Hanns-Artur Hertz, 73, har haft revisionsbyrå i Tyskland och Sverige på samma gång. Trots sin ålder fortsätter han att arbeta över gränserna. Revision har alltid varit hans stora intresse – även om han nu också håller på att skaffa sig akademiska meriter på ett helt annat område.
Hanns-Artur Hertz är en man med unika kunskaper och erfarenheter. Ingen annan auktoriserad revisor torde ha haft revisionsbyrå i både Sverige och Västtyskland samtidigt. Den svenska rörelsen har han visserligen med ålderns rätt sålt för fyra år sedan, men den tyska har han kvar och är fortfarande ensam ägare till.
Han bor i Rissne i Sundbyberg men fortsätter att arbeta över gränserna ännu några år. Han är född i Tyskland och kom till Sverige som 21-åring 1936 med uppdraget att starta en fabrik här. Vid den tiden var de politiska förhållandena i Tyskland sådana att han helt enkelt stannade kvar här.
Av sina 52 år i Sverige har han tillbringat 46 i Jönköping, där han först var anställd och sedan etablerade sin egen rörelse.
Skandinaviska klienter
Det tyska företaget startade han 1964 i Frankfurt för att vid 70-talets början flytta bolaget till Düsseldorf.
Den tyska revisionsbyrån arbetar i huvudsak med skandinaviska, särskilt svenska, dotterföretag.
Byrån heter Nordland. I firmanamnet ingår också beteckningarna Wirtschaftsprüfungsgesellschaft och Steuerberatungsgesellschaft (revisions- och skatterådgivningsbolag), som båda två är statliga auktorisationer. Dels från ekonomiministeriet, som ger tillstånd till revisionsverksamhet (Wirtschaftsprüfung), dels från finansministeriet, som lämnar tillstånd att bedriva skatterådgivning (Steuerberatung).
Gästgivarexaminator?
I och för sig inkluderar rätten till Wirtschaftsprüfung också Steuerberatung. Men av praktiska skäl är det bra att använda båda beteckningarna. Steuerberatung är ett mera känt begrepp och anger tydligt att verksamheten har anknytning till penningar och dylikt. Men Wirtschaftsprüfung kan missuppfattas av den oinvigde. Wirtschaft betyder näringsliv – men också gästgiveri. Och Hanns-Artur Hertz har sannerligen aldrig sysslat med att utexaminera gästgivare.
Revisionsbyrån drivs i den tyska företagsformen GmbH, Gesellschaft mit beschränkter Haftung. För den dagliga ledningen av arbetet på platsen svarar två verkställande direktörer (Geschäftsführer) som båda är auktoriserade revisorer och skatterådgivare. Själv kommer Hanns-Artur Hertz till byrån då och då.
Skattesynpunkter viktiga
Det är skillnad mellan att vara auktoriserad revisor i Sverige och i Tyskland.
Naturligtvis är debet alltid debet osv. Men själva tekniken för att föra böcker liknar inte den svenska. Tyskarna har helt andra föreskrifter att gå efter.
– Bokföringen är framför allt noggrannare reglerad utifrån skattesynpunkter, säger Hanns-Artur Hertz.
Intressant från svensk synpunkt är att tyskarna numera också har koncernredovisning, som vi var först med i det här landet. Nyligen har koncernredovisningen vidareutvecklats med hänsyn till EG.
– EG bestämmer ganska mycket, säger Hanns-Artur Hertz. Många förändringar är på gång just nu så jag kan inte ge klart besked om hur det till slut kommer att bli. Koncernredovisningen enligt EG-normer är dock redan fastslagen. Så nu får vi alla lära om.
Anpassade bokslut
Det har betydelse bl a för svenska företag som är dotterbolag till tyska företag. Moderbolaget måste ha in ett förändrat och till tyska förhållanden avpassat bokslut. Om inte bokslutet stuvas om kan det inte användas i de koncernredovisningar som gäller för EG-området. Inte bara uppställningen måste ändras! De värderingsregler som ska användas inom EG-området måste också ändras med hänsyn till de värderingsregler som gäller i EG-anslutna länder. Således måste både balansschema och värderingsregler ändras, när t.ex. ett dotterbolag i Sverige ska göra sin andra årsredovisning till sitt moderbolag. (Den vanliga svenska årsredovisningen måste ju dessutom under alla förhållanden upprättas på svenskt sätt.)
Observeras bör också att företag av viss storlek i Tyskland brukar upprätta två balansräkningar, nämligen en handelsbalansräkning (Handelsbilanz) och en skattebalansräkning (Steuerbilanz). För mindre bolag finns en kortare version.
För svenska moderbolag med tyska dotterbolag gäller givetvis motsvarande. Men hur en svensk koncernredovisning upprättas torde vara bekant för svenska revisorer.
– En svårighet med tyska förhållanden är att terminologin ofta är helt olik den svenska, säger Hanns-Artur Hertz. Att översätta termerna är inte så lätt alla gånger. Man måste känna till vad som ligger bakom orden i båda länderna.
Ingen förvaltningsrevision
Förvaltningsrevision förekommer inte på samma sätt som i Sverige. Revisorn får inte ens lägga sig i de frågor som tas upp i en svensk förvaltningsrevision.
Men revisorn måste däremot lägga fram alla siffror – även dem som belyser en förskingring eller något annat ojuste som kanske skulle ha kommit fram vid förvaltningsrevisionen i Sverige.
Vad som hänt i företaget framgår automatiskt genom att revisorn lägger fram balansräkningen. Det är föreskrivet att ett bokslut med både balans- och resultaträkning som är klar, sann och materiellt riktig måste presenteras.
– Den svenska formen av revisionsberättelse, s.k. short form report, ser man annorlunda på i Tyskland, säger Hanns-Artur Hertz.
Den revisionsberättelse som måste lämnas i ett Aktiengesellschaft och vissa GmbH (senare enligt EG-normer samtliga GmbH) är också kort vad gäller den officiella delen som kallas ”Testat”. Men därutöver finns en intern revisionsrapport.
Den interna revisionsrapporten, som inte förekommer i Sverige på samma sätt, upprättas i Tyskland av revisorn och innehåller allt som ingår i en svensk årsredovisning med specifikationer och dylikt. En sådan rapport ges inte offentlighet men avlämnas till bolagsledningen och i ett aktiebolag även till det kontrollorgan som kallas ”Aufsichtsrat”.
Så ser det ut
Den börjar med en redogörelse för vem som lämnat uppdraget och att uppdraget genomförts. Därefter presenteras bl.a. uppgifter om föremålet för bolagets verksamhet, när det inregistrerats m.fl. juridiska förhållanden.
Kapitalförhållandena och namn på verkställande direktör(er) uppges.
Så följer en kort exposé över lagstiftning för näringslivet, som har betydelse för det reviderade företaget.
Därefter kommer balansanalys, finansanalys m.m. Man går igenom en rad olika detaljer i balansräkningen, först anläggningstillgångarna och hur de utvecklats och avskrivits.
Så kommer turen till omsättningstillgångarna, kassa och bank. Namn på teckningsberättigad för bankkonto, postgiro etc. presenteras.
En speciell analys görs av eventuella koncernförhållanden.
I övrigt följer man strikt reglerna för att upprätta en balansräkning.
På skuldsidan berättar man vem som är aktieägare (i GmbH andelsägare), vilka reservationer man har, vilka skuldförbindelser bolaget har till företag som det är lierat med i t.ex. koncernförhållanden. Man redogör för övriga skulder och i stora drag vad skuldbeloppen består av.
På liknande sätt förfars med resultaträkningen. Man tar upp omsättningen, åtgången på råvaror, intäkts- och utgiftsräntor, övriga intäkter, löner, sociala kostnader, avskrivningar, värderegleringar på anläggningstillgångar och immateriella värden, övriga omkostnader.
Bokför och reviderar
Så kommer slutklämmen. Den kan utformas på ett särskilt sätt om revisorn också för böckerna, vilket faktiskt sker i många mindre företag.
Då skriver revisorn:
”Da wir keine Beanstandungen zu machen haben, erteilen wir folgende Bescheinigung:
Vorstehender Jahresabschluss wurde von uns auf Grund der von uns geführten Bücher der Firma X unter Beachtung von Gesetz und Gesellschaftsvertrag erstellt.”
(Då vi inte har några erinringar lämnar vi följande intyg:
Föreliggande årsbokslut har upprättats av oss på grundval av den av oss förda redovisningen i Firma X, med beaktande av lag och bolagsordning.)
Givetvis får detta s.k. Testat en annan lydelse om det inte är rent eller om revisorn bara reviderat och inte själv haft med bokföringen att göra. I det sistnämnda fallet utesluts formuleringen ”auf Grund der von uns geführten Bücher”.
Berättelsen undertecknas av en Wirtschaftsprüfer, alltså en auktoriserad revisor.
Själva balans- och resultaträkningarna ingår också som bilagor.
Höga krav
Det är bl.a. de höga kraven på bokföringen som gör att revisorn hittills kunnat hjälpa till med böckerna. I de klientföretag där bolagets egen personal för böckerna krävs enligt lag att personalen kan bokföring perfekt. Där fordras en ”bilanzsicherer Buchhalter” (eller Buchhalterin).
Med nya EG-regler sker snart en ändring här också. I framtiden kommer man – liksom nu i Sverige – inte att få lämna ett Testat när man fört böckerna åt klientföretaget. Antingen bokför man eller reviderar man. Aldrig både/och.
Annars har myndigheterna i och för sig varit nöjda med den nuvarande ordningen. Myndigheterna är framför allt intresserade av riktiga bokslut. Och sådana är inte alltid så lätta att komma fram till.
– De regler som måste beaktas är kolossalt många fler än i Sverige, säger Hanns-Artur Hertz. Reglerna är också ganska bestämda. Skattehandböckerna är tjocka. De ska hantera tusentals paragrafer. Jämför med vår svenska kommunalskattelag på 76 paragrafer som är basen för hela inkomstbeskattningen...
Så ute på företagen är man i stor utsträckning beroende av att bläddra i lagböckerna?
– Nej, det är revisorerna som får hjälpa till med alla undantag, extrabestämmelser och särbestämmelser som finns, säger Hanns-Artur Hertz. Det är mycket som revisorerna måste kunna. Det tar också lång tid att göra ett bokslut och en deklaration. Tyskarna har därvidlag mycket längre tid på sig. Men en skärpning är på gång. EG tvingar nu tyskarna att ha boksluten klara inom tre månader efter räkenskapsårets utgång.
Gräns för assistenter
Revisionstekniken innebär i regel i första hand att man gör sig förtrogen med företaget som sådant. Man bedömer från fall till fall hur revisionsarbetet ska läggas upp. Man analyserar vilka svaga punkter som kan finnas i ett företags redovisning. Finner man t.ex. att kundfordringarna verkar tveksamma, analyserar man dessa och ordnar eventuellt någon kontroll genom att man – liksom i Sverige – sänder ut saldobekräftelser o.dyl. Eller också punktanalyserar man anläggningstillgångarna och deras värdering osv. Ibland är man – liksom i Sverige – närvarande vid inventering av varulagret. Huvudregeln är att årsbokslutet och balansräkningen m.m. måste vara klara, sanna och riktiga. Revisorn är alltid ansvarig för riktigheten.
I Sverige pågår f.n. viss debatt om hur mycket och vilket arbete den auktoriserade revisorn får överlåta till sina assistenter.
I Tyskland finns en fast gräns såtillvida att revisorn inte får ha mer än fem assistenter. Detta är regeln, men det händer att den inte beaktas.
Vad får man överlåta åt en assistent i Tyskland?
Detta beror på assistentens utbildning. Här måste göras en bedömning av medarbetarens faktiska kvalifikationer.
Vid revision av någorlunda stora företag går det i regel till så att en revisionsledare, som kan vara auktoriserad revisor eller en erfaren revisor, med assistenter och eventuellt elever eller nybörjare verkställer revisionen och införskaffar alla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av företaget och de framlagda årsredovisningshandlingarna. Den ansvarige revisorn uppställer också riktlinjer för revisionen.
– Numera är revisionsarbetet i Förbundsrepubliken Tyskland också påverkat av i Sverige välkända anglosaxiska synpunkter, säger Hanns-Artur Hertz. En tysk revision har nästan alltid att göra med skatter.
Företagen vill att skatteförhållandena ska vara i god ordning. Då måste man för det mesta gå igenom allt. Det går egentligen inte att bygga upp ett bokslut om man inte vet vad som står i böckerna.
Komplicerat göra bokslut
– Det är oerhört komplicerat att göra ett riktigt bokslut i Tyskland, säger Hanns-Artur Hertz.
En detalj som Hertz ägnat sig mycket åt i Tyskland är bolagsbildning. Det går inte att bara bilda namnbolag som här i Sverige. Ty då kommer skattemyndigheterna snart och vill ha skatt. Bolagen kan alltså bildas först när de verkligen behövs. Revision är det stora intresset för Hanns-Artur Hertz.
– Det har det alltid varit, säger han. Men för egen del tar jag inte på mig så mycket numera.
Studerar teologi
Han räknar med att sluta om några år. Han har också andra intressen. Sedan en tid är han i full färd med att läsa teologi vid Uppsala Universitet, som har en teologisk filial i Stockholm.
– Jag har det som motvikt mot det materialistiska, säger Hanns-Artur Hertz. Men jag tänker inte bli präst.
Inge Wennberg