Revisorsrollen kan aldrig skiljas från rådgivande inslag. För att värna om kvalitet och kompetens i revisorskåren krävs dessutom specialister. Men revisionsbyråerna ska inte förvandlas till handelshus i ekonomiska tjänster.
Detta anser FAR i konsultfrågan. Inom kort presenteras också ett förslag till vissa ändringar i reglerna om god revisorssed – en markering som torde undanröja många tvivel om vart revisorskåren är på väg.
”Vid utförande av
Ledamot skall träffa en muntlig eller skriftlig överenskommelse med klienten om konsultuppdragets omfattning, genomförande och mål. Vid utförande av uppdrag som kräver medverkan av en eller flera medarbetare skall ledamot noga planera samt leda och övervaka arbetet.
Han skall också tillse att ha korrekta, relevanta och tillräckliga uppgifter som underlag för de rekommendationer han lämnar till klienten. Ledamot skall vidare delge klienten de fakta, t. ex. gjorda antaganden och begränsad tillförlitlighet i bakgrundsmaterialet, som är nödvändiga för att denna skall kunna bedöma resultatet av konsultinsatserna på ett riktigt sätt.
Vid utförande av konsultuppdrag åt klient där ledamoten eller hans byrå innehar revisionsuppdrag får ledamot ej åta sig uppgifter som kan försvåra för honom att genomföra revisionen med självständighet och objektivitet. Hänsyn måste också tas till hur situationen kan uppfattas av en utomstående betraktare. Är kombinationen av uppdrag sådan att förtroendet för ledamot kan rubbas får han eller hans byrå inte åta sig båda uppdragen.”
Så lyder ett förslag till tillägg till Reglerna för god revisorssed. Tillägget gäller regel 4, som handlar om revisors yrkesutövning. Förslaget kommer från den arbetsgrupp inom FAR som arbetar med frågorna kring revisorns roll som konsult. Gruppen leds av FARs vice ordförande Göran Tidström från Öhrlings Revisionsbyrå. Övriga ledamöter är auktor revisorerna Edward Waller, Hagström & Sillén, och Peter Bladh, Reveko, samt FARs föreningsjurist Urban Engerstedt.
Det föreslagna tillägget till regel 4 ska markera och garantera en, som man anser, fortsatt seriös hantering av revisors konsultverksamhet.
Lätt att leva upp till
– Nu är regeln primärt skriven med inriktning på själva revisionsuppdraget, säger Göran Tidström. Vi har förtydligat den så att det klart framgår att den också gäller vid konsultuppdrag. Så vill vi markera och säkerställa att konsultverksamheten inte ska inverka på revisorns oberoende ställning.
Formuleringarna har redan testats på ansvariga personer vid ett antal revisionsbyråer med omfattande konsultverksamhet. På inget håll anser man sig ha bekymmer med att leva upp till en regel av den här utökade innebörden.
Förslaget till regeländring är bara en av de många åtgärder som vidtagits i det här sammanhanget.
På ytan kan det se ut som om det är pressdebatten (i Affärsvärlden och Veckans Affärer) som fått de auktoriserade revisorerna att reagera i konsultfrågan.
Men det torde inte ligga till på det sättet. Kritiska synpunkter har visserligen dykt upp med jämna mellanrum – både i pressen och från tillsynsmyndigheten Kommerskollegium. Men FAR självt har faktiskt under de senaste fyra åren arbetat systematiskt med konsultfrågorna.
Det började med att ett antal disciplinärenden kom till FARs regelkommitté. (Sådana ärenden sköts numera av en särskild disciplinnämnd.) Frågan var om andra än auktoriserade revisorer kunde driva konsultföretag med namn som var likt revisionsbyråns namn.
Bred uppfattning
Styrelsen ansåg att man internt inom kåren skulle få fram en bred uppfattning om revisorernas strategiska syn på konsultverksamheten.
I bakgrunden låg också den i andra länder kraftiga ökningen av revisorers konsultverksamhet.
Sedan har FARs styrelse arbetat vidare med konsultfrågorna. De var också huvudtema vid den s.k. FAR-dagen 1986. I början av 1987 tillsattes så den speciella ”konsultgruppen” med uppgift att bl.a. förbereda och stämma av läget i konsultfrågan med Kommerskollegium.
Ett första utbyte av tankar mellan FAR och representanter för Kommerskollegium har hunnit ske i november 1987.
– Vi markerade våra positioner, och förklarade bl.a. att revisorsrollen inte kan skiljas från rådgivande inslag, säger Göran Tidström. Det är en självklar sanning som inte behöver bevisas. Det är bara ett teoretiskt resonemang att tänka sig att man kan föra en dialog med människor i granskande syfte, utan att också lägga in positiva element. Har man kompetens och kännedom om företaget, kan man inte kritisera utan att tala om hur man anser att saker och ting ska vara i stället.
Kvalitet och kompetens
Göran Tidström framhåller att grundsyftet från FARs sida i hela den här frågan är att värna om kvalitet och kompetens.
– Detta är nödvändigt för att kunna tillhandahålla en modern revisionsprodukt som verkligen fångar upp de problem som finns i dagens komplexa företagande, säger Göran Tidström. Det är också naturligt att då engagera specialister på olika områden.
– Vi vill dock inte såsom kår vara handelshus för ekonomiska tjänster, fortsätter Göran Tidström. Det har förekommit en del breda och oprecisa uttalanden av den karaktären. De är mindre väl genomtänkta vad beträffar revisorskåren som helhet.
Men hur långt ska revisorerna gå i sin konsultverksamhet?
– Revisorskompetensen sträcker sig faktiskt utanför själva redovisningsområdet, säger Göran Tidström. Revisorerna har i sin kunskapsmassa en god grund för att ägna sig åt finansieringsfrågor, skattefrågor, ekonomiadministrativa styrsystem, problem i samband med datorinstallationer m.m.
Ska revisorn tala om vilken dator företaget ska köpa?
– Det finns olika skolor på det där området. Intuitivt kan det framstå som ett problem. Men amerikanska erfarenheter visar att när revisorn är engagerad i en rådgivande roll, så har han en mycket bättre och större kunskap om företaget. Detta ökar hans oberoende och hans förmåga att med tillgång till alla relevanta fakta göra en bedömning av olika sakförhållanden. Sedan tror vi att det är viktigt vilken etik man tillämpar i sin rådgivning.
Alla fakta ska fram
Utgångspunkten för konsultinsatsen ska då vara att klienten/uppdragsgivaren i slutändan ska ha tillgång till alla fakta som behövs för att han själv ska kunna fatta beslut och själv bedöma det underlag som presenteras för beslutet.
Det finns många uppfattningar om omfattningen av revisionsbyråernas konsultverksamhet. FARs konsultgrupp anser definitivt inte att konsultandelen närmar sig 50 procent, som det sagts på vissa håll.
Om man ser till specialister, alltså icke-revisorer (ADB-experter, skattespecialister, organisationskonsulter, experter på redovisningssystem och finansfrågor m.m.) inom FAR-området, så svarar de enligt Göran Tidström för högst 20 procent av revisionsbyråernas arvoden. Andelen av antalet anställda är ännu mindre. Någon risk att konsultverksamheten får sådan omfattning att revisionen ”tunnas ut” inom revisionsbyråerna finns inte, anser Göran Tidström. Han håller inte heller med om att byråerna har specialister därför att de tjänar stora pengar på dem. Konsulterna vill han se som en spjutspets, en ”competitive edge”.
Förväntningar
– Och specialisterna behövs, säger Göran Tidström. Vad är det som marknaden efterfrågar? Vad finns det för kompetensområden som är en naturlig vidareutveckling av revisorernas baskompetens? De frågorna ger svaret på vilken service vi ska tillhandahålla. Låt oss se till att vi kan sköta detta i reglerade former som passar in i vår kunskapsprofil. Vi ska från vår sida naturligtvis leva upp till de höga förväntningar som man har rätt att ställa på de auktoriserade revisorerna med den särskilda ställning som de har i samhället.
I sammanhanget har man också inom FAR diskuterat att ändra även regel nummer 3 angående god revisorssed. Den regeln handlar om vad som är med revisorsyrket ”förenlig verksamhet”. Ibland dyker tanken upp på en förteckning över vad som är tillåtet och icke tillåtet. Men det har inte ansetts vare sig möjligt eller lämpligt att slå fast vad det skulle vara. Revisorsyrket är ju under utveckling hela tiden. Kunskapskraven i går är inte desamma som i dag. På samma sätt förändras de områden som revisorn naturligt kan arbeta med i sin rådgivande roll.
– Att garantera etiken i yrkesutövningen och revisorns oberoende är det viktigaste, säger Göran Tidström. Man får inte i konsultsammanhang handla på ett sådant sätt att man hamnar i en beroendesituation.
Revision är mer än revision
Från Kommerskollegium finns i dag ett litet antal uttalanden som gäller s.k. oförenlig verksamhet. När det gäller gränsdragningen mellan revisionsverksamhet och annan verksamhet konstaterar kollegiet att begreppet revisionsverksamhet omfattar flera andra verksamhetsgrenar än just revision. Så definieras t.ex. i auktorisationsutredningens betänkande från 1971 revisionsverksamhet som ”revision, redovisning, organisation samt därmed sammanhängande rådgivning, däri inbegripen skattekonsultation”.
Detta är som synes en ganska allmän beskrivning av vad som får ingå i revisionsverksamheten. Närmare bestämning kan ske genom att Kommerskollegium går in och prövar olika verksamheter. Detta har dock inte skett i någon större omfattning.
– Kommerskollegium måste vara försiktigt i sina ställningstaganden, säger Göran Tidström. Få fall är så väldigt självklara.
Inge Wennberg