Vad säger de som har att konkurrera med revisorn och hans specialister på konsultmarknaden? Balans frågade två organisationskonsulter samt redovisningskonsulternas organisation SRF. SRF lät argt. Övriga föreföll mindre bekymrade.
Lennart Spetz är VD i Consultus Management. Han tycker att revisorerna ska fortsätta verka som konsulter i redovisning, ekonomi och sådant som ligger dem väldigt nära.
– Men jag blir tveksam när de börjar fladdra bort från detta och precis som många andra konsulter blir konsulter i allting. De ska hålla hårt på sin kompetens och tänka noga på det problem som de själva har uppmärksammat, nämligen att vara både revisor och konsult – att revidera något som man själv påverkar.
Superproffs
Lennart Spetz tycker att revisorer är oerhört väsentliga för företagen.
– De gör så stor nytta. Det vore synd om de inte ville fortsätta ägna sig åt sitt egentliga område, revision. Om det upplevs som mindre glamouröst att arbeta med revision så finns risken att andra försöker markera revir inom det området. Till exempel att staten går in. Revisorerna ska nagla sig fast vid området revision. Det ska de vara superproffs på.
Lennart Spetz upplever dock inte revisorerna som konkurrenter i hans egen verksamhet som organisationskonsult. Han gillar revisorer.
– Revisorerna tillhör våra största uppdragsgivare. De ser ofta problem i företag och ropar på oss – eller förmår företagsledningen att göra det. Som externkonsult arbetar jag mycket gärna tillsammans med revisorer. De är ofta ytterst kompetenta på mycket. De är utmärkta som samtalspartner. Men jag tycker inte att de ska fjärma sig från revisionen. De ska lyfta upp sitt yrke. Det är tillräckligt spännande som det är och revisorernas kompetens betyder mycket, särskilt för utvecklingen i mindre och medelstora företag.
Var tycker du att gränsen mellan revision och konsultation ska dras?
– Jag tycker inte att revisorer behöver marknadsföra sig som konsulter. Kompetenta och vettiga människor uppträder konsultativt ändå.
Ingen konkurrens
Consultus har ett tjugotal konsulter. Ett större företag i den branschen är Habberstad som har ett hundratal.
Habberstad upplever inte revisorerna som konkurrenter.
– Vi finner ofta spår efter konsultföretag i de uppdrag vi har, säger Göran Lunde, VD i Habberstad. Vi har dock aldrig funnit några sådana spår efter revisorer. Möjligen kan det bero på att de med konsulttjänsterna vänder sig till mindre företag än dem som vi jobbar med.
Göran Lunde har följt den aktuella debatten. Han anser att det helt klart finns en kluvenhet mellan revisionsbyråernas aptit på konsultarbete och de uppdrag de har som revisorer.
– Här finns integritetsfrågor och gränsdragningar som det är viktigt att vara uppmärksam på.
Duger revisorerna?
Göran Lunde är inte övertygad om att revisorerna är särskilt lyckade som konkurrenter i managementkonsulternas bransch.
Habberstads konsulter måste förutom bra utbildning ha en tidigare karriär som höga chefer i näringsliv eller förvaltning. Annars kommer de inte i fråga. Konsultlagen kombineras också ihop av olika specialister med litet varierande bakgrund.
– Om jag generaliserar litet och ser på revisionsföretaget, så har det inte den här rekryteringsgrunden i profilen på befattningshavarna, säger Göran Lunde. Den erfarenhet som man vunnit som revisor kan nog vara ganska svår att omsätta i rollen som duktig organisationskonsult när det gäller affärsutveckling framåt i tiden. Ett revisionsföretag har naturligtvis ett stort kontaktnät vad gäller etablerade kunder. Därigenom har de så att säga en ingång till konsultmarknaden. Men det krävs en annorlunda kompetens än den som revisorn traditionellt har för att man ska lyckas som managementkonsult.
Hård kritik
Hård kritik mot revisionsföretagens konsultarbete kommer däremot från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Förbundet har nära 750 medlemmar, varav 150–200 faktiskt är av Kommerskollegium godkända revisorer.
Torulf Jönsson, styrelseledamot i SRF, säger:
– Jag tycker att det är mycket märkligt att man får vara konsult åt samma företag som man är revisor. Det må vara hänt i små företag. Men i de situationer där man är av bolagsstämman vald revisor har intressenterna en förhoppning om att revisorn utför en oberoende granskning. Jag har väldigt svårt att se att revisorn kan göra det om han också arbetar som konsult.
Torulf Jönsson exemplifierar med en företagare som behöver låna pengar i bank. Då behöver man visa upp en budget i banken. Företagaren får kanske hjälp av revisorn med att göra budgeten, eftersom han inte klarar det själv.
– Så går företagaren och lånar pengarna, men utfallet blir inte alls det budgeterade. Ska revisorn då plötsligt byta kostym och fråga företagaren hur sjutton han budgeterar? undrar Torulf Jönsson. Det här är stötande. Samtidigt behöver företagaren den här hjälpen.
Inga råd alls
Menar du att revisorn inte ska ge några råd alls?
– Inte i de fall där han också svarar för revisionen. Är han vald revisor ska han sköta den kontrollerande funktionen – inte den rådgivande eller verkställande.
Torulf Jönsson anser att det är viktigt att en konsult alltid uppträder som ombud för företagaren. Han ska inte samtidigt vara den som kontrollerar honom.
– Ingen ska behöva tveka om att konsulten är företagarens ombud, omgivningen tror ju att så är fallet. Det ska råda samstämmiga förväntningar på konsulten, säger Torulf Jönsson. Det bäddar för förtroende i stället för misstroende.
Den största frågan för SRF just nu är emellertid att åstadkomma någon form av offentlig nominering av redovisningskonsulter.
En sådan nominering skulle givetvis öka redovisningskonsultyrkets status. Den kan säkert också höja kvaliteten på redovisningen i många små företag.
Det är de verkligt små företagen – de som har mindre än tio anställda – som är SRF-medlemmarnas viktigaste kundkrets. Det är också dessa företag som Torulf Jönsson främst avser i sina uttalanden.
Enligt den av Bokföringsnämnden nyligen genomförda enkäten angående 2.700 småföretag, är det i dag inte något vidare bra ställt med dessa företags redovisning.
Kontantmetoden
Ett förfärande stort antal företag med miljonomsättning visade sig använda kontantmetoden för att bokföra fakturor.
Det konstaterades också att väldigt många företag saknade verifiering av sin kontantförsäljning. Visserligen kräver bokföringslagen inte att de ska ha kassaapparat, men man är i ett klart bättre bevisläge gentemot skatterevisorerna om man har en sådan.
Frågan om en officiell nominering av auktoriserade redovisningskonsulter har bl.a. drivits i riksdagen via motioner av Bengt Silfverstrand och Bo Södersten (båda s).
Kraven har framförts sedan mer än tio år.
1984 tröttnade SRF och tog saken i egna händer. Förbundet har ett eget auktorisationsförfarande via en särskild nämnd (där riksdagsmännen Silfverstrand och Södersten är ledamot respektive suppleant). För auktorisation krävs bl.a. 100 högskolepoäng. Hittills har 53 redovisningskonsulter auktoriserats.
Utredning i gång
Nu har en utredning under ledning av nyblivna ordföranden i arbetsdomstolen Reidunn Laurén tillsatts. När detta läses har utredningen haft sitt första sammanträde i frågan om kontroll av redovisningskonsulter.
Om SRF får igenom kravet på offentlig nominering är man troligen beredd att överge den auktorisation som nu utförs i egen regi.
Inge Wennberg