar jag för min del att man inte under överskådlig tid kan vänta sig någon dramatisk förändring av den principiella uppläggningen. De anvisade arbetsmetoderna vilar på en väl genomtänkt teori.

Många utmaningar

– I praktiken är revision fängslande och intressant. Den är inget tråkigt granskande av siffror utan handlar i högsta grad om levande materia. Revisorn har möjlighet att göra goda insatser i ett omväxlande och fritt yrke som bjuder på många utmaningar. Jag skulle börja i samma yrke igen om jag fick leva om mitt liv.

Men är inte revisorsyrket oerhört tidskrävande?

– Det har väl sagts att vi revisorer kan arbeta nästan hur mycket som helst. Det har dock med ork och vilja att göra. Jag tycker att man måste finna en balans i detta om man ska orka med. Jag tror att det också är en fördel för ens yrkesarbete om man lever i lugna och harmoniska personliga förhållanden, i familjen, i hemmet och på den fritid man trots allt har. Men det är klart att revisorn har ambitioner. I det här sammanhanget är det angeläget att omnämna det ovärderliga stöd jag alltid haft och har från min hustru Maj-Britt.

Nytt samhälle

– Här finns fördelar med rörlighet och flexibilitet i yrket. Det är inte konstigt att det blir övertider, och resor som inkräktar på fritiden. Det är ett pris som man får betala, men jag vill inte påstå att jag upplevt det som negativt.

Dessutom har ju samhället, som Sigvard Lövgren mycket riktigt påpekar, förändrats:

– På 50-talet fick man nästan en helgongloria av att jobba dygnet runt. Men i dag har nog många i näringslivet sansat sig något på den punkten. Och skattesystem, daghem etc har ju befrämjat könsjämställdheten.

Många kvinnor söker inträde

FAR upplever nu att ovanligt många kvinnor söker inträde i föreningen.

– Av dem som söker inträde är numera mellan 30 och 40 procent kvinnor, säger Sigvard Lövgren. Det är mycket glädjande.

Den senaste räkningen, gjord i samband med styrelsesammanträdet i september, visade att över tio procent av FARs ledamöter är kvinnor. Jämfört med andra yrkesgrupper är det kanske ingen lysande siffra, men över en treårsperiod har det i alla fall skett en ökning från sju till över tio procent.

– Vi är på rätt väg och det stora antalet kvinnliga inträdessökande som vi numera har gör att den siffran kan fortsätta att öka kraftigt, säger Sigvard Lövgren.

Sommartorpare och skogsjoggare

Själv är Sigvard Lövgren FAR till två utflugna barn. Han är sommartorpare i Heby kommun utanför Sala, villaägare i Sollentuna och idog skogsspringare.

Men allt det där ska njutas med måtta. Det gamla torpet från 1863 har fått duschkabin i sommar. Den sommar som kommer skall Sigvard bygga ett utetak samt gjuta och mura en del. Tomten i Sollentuna skall också skötas.

– Jag vet inte om jag direkt längtar efter det arbetet, men det är ganska avkopplande när man väl håller på och har tid.

Motionslöpningen i skogen är inte något som måste göras till varje pris. Dåligt väder, mörker och trötthet kan man skylla på.

– Men det är väldigt skönt när jag bara kommer igång. Sådan är han – FARs ordförande 1984–86 (och vice 1982–84).

Inge Wennberg