Övrigt: Revisorsyrkets attraktionsförmåga

Ekonomstudenter av i dag verkar vara obenägna att binda sig vid ett yrke; man vill känna sig fri och kunna byta inriktning. Revisorsyrket borde därför passa bra för den som vill skaffa sig en bred praktik på kort tid. – Om nu revisionsbyråerna vill trycka på detta i sina rekryteringsannonser är dock en annan sak.

I denna artikel summerar Margareta Damberg, biträdande generalsekreterare i FAR, en SIFO-undersökning som FAR gjort under 1986. Samtidigt gör hon en del personliga reflexioner.

Under de senaste åren har allt starkare signaler kommit om att revisionsbyråerna har det betydligt svårare än tidigare att få studenter att nappa på sina rekryteringsannonser. Farhågor har också uppkommit beträffande ”kvaliteten” på de sökande – byråerna kan inte längre välja de duktigaste, som de varit vana vid tidigare. Från t ex Handelshögskolan i Stockholm har det under en period varit ytterligt få sökande.

Detta är orostecken som vi inom FAR tagit väldigt allvarligt på och beslutat att försöka gå till botten med. Tidigare har både byråerna och FAR genom sin informationskommitté haft återkommande arbetsmarknadsdagar ute på universitet och högskolor för att intressera studenter att välja revisorsyrket. Därutöver har naturligtvis byråerna annonserat i dags- och fackpress. Är detta inte längre tillräckligt för att klara av tillväxten inom revisorskåren? Är det t.o.m så att ett alltför stort intresse från byråernas sida kan ha en negativ effekt på rekryteringen? På vissa håll tycks det vara så att studenterna nästan blir misstänksamma när byråerna är så enträgna – de verkar inte riktigt trovärdiga, säger man, när de måste vara så enträgna, och hur kan den mycket positiva bild av yrket man uppmålar för studenterna då stämma med verkligheten?

Inställningen till revisorsyrket

Vilka kriterier har ekonomie studerande för sitt yrkesval och vilken bild har de av revisorsyrket? FAR gjorde förra sommaren en förberedande studie hos SIFO om inställningen till revisorsyrket och då startade vi med att ta reda på vad som styrde studenternas yrkesval. Härigenom fick vi en hel del intressant information, som vi har kunnat arbeta vidare med under hösten. De mest intressanta iakttagelserna var kanske följande:

• Man är inte särskilt villig att binda sig vid ett yrke – det är motbjudande att hamna i ett fack och stanna där hela livet. Skräckexemplet är att bli tandläkare och auktoriserad revisor ligger litet åt det hållet, misstänker man. Man är rädd att fastna i ett yrke som man inte kan ta sig ur.

• Kunskapen om revisorsyrket är mycket dålig hos förvånansvärt många – man är så ointresserad att man inte ens bryr sig om att ta reda på vad yrket innebär.

Den senare iakttagelsen verkar ju litet hoppfullare att kunna åtgärda från FARs och byråernas sida. Oviljan att binda sig vid ett visst yrke är däremot betydligt svårare att påverka såvida man inte från byråernas sida vill trycka mer på den breda och allsidiga praktik man på kort tid kan få på en revisionsbyrå och därmed acceptera att revision kan vara ett genomgångsyrke.

SIFO-undersökningen

Under hösten gick FAR ut till 220 ekonomie studerande på 8 studieorter i Sverige. Fördelningen framgår av bild 1. Undersökningen kompletterades med intervjuer av 108 nyanställda på FAR-byråer. Intervjuerna fördelade sig relativt jämnt mellan stora byråer och övriga. Slutligen intervjuades 80 som slutat på FAR-byråer under det senaste året. Även dessa fördelade sig relativt jämnt på stora byråer och övriga. Både de nyanställda och de som hade slutat hade teoretisk inriktning på revisorsauktorisation. De tre grupperna fick frågor som var så utformade att svaren till stora delar kunde jämföras.

Yrkesvalet

Första frågan gällde vilka kriterier de haft i sitt yrkesval, respektive för de studerande, vad de anser vara viktigt när de kommer att välja yrke.

Svaren framgår av bild 2.

Några reflektioner kring svaren kan göras:

Mångsidiga, omväxlande arbetsuppgifter är viktigt för alla, men mest viktigt för de ekonomie studerande.

Goda inkomster kommer nästan lika högt upp på listan för de studerande, medan de som arbetar på byrå eller har slutat lägger förhållandevis mycket liten vikt vid detta. Har de som hamnar på revisionsbyrå väsentligt andra prioriteringar vad gäller inkomster än flertalet med samma utbildning eller finns det andra skäl till att deras intresse för goda inkomster är så lågt?

