FARs redovisningskommitté publicerade i Balans 3/87 ett uttalande om köpoptioner. Kommittén presenterar nu ett utkast till rekommendation som avser att täcka hela den nuvarande skalan av svenska kapitalmarknadsinstrument.
Försiktighetsprincipen är vägledande. Två viktiga punkter är därför att erhållna premier inte kan redovisas som vinster förrän optionen definitivt avslutats och att eventuell förlust på utestående optioner eller terminer skall kalkyleras och bokföras i bokslutet baserat på förhållandena på balansdagen.
Eftersom inte ens den internationella redovisningsexpertisen tidigare publicerat någon samlad rekommendation på området har redovisningskommittén även haft pedagogiska ambitioner vid utformningen av utkastet.
Sedan början i juni 1985, då standardiserade köpoptioner i aktier introducerades på den svenska kapitalmarknaden, har handeln med dessa instrument ökat mycket kraftigt under den korta tid som förflutit. På grund av den stora popularitet som denna typ av instrument rönt har därefter nya typer av kapitalmarknadsinstrument introducerats i rask följd och även de har rönt stort intresse. Utöver köpoptioner i aktier handlas nu på svenska marknaden med säljoptioner i aktier, ränteoptioner, aktieindexoptioner, valuta- och ränteswaps samt terminer i olika finansiella instrument.
Varken bokföringslagen eller aktiebolagslagen innehåller specifika regler angående redovisningen av dessa typer av kapitalmarknadsinstrument, inte heller behandlas de specifikt i FARs rekommendation Nr 12 Redovisning av aktier och andelar, ehuru vissa allmänna riktlinjer i den rekommendationen kan vara tillämpliga också på dessa instrument.
För att mer i detalj lämna riktlinjer för redovisningen av optioner och terminer samt valuta- och ränteswaps har vissa speciella redovisningsproblem förknippade med dessa kapitalmarknadsinstrument identifierats och täckts in av denna rekommendation. Rekommendationen har utformats på så sätt att särskilda avsnitt behandlar olika typer av optioner och terminer samt swaps, med avsikt att vart och ett kan läsas fristående. En viss upprepning har härigenom inte varit möjlig att undvika. Riktlinjerna i de olika avsnitten är dock likartade och genom analogitillämpning borde de också kunna ge vägledning för redovisningen av eventuellt nya kapitalmarknadsinstrument, eller variationer av de beskrivna.
FAR har valt att använda svensk terminologi. Handeln bedrivs f n genom försorg av två privatägda börser, Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB (OM) och Sweden’s Options and Futures Exchange AB (SOFE). OM betecknar sina instrument enligt den svenska terminologin vilken FAR följt, medan SOFE använder en amerikansk terminologi. Således kallar SOFE en köpoption för call option medan en säljoption kallas för put option. SOFEs motsvarighet till terminer benämnes futures.
Gemensamma synpunkter
Några särskilda bestämmelser för beskattningen av standardiserade optioner finns inte, bortsett från att genom lagstiftning baserad på Prop. 1986/87:150 en oklarhet beträffande avdragsrätten för återköpspremium i en s k kvittning som utfärdaren av en standardiserad option erlägger nu reglerats i lag. (Se vidare avsnittet om aktieoptioner.)
Denna avdragsrätt täcker alla typer av standardiserade optioner. För innehavaren av optionen innebär en kvittningstransaktion en försäljning av optionen och reglerna för reavinstbeskattning gäller. För innehavaren av en option som tillåts förfalla är emellertid kostnaden för förvärvet en icke avdragsgill kapitalförlust.
Redovisningen och värderingen av optioner och terminer som är utestående över ett bokslut framgår av de olika avsnitten. I enlighet med FARs rekommendation Nr 12 Aktier och andelar kan en kollektiv värdering av en portfölj, dvs. en utjämning mellan orealiserade vinster och förluster, vara tillåten. Detta gäller också för en portfölj av optioner och terminer avseende aktier. När innehavet av sådana optioner och terminer ingår som ett led i förvaltningen av en portfölj kan en kollektiv värdering tillsammans med aktierna tillåtas. Motsvarande gäller optioner och terminer avseende räntebärande instrument och motsvarande portfölj. Orealiserade förluster på ränteoptioner och ränteterminer kan däremot inte avräknas mot orealiserade räntefördelar på skulder eftersom skulderna inte marknadsvärderas.