Möjlighet till vidareutbildning är viktigt för en femtedel av studenterna, betydligt lägre för de nyanställda och ännu mycket lägre för dem som slutat. En auktoriserad revisor torde ha synnerligen goda möjligheter till vidareutbildning inom sitt yrke och därför är svaren från dem som valt revisorsyrket en smula förvånande.

Ett utåtriktat arbete med många kontakter ville de nyanställda ha, medan bara var femte av dem som studerade var intresserade av detta. De som hade slutat var nästan inte alls intresserade av ett utåtriktat arbete med många kontakter. Var det kanske just därför de slutade?

Ett arbete med stort ansvar ville 15 % av de ekonomie studerande ha, men en försumbar del av dem som valt revisionsbyrå.

Hela 43 % av de nyanställda angav andra kriterier för sitt yrkesval än de ovan uppräknade. Relativt många av dessa har sagt att de ville syssla med siffror, ekonomi, redovisning eller dylikt och därför valt revisorsyrket. Några hade valt yrket för att de ville ha ett ”fritt” yrke.

Andra yrkesvalskriterier för ekonomstuderande var: användbara kunskaper, familjen, trivsel, karriär o.d.

För de ekonomie studerande som inte spontant uppgivit de av oss uppställda yrkesvalskriterierna kompletterades frågorna om vad som är viktigt vid yrkesvalet med frågor av typen: är det viktigt eller mindre viktigt att arbetet ger goda inkomster etc. De svar vi då fick har rangordnats i angelägenhetsordning i bild 3. Som framgår är nästan alla de angivna kriterierna viktiga för genomsnittsstudenten. Att arbetet inte får medföra mycket övertid anser dock endast var fjärde intervjuad och att arbetet ska medföra status utåt anser endast var sjunde. Att status inte är så viktigt var för oss på FAR en smula överraskande, men mycket positivt eftersom vi trott att yrkets image utåt och dess status var någonting vi hade att tampas med.

Bilden av revisorsyrket

I nästa fas av SIFO-undersökningen sökte vi få intervjupersonernas bild av revisorsyrket. En gammal föreställning har varit att många studenter (liksom så många andra grupper i samhället) har en helt felaktig bild av yrket. Det gör att de som väljer yrket kanske inte alltid är de som borde välja yrket. Vissa av dem som söker trivs kanske med att arbeta med siffror på en stationär arbetsplats, medan andra, som är intresserade av mycket kontakter och ett utåtriktat arbete, avskräcks av revision för att det låter inskränkt.

Det här är alltså bilden av revisorsyrket: (Bild 4).

Så gott som samtliga inser att det är ett jobb med stort ansvar.

Att arbetet är utåtriktat och innebär mycket kontakter med människor på olika nivåer och områden har de nyanställda hunnit märka, och även de som slutat är helt medvetna om detta. Men ekonomie studerande är däremot inte lika medvetna om det. Denna bild borde ju vara tämligen lätt att påverka t ex med trovärdig information från dem som arbetar på byråer, så att man undviker att få fel människor till yrket och undviker att de som vill ha ett utåtriktat arbete med mycket kontakter förbiser revisorsyrket.

Aktivt beslutsfattande, det inser i varje fall de nyanställda att yrket innebär. De som slutat känner däremot inte särskilt mycket för det. Det kan bero på att de haft en arbetssituation där de inte fått uppleva något egentligt beslutsfattande. Det var kanske t o m därför de slutade.

Att en auktoriserad revisor bara kontrollerar vad andra har gjort, det trodde en fjärdedel av de ekonomie studerande men bara var tionde av de nyanställda. Hela 40 % av dem som slutat hade däremot den uppfattningen. Återigen kan man spekulera över vad det var för några egentligen? Vad fick de för uppdrag? Hur var de i arbetet? Vad hade de för förväntningar på yrket och för förutsättningar för det?

Uppfattningen att en auktoriserad revisor är uppbunden av regelsystem i sitt arbete är intressant, eftersom det på denna punkt är väldigt höga siffror för alla tre kategorierna. Vi borde kanske fundera på om det verkligen är så. Då kanske det borde framgå av byråernas anställningsannonser litet bättre än vad det gör. Det är en fråga om trovärdighet. Man kanske kan göra något positivt av det. Bättre än att blunda för det – om vi nu finner att det är så för de flesta – är att försöka uttrycka det på ett positivt sätt, att det är viktigt och varför.

En revisor sysslar mest med siffror och böcker, det ansåg mer än hälften av de ekonomie studerande, medan bara en tredjedel av dem som redan hade prövat på och sett auktoriserade revisorer i arbete tyckte så. Här är plats för övertygande information till studenterna.

Uppfattningarna om att en auktoriserad revisor har tråkiga arbetsuppgifter är intressanta. Hela 39 % av studenterna tror att revisorn har tråkiga uppgifter, medan de nyanställda inte alls tycker det. Det för ju tankarna till att man kanske skulle försöka öppna fler möjligheter till sommarjobb och praktiktjänstgöring på FAR-byråerna och inbjuda studenter att få se hur arbetet går till på en byrå, även om det innebär vissa svårigheter pga sekretess etc gentemot klienterna.

Kamrater ger bilden

Vi frågade också varifrån de studerande fått sin uppfattning om revisorsyrket? Kamrater spelar den allra största rollen. En del, särskilt på mindre universitetsorter, har också egen erfarenhet av revision. All information från dem som börjat på FAR-byråer till dem som ännu inte valt yrke kan därför vara mångdubbelt verksam.

Att den auktoriserade revisorns roll spänner över ett vitt fält med mångsidiga, omväxlande arbetsuppgifter är något som man är mycket övertygad om när man är nyanställd och även när man har slutat. Studenterna tror inte alls lika mycket på det däremot. Jag har redan understrukit hur angeläget det är med trovärdig och rättvisande information till studenterna.

Välja revision som yrke

Vi frågade studenterna om de någon gång funderat på att välja revision som yrke? De tillfrågade var mellan sitt första och andra studieår och hade inte valt specialinriktning än. Så mycket som 46 % hade funderat på detta, hade alltså börjat sätta sig in i det litet och vägt för- och nackdelar. Detta är ju onekligen en potential. Kan den här gruppen mellan första och andra studieåret påverkas med fullödig och trovärdig information om yrket, så borde FAR-kåren kunna förbättra rekryteringssituationen en hel del.

Förväntningar

Vi försökte även ta reda på förväntningarna på yrket hos de nyanställda respektive dem som har slutat. Vi frågade: De förväntningar du hade när du började på revisionsbyrå, stämmer de bra eller mindre bra? De nyanställda är här mycket positiva medan de som har slutat inte är så särskilt övertygade om att bilden de hade i förväg var riktig.

Man kan ju ifrågasätta om de som slutade gjorde detta för att de var besvikna, eller för att de i själva verket aldrig hade velat bli revisorer utan bara var ute för att skaffa sig en bred praktik. Eller hade de ”felaktiga” förväntningar och blev besvikna därför? En rad följdfrågor gör att det kanske vore värt att göra en följdundersökning av just denna grupp.

”I vilka avseenden”, frågade vi de nyanställda, ”stämmer inte förväntningarna?” De svar vi fick var t ex att det inte varit varierade arbetsuppgifter, var enkelspårigt och mer resor än väntat.

Vill fortsätta?

Vi frågade dessutom de nyanställda om de tänkte fortsätta. Vi fick mycket uppmuntrande svar här: 84 % tänkte fortsätta, 10 % var tveksamma. De som tänkte byta såg framför sig ett ekonomiarbete. Några tyckte att de ville ha ett ännu mer utåtriktat arbete.

De som har slutat frågade vi vart de har gått. Gruppen banker, fondkommissionärer och ”finansbolag” svarade för 15 %, inte mer. På sina håll har man i kåren haft känslan att just dessa kategorier företag lockar över ”alla”, men det är i och för sig möjligt att de tar hand om just dem som byråerna helst vill behålla.

Vad var bäst?

Vi frågade dem som slutat vad som var det bästa på revisionsbyrån. Svaren var många och positiva för bilden av yrket. (Bild 5).

Vad var sämst?

Vi gick även in på vad de som slutat tyckte var det sämsta på revisionsbyrån. (Bild 6).

Tidrapporteringen var det många som fäst sig vid, hur jobbigt det var att arbeta under press av tidrapportering. Det gav ett ”hafsigt” arbete tyckte några.

Fortsättningen

Resultatet av denna SIFO-undersökning var kanske inte direkt överraskande, t ex att studenterna trodde att revision var tråkigt. Motvilligheten att binda sig vid ett yrke förvånade däremot en del, liksom att nära hälften av de tillfrågade studenterna hade funderat på att bli revisor. Skulle dessa haft en ”riktig” bild av revisorsyrket, så hade med säkerhet fler sökt sig dit.

Att de som slutat på revisionsbyrå i flera avseenden har en för yrket negativ bild är kanske inte heller överraskande, men i och med att de sprider denna både till studenter och andra grupper, kan det vara värt att ägna särskilt intresse åt dem som slutar.

Vad FAR och byråerna nu har framför sig är att ta resultaten till sig och försöka komma tillrätta med bristerna i kommunikationerna med studenterna och i den bild av revisorsyrket som förmedlas till dessa på olika vägar.

Auktor revisor Margareta Damberg, biträdande generalsekreterare i FAR