Det är i allmänhet viktigt att för sådana instrument som behandlas i denna rekommendation en klar redogörelse lämnas i årsredovisningen över tillämpade redovisningsprinciper. Förekomsten av öppna positioner kan vidare vara ett sådant för bolagets ställning och resultat viktigt förhållande som särskilt skall anges i förvaltningsberättelsen. Omfattningen av öppna positioner bör beskrivas på lämpligt sätt, t ex av utställare av optioner genom att storleken av ej resultatförda, erhållna premier anges.
Redovisning av aktieoptioner
Definitioner:
En standardiserad aktieoption ger innehavaren en rätt men ingen skyldighet att inom en viss tid (”löptid”) köpa eller sälja redan befintliga aktier i ett bolag till ett förutbestämt pris (”lösenpris”). Handeln med s k standardiserade optioner sker f n genom Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB (”OM”) eller genom Sweden’s Options and Futures Exchange (”SOFE”). En standardiserad aktieoption avser alltid en aktiepost om 100 aktier i ett visst bolag (endast ett begränsat antal börsregistrerade bolag är aktuella för denna handel) och har en löptid av initialt högst nio månader. Aktieoptionerna är av s k amerikansk typ, vilket innebär att optionen kan utnyttjas när som helst under löptiden.
En option som ger innehavaren rätten att köpa de underliggande aktierna kallas KÖPOPTION och en option som ger innehavaren rätten att sälja de underliggande aktierna kallas SÄLJOPTION.
Redovisningsproblem:
Normalt förväntar sig utfärdaren av en köpoption oförändrad eller nedåtgående kurs på de underliggande aktierna. För utfästelsen att när som helst under löptiden sälja de underliggande aktierna för lösenpriset erhåller utfärdaren ett premium av köparen. Utfärdaren behåller erhållet premium oavsett om kursutvecklingen på de underliggande aktierna föranleder att optionen utnyttjas under löptiden eller förfaller vid löptidens utgång som värdelös. Köparen av en köpoption å andra sidan förväntar sig normalt en kursuppgång på de underliggande aktierna så att dessa kan förvärvas genom utnyttjande av optionen till ett pris understigande marknadsvärdet. Marknadsvärdet måste dock överstiga lösenpris plus utgivet premium innan någon vinst erhålles. (Optionen torde dock utnyttjas så länge marknadsvärdet överstiger lösenpriset eftersom kostnaden för utgivet premium därigenom minskar.)
Normalt förväntar sig utfärdaren av en säljoption oförändrad eller stigande kurs på de underliggande aktierna. För utfästelsen att under löptiden köpa de underliggande aktierna erhåller utfärdaren ett premium av köparen. Skulle kursen på de underliggande aktierna gå upp och överstiga lösenpriset kommer optionen inte att utnyttjas då köparen av säljoptionen kan sälja aktierna till högre pris på öppna marknaden. Utfärdaren behåller emellertid erhållet premium. Om aktiekursen på de underliggande aktierna å andra sidan sjunker under lösenpriset kan köparen av säljoptionen överflytta denna värdenedgång på utfärdaren genom att utnyttja optionen. Utfärdarens förlust minskas emellertid med erhållet premium. Köparen av en säljoption å andra sidan förväntar sig en nedgång av aktiekursen varvid som ovan nämnts värdenedgången kan överflyttas på utfärdaren. Erlagt premium minskar emellertid kompensationen för denna värdeminskning.
Avvecklingen av aktieoptioner kan ske på olika sätt:
Kvittning, vilket innebär följande:
Utfärdaren av en köp- eller säljoption kan genom köp
(”återköp”) till rådande premium återköpa optionen innan den har utnyttjats och därigenom bli kvitt åtagandet. Skillnaden mellan kostnaden för återköpet och tidigare erhållet premium bokförs som optionsresultat. Köparen av en köp- eller säljoption kan sälja optionen till marknadspris (genom OM respektive SOFE) vilket också kallas kvittning. På grund av lägre transaktionskostnader lär detta förfarande vara mera frekvent än begäran om lösen.
Lösen innebär att optionsinnehavaren utnyttjar sin option och påfordrar köp eller försäljning av de underliggande aktierna.
Har optionen på slutdagen ett visst lägsta lösenvärde utför OM respektive SOFE automatiskt en lösentransaktion med köp/försäljning av de lösta aktierna till marknadspris varefter en kontantavräkning med optionsinnehavaren sker. Har optionen inget lösenvärde på slutdagen förfaller optionen som värdelös. Utfärdaren behåller erhållet premium.
Om marknadsvärdet av de underliggande aktierna är högre än lösenpriset har köpoptionen ett lösenvärde (realvärde) eftersom de underliggande aktierna kan köpas till ett pris under marknadsvärdet. Om marknadsvärdet av de underliggande aktierna är lägre än lösenpriset har säljoptionen ett lösenvärde (realvärde) eftersom de underliggande aktierna kan säljas till ett pris överstigande marknadsvärdet.
Om optionen utestår över ett bokslut bör följande synpunkter vara vägledande för redovisningen.
Utfärdaren av köpoption
Erhållet premium skuldförs tills optionen definitivt avslutats genom kvittning, lösen eller förfall (eller det har omklassificerats till värderegleringsreserv enligt nedan).
Vid lösen utgör erhållet premium ett tillägg till försäljningspriset (lösenpriset) för aktierna, vid förfall en direkt intäkt, medan vid kvittning det är den resulterande nettointäkten eller nettokostnaden som redovisas i resultaträkningen, d v s ursprungligen erhållet premium minus kostnaden för återköpet. Resultatredovisningen sker normalt under rubriken Finansiella poster i detta liksom i övriga nedan behandlade likartade fall.
Enligt FARs rekommendation Nr 12 Redovisning av aktier och andelar skall aktier och andelar som utgör omsättningstillgångar i bokslut värderas till lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet. För börsnoterade aktier motsvaras verkliga värdet normalt av börsvärdet på balansdagen. För aktier för vilka option ställts skall emellertid som verkligt värde upptagas lösenpris plus skuldförd premie om lösenpriset är lägre än börskursen.
Ligger börskursen på de underliggande aktierna på balansdagen under lösenpris behöver inte nedskrivning göras till lägre belopp än börskursen plus erhållet premium. (Det bör observeras att nödvändig nedskrivning till lägsta värdet av aktier underliggande optionen inte begränsas till lösenpriset då köparen av optionen inte är förpliktad att utnyttja optionen.)
I båda fallen kan skuldfört premium omklassificeras som en värderegleringsreserv som avdrages från tillgångsposten i fråga. Upplysning skall lämnas i not angående förekomst av option med angivande av totala bokförda värdet av aktier för vilka optioner ställts och totala värdet av lösenpris och skuldförda premier för dessa. I allmänhet krävs att aktiebreven inläggs i särskild depå (eller motsvarande penningbelopp deponeras) och pantförskrives som säkerhet för rätta fullgörandet av optionen. Detta förhållande noteras under Ställda panter.
Tyvärr är gällande skattepraxis motstridig ovanstående redovisning av premium. Från skattesynpunkt beskattas erhållet premium fullt ut redan det år det kan lyftas. Det betraktas inte såsom någon del av realisationsresultatet av aktieförsäljningen ens då lösen av optionen påfordrats. Avdrag för återköpspremium kan göras skattemässigt direkt mot erhållet premium om återköpet sker samma år. I annat fall kan avdrag endast utnyttjas mot inkomster i samma förvärvskälla, men inte mot reavinster eller som s k allmänt avdrag.
Utfärdaren av säljoptioner
Erhållet premium skuldförs tills optionen avslutats genom kvittning, lösen eller förfall.
Vid lösen utgör lösenpris minus erhållet premium anskaffningskostnad för aktierna, vid förfall kan erhållet premium direkt intäktsföras medan vid kvittning nettobeloppet för återköpspremium minus erhållet premium redovisas i resultaträkningen.
Utöver skuldföringen av erhållet premium måste ytterligare avsättning för förlustrisk göras om säljoptionen utestår över ett bokslut och marknadspriset på de underliggande aktierna på balansdagen understiger lösenpriset minus skuldfört premium. Detta medför ju att utfärdaren av säljoptionen kan tvingas köpa de underliggande aktierna till ett pris överstigande marknadsvärdet. Förlusten baseras på marknadsnoteringen på balansdagen för återköp av en identisk option, om sådan finns, i annat fall beräknas förlusten som mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och lösenpriset minus skuldfört premium på de underliggande aktierna.
Köpt köpoption
Erlagt premium för köpoption upptages under rubriken ”Obligationer och andra värdepapper”, ”Korta placeringar” eller dylikt. I bokslut bör det värderas enligt lägsta värdets princip, d v s skrivas ned till marknadsvärdet på balansdagen om detta är lägre än anskaffningskostnaden.
Vid de olika handlingsalternativen lösen, kvittning eller förfall redovisas erlagt premium enligt följande. Vid lösen läggs anskaffningspriset av optionen till anskaffningspriset (lösenpriset) för aktierna. Vid kvittning redovisas nettoresultat (försäljningsintäkt minus bokfört värde av optionen) och vid förfall som värdelös skrivs det bokförda värdet bort helt och hållet.
Från skattesynpunkt gäller vid lösen att det skattemässiga anskaffningsvärdet för aktieposten i fråga fastställs till premium plus lösenpris. Vid återförsäljning av optionen behandlas redovisad vinst eller förlust enligt reglerna för realisationsvinstbeskattning. Vid förfall utgör kostnaden för förvärvet en inte avdragsgill kapitalförlust. Det vanliga torde vara att man inte låter optionen förfalla utan återförsäljer den senast strax före förfall.
Köpt säljoption
Erlagt premium för säljoption redovisas tillsammans med värdet på de aktier som omfattas av optionen om dessa innehas av köparen, i annat fall upptages det under rubriken ”Obligationer och andra värdepapper”, ”Korta placeringar” och dylikt.
I förra fallet värderas aktierna och erlagt premium tillsammans. Erforderlig nedskrivning begränsas till lösenpriset. I not med aktieförteckningen skall förekomsten av optionen omnämnas. Eftersom aktierna i princip skall läggas in i separat spärrad depå hos fondkommissionär skall detta i förekommande fall noteras under Ställda panter.
Om de till optionen underliggande aktierna inte innehas (vilket i och för sig krävs), värderas erlagt premium enligt lägsta värdets princip, d v s skrives ned till marknadsvärdet på balansdagen om detta är lägre än anskaffningspriset.
Vid de olika handlingsalternativen lösen, kvittning eller förfall redovisas erlagt premium enligt följande.
Vid lösen med leverans bokförs transaktionen som en vanlig försäljning där emellertid försäljningspriset utgörs av lösenpriset minus erlagt premium. Vid lösen utan leverans beräknas ersättningen från utfärdaren på basis av mellanskillnaden mellan lösenpris och börspris, vilken vinst (optionen utnyttjas endast under förutsättningen att det blir vinst för köparen) efter avdrag för erlagt premium som samtidigt kostnadsföres, redovisas under Finansiella poster. Vid förfall har optionen inte längre något värde och erlagt premium kostnadsförs under Finansiella poster. På grund av att kostnaden vid förfall utgör en inte avdragsgill kapital förlust i beskattningshänseende torde i de flesta fall, då optionen saknar värde, densamma återförsäljas (kvittning) till OM respektive SOFE så att reglerna för reavinstbeskattning kan tillämpas.
Redovisning av aktieindexoptioner (aktiefondsoptioner)
Definition:
En aktieindexoption ger innehavaren en rätt men ingen skyldighet att en på förhand bestämd dag (”slutdagen”), köpa eller sälja ett värde av en hypotetisk marknadsaktie till ett på förhand bestämt indexbelopp (”lösenbelopp”). För närvarande finns aktieindexoptioner baserade på två olika aktieindex men som i princip fungerar likartat. Handeln med den ena, OMX-optioner, sker genom Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB (”OM”), och är baserat på ett kapitalviktat förmögenhetsindex bestående av de 30 mest omsatta aktierna noterade på Stockholms fondbörs A1-lista. Handeln med den andra, SX16-optioner, sker genom Sweden’s Options and Futures Exchange AB (”SOFE”), och är baserat på Stockholms Fondbörs index SX16 som omfattar de 16 mest omsatta aktierna på Stockholms Fondbörs. Båda aktieindexoptionerna är av s k europeisk typ, vilket innebär att de endast kan lösas på slutdagen.
En option som ger innehavaren rätten att köpa det underliggande värdet kallas KÖPOPTION och en option som ger innehavaren rätten att sälja det underliggande värdet kallas SÄLJOPTION.
Då aktieindexoptionerna är baserade på index, som kan betraktas som en hypotetisk marknadsaktie, sker i de övervägande fallen kontantavräkning (d v s ingen leverans av något underliggande värdepapper). Om så önskas kan dock leverans ske, varvid de aktuella värdepapperen utgörs av andelar i vissa av OM och SOFE utvalda aktiefonder.
Redovisningsproblem:
Normalt förväntar sig utfärdaren av en köpoption en oförändrad eller nedåtgående aktieindex. För utfästelsen att på slutdagen sälja det underliggande värdet för lösenpriset, erhåller utfärdaren ett premium av köparen. Utfärdaren behåller erhållet premium oavsett utvecklingen av index. Köparen av en köpoption å andra sidan förväntar sig normalt en generell uppgång i aktiemarknaden, vilket innebär att han kan tillgodogöra sig värdeökningen i den hypotetiska marknadsaktien. Värdeökningen måste emellertid överstiga utgivet premium innan någon vinst erhålles.
Normalt förväntar sig utfärdaren av en säljoption oförändrad eller uppåtgående aktieindex. För utfästelsen att på slutdagen köpa det underliggande värdet för lösenpriset, erhåller utfärdaren ett premium av köparen. Skulle aktieindex gå upp, ökar det underliggande värdet varför köparen knappast påfordrar lösen. Utfärdaren behåller emellertid erhållet premium. Om aktieindex sjunker, minskar det underliggande värdet och utfärdaren får stå för nedgången under lösenpriset vid lösen eller stängning. Viss kompensation erhålles emellertid härför i erhållet premium. Köparen av en säljoption å andra sidan förväntar sig en nedgång i aktieindex, vilket gör att han vid lösen eller stängning gör en vinst motsvarande mellanskillnaden mellan lösenpriset och värdet av den underliggande hypotetiska marknadsaktien. Erlagt premium minskar emellertid den vinst som uppstår.
Avvecklingen av aktieindexoptioner kan ske på olika sätt:
Kvittning, vilket innebär följande:
Utfärdaren av en köp- eller säljoption kan genom köp (”återköp”) av en exakt likalydande option som den utfärdade bli kvitt åtagandet. Skillnaden mellan betalningen för detta återköp och tidigare erhållet premium bokförs som resultat av optionen.
Även köparen av en köp- eller säljoption har samma handlingsalternativ att göra en s k kvittningstransaktion med OM eller SOFE, d v s utfärda en exakt likalydande option.
Lösen innebär att optionsinnehavaren utnyttjar sin option och påfordrar köp eller försäljning av andelar i de specificerade aktiefonderna. Om utfärdaren av en köpoption inte innehar fondandelar ombesörjes köp och leverans för dennes räkning och bekostnad av OM respektive SOFE.
Stängning innebär att en kontantavräkning sker vid slutdagen om optionen har ett realvärde.
Om slutbeloppet (baserat på respektive aktieindex) är högre än lösenbeloppet har köpoptionen ett realvärde (den underliggande hypotetiska marknadsaktien kan köpas till under marknadsvärdet) varför optionsinnehavaren erhåller prisskillnaden från utfärdaren. Om slutbeloppet är lika med eller lägre än lösenbeloppet är köpoptionen värdelös och förfaller.
Om slutbeloppet är lägre än lösenbeloppet har säljoptionen ett realvärde (den underliggande hypotetiska marknadsaktien kan säljas till över marknadsvärdet) varför optionsinnehavaren erhåller prisskillnaden från utfärdaren. Om slutbeloppet är lika med eller högre än lösenbeloppet är säljoptionen värdelös och förfaller.
Redovisningen avseende lösen bör ses som köp respektive försäljning där premium och lösenpris tillsammans respektive netto utgör köpeskillingen, medan transaktionerna vid kvittning, stängning och förfall inte är förknippande med en anskaffning eller avyttring av några underliggande värdepapper utan får ses helt som finansiella intäkter och kostnader.
Om optioner utestår över ett bokslut bör följande synpunkter vara vägledande för redovisningen.
Utfärdaren av köpoption
Erhållet premium skuldförs tills optionen avslutats genom kvittning, lösen eller stängning. Ytterligare avsättning för förlustrisk skall emellertid göras om aktieindex på balansdagen indikerar en förlust. Förlusten baseras på marknadsnoteringen på balansdagen för återköp av en identisk option, om sådan finns. I annat fall beräknas förlusten till det belopp med vilket ett beräknat slutbelopp baserat på balansdagens aktieindex överstiger lösenbeloppet, och reserveras till den del förlusten inte kan avräknas mot skuldfört premium.
Utfärdaren av säljoption
Erhållet premium skuldförs tills optionen avslutats genom kvittning, lösen eller stängning. Ytterligare avsättning för förlustrisk skall emellertid göras om aktieindex på balansdagen indikerar en förlust. Förlusten baseras på marknadsnoteringen på balansdagen för återköp av optionen, om sådan finnes. I annat fall beräknas förlusten till det belopp med vilket lösenbeloppet överstiger ett beräknat slutbelopp baserat på balansdagens aktieindex, och reserveras till den del förlusten inte kan avräknas mot skuldfört premium.
Köpt köpoption och köpt säljoption
Köparen har betalat ett premium för optionen, vilket bör redovisas enligt lägsta värdets princip, d v s skrivas ned till marknadsvärdet på balansdagen om detta är lägre än anskaffningskostnaden. Erlagt premium upptages under rubriken ”Obligationer och andra värdepapper” eller under rubriken ”Korta placeringar” eller dylikt.
Ställande av säkerhet
Utfärdare av aktieindexoptioner skall till fondkommissionär ställa säkerhet (bankmedel, garanti från bank eller försäkringsbolag eller annan godkänd säkerhet) uppgående till belopp som framräknas av OM respektive SOFE. I förekommande fall skall pant tas upp under Ställda panter i bokslutet.
Redovisning av terminsaffärer i aktieindex
Definition:
Ett terminsavtal omfattar ett åtagande att antingen köpa eller sälja en post hypotetiska marknadsaktier till ett visst pris (index) vid en viss senare tidpunkt.
Standardiserade terminskontrakt i aktieindex tillhandahålles av OM. SOFE tillhandahåller futureskontrakt i aktieindex, vilka skiljer sig från OMs terminskontrakt genom avräkningsförfarandet som sker dagligen.
I motsats till en option är avtalsparterna tvungna att fullfölja affären.
Inget premium utgår vid tecknandet av avtalet.
Redovisningsproblem: Avtalet kan överlåtas genom OM respektive SOFE före avtalstidens slut, vilket kan medföra att ersättning erhålles eller betalning behöver göras, allt efter utvecklingen av aktieindex i förhållande till avtalad index. Ersättning eller betalning redovisas som resultat av terminsaffären.
Om avtalet löper till slutpunkten och terminsavtalet innefattar leverans, vilket då avser andelar i vissa aktiefonder motsvarande värdet av de hypotetiska marknadsaktierna, görs bokföringen som ett vanligt köp respektive vanlig försäljning av de underliggande värdepapperen.
Det normala är emellertid att terminsavtalet inte förutsätter att leverans skall göras. Vid slutpunkten företas för terminer som handlas genom OM i stället en avräkning baserad på marknadsvärdet av de hypotetiskt underliggande värdepapperen och avtalat köp- eller försäljningspris. Den så beräknade vinsten respektive förlusten (vinst för ena parten = förlust för den andra parten) skall erhållas från respektive betalas till den andra parten. Beloppet redovisas som resultat av terminsaffären.
Terminsavtal som tillhandahålles genom OM bokförs normalt inte förrän en överlåtelse sker eller slutpunkten uppnås.
Effekten av terminsavtal som utestår över ett bokslut måste emellertid beräknas och eventuell förlust på balansdagen reserveras. Beräkningen görs på basis av en värdering av den underliggande hypotetiska marknadsaktien efter balansdagens aktieindex av den avtalade indexserien, vilket värde jämförs med det avtalade terminspriset. Visar denna jämförelse att företaget måste betala en ersättning till motparten skall beloppet reserveras som beräknad förlust på terminsaffären (och upptas som förlust i resultaträkningen).
Futureskontrakt som tillhandahålles genom SOFE följer amerikansk modell med avräkning dagligen. Vid bokslutstillfälle som inträffar före kontraktets slutdag, behöver således ingen ytterligare bokföring ske eftersom avräkning av vinst eller förlust är à jour.
Om leverans förutses, och den part som skall sälja de underliggande värdepapperen (andelar i aktuell aktiefond) har dem i sin ägo, begränsas förlustrisken till en eventuellt behövlig nedskrivning till det lägsta av anskaffningspris och terminspris. I not till den balanspost som upptar värdepapperen bör upplysning lämnas om att denna värderingsprincip tillämpats.
Ställande av säkerhet
Såväl OM som SOFE kräver att säkerhet skall ställas (bankmedel, bankgaranti eller annan av OM respektive SOFE godkänd säkerhet) för rätta fullgörandet av ingångna termins- respektive futureskontrakt, enligt av OM respektive SOFE beräknade säkerhetskrav. I förekommande fall skall pant tas upp under Ställda panter i bokslutet.
Redovisning av ränteoptioner
Definitioner:
En ränteoption ger innehavaren en rätt men ingen skyldighet att en på förhand bestämd dag (”lösendag”) köpa eller sälja obligationer till ett pris framräknat på basis av en på förhand bestämd ränta (”lösenräntan”). Ränteoptioner är standardiserade och avser alltid ett belopp på nominellt 1.000.000 kr i riskfria, fastförräntade obligationer (statsobligationer), och har en initial löptid av sex månader. Ränteoptionerna är av s k europeisk typ, vilket innebär att de endast kan lösas på lösendagen.
En option som ger innehavaren rätten att köpa obligationer kallas KÖPOPTION och en option som ger innehavaren rätten att sälja obligationer kallas SÄLJOPTION.
Redovisningsproblem: Normalt förväntar sig utfärdaren av en köpoption stigande eller stillastående räntor. För utfästelsen att på lösendagen sälja den underliggande obligationen, erhåller utfärdaren ett premium av köparen. Utfärdaren behåller premiet oavsett ränteutvecklingen. Köparen av en köpoption å andra sidan förväntar sig normalt en räntenedgång, vilket innebär ett ökat värde av obligationen, så att han på lösendagen kan köpa obligationen till under marknadspris. Skillnaden måste emellertid överstiga premium innan någon vinst erhålles.
Normalt förväntar sig utfärdaren av en säljoption sjunkande eller stillastående räntor. För utfästelsen att på lösendagen köpa den underliggande obligationen erhåller utfärdaren ett premium av köparen av optionen. Skulle räntorna sjunka, ökar värdet av underliggande obligationer varför köparen knappast påfordrar att utfärdaren skall lösa obligationerna. Utfärdaren behåller emellertid sitt premium. Om räntorna stiger, minskar obligationerna i värde och utfärdaren riskerar att behöva köpa obligationerna till över marknadspris. Viss kompensation erhålles emellertid härför i premiet. Köparen av en säljoption å andra sidan förväntar sig normalt stigande räntor, vilket gör att de underliggande obligationerna sjunker i värde. Genom optionen kan han emellertid påfordra försäljning till över marknadspris. Erlagt premium minskar emellertid den vinst som uppstår.
Avvecklingen av ränteoptioner kan ske på olika sätt:
Kvittning, vilket innebär följande:
Utfärdaren av en köpoption återköper optionen (”säljstopp”) och blir därmed kvitt åtagandet. Skillnaden mellan betalningen för detta återköp och tidigare erhållet premium bokförs som resultat av optionen.
Utfärdaren av en säljoption kan likaledes återköpa optionen (”köpstopp”) och därmed bli kvitt åtagandet. Även här bokförs skillnaden mellan kostnaden för återköp och tidigare erhållet premium som resultat av optionen, under Finansiella poster.
Köparen av en köp- eller säljoption kan återförsälja optionen till marknadspris till OM, vilket också kallas kvittning.
Lösen innebär att optionsinnehavaren utnyttjar sin option och påfordrar köp eller försäljning av de underliggande obligationerna.
Stängning innebär att de underliggande obligationerna inte levereras, utan transaktionen kan liknas vid lösen med samtidig återförsäljning eller återköp av dem, varvid dock det senare ledet sker till pris baserat på, i princip, marknadsräntan vid tillfället (”stängningsräntan”).
Om stängningsräntan är lägre än lösenräntan har köpoptionen ett realvärde (obligationerna kunde lösas till under marknadsvärdet) varför optionsinnehavaren erhåller prisskillnaden från utfärdaren. Om stängningsräntan är lika med eller högre än lösenräntan är köpoptionen värdelös och förfaller.
Om stängningsräntan är högre än lösenräntan har säljoption ett realvärde (obligationerna kunde påfordras att säljas till över marknadsvärde) varför optionsinnehavaren erhåller prisskillnaden från utfärdaren. Om stängningsräntan är lika med eller lägre än lösenräntan är säljoptionen värdelös och förfaller.
Då lösen kommer till stånd, bildar premium och lösenbelopp netto respektive tillsammans köpeskilling för obligationerna och alltså anskaffningskostnad för förvärv respektive försäljningsintäkt för beräkning av vinst eller förlust på avyttringen och bör redovisas i enlighet härmed.
Medan redovisningen enligt ovan avseende lösen bör ses som köp respektive försäljning där premium och lösenpris tillsammans respektive netto utgör köpeskillingen, är transaktionerna vid kvittning eller stängning inte förknippade med en anskaffning eller avyttring av de underliggande obligationerna utan får ses helt som finansiella intäkter och kostnader i likhet med räntor.
Om optioner utestår över ett bokslut bör följande synpunkter vara vägledande för redovisningen.
Utfärdaren av köpoption. Erhållet premium skuldförs och om obligationerna finns i utfärdarens ägo, skall dessa skrivas ned till lägsta värdet varvid marknadsvärdet ersättes med lösenbelopp plus balanserat premium om detta belopp är lägre än marknadsvärdet på balansdagen.
Finns inte obligationen i utfärdarens ägo (men i stället en godtagbar motoption) skall effekten av lösen utan leverans beräknas och eventuell förlust (efter avdrag för balanserat premium) bokföras. Förlusten baseras på marknadsnoteringen på balansdagen för återköp av optionen, om sådan finnes. Kvittning mot på samma sätt beräknad vinst på motoptionen får också anses acceptabelt. Saknas marknadsnotering bör förlusten beräknas på basis av marknadsräntan för motsvarande termin på balansdagen, varvid det teoretiska framtida kassaflödet av obligationsinnehavet diskonteras till dagsvärdet efter denna marknadsränta. Mellanskillnaden mellan detta diskonterade värde, efter avdrag för skuldfört premium, och lösenbelopp utgör förlusten.
Utfärdaren av säljoption. Erhållet premium balanseras tills optionen avslutats genom kvittning, lösen eller stängning.
Effekten av optionsresultatet skall beräknas på balansdagen och eventuell förlust (efter avdrag för erhållet premium) bokföras. Förlusten baseras på marknadsnoteringen på balansdagen för återköp av optionen, om sådan finnes. Kvittning mot på samma sätt beräknad vinst på motoption får anses acceptabelt.
Saknas marknadsnotering bör optionsresultatet beräknas på basis av terminsräntan för motsvarande löptid på balansdagen, varvid det teoretiska framtida kassaflödet av obligationsinnehavet diskonteras till dagsvärdet efter denna marknadsränta. Mellanskillnaden mellan lösenbelopp och detta diskonterade värde, efter avdrag för skuldfört premium, utgör förlusten.
Köpt köpoption och köpt säljoption. Köparen har betalat ett premium för optionen, vilket bör redovisas enligt lägsta värdets princip, d v s skrivas ned till marknadsvärdet på balansdagen om detta är lägre än anskaffningskostnaden. Erlagt premium upptages under rubriken ”Obligationer och andra värdepapper” eller under rubriken ”Korta placeringar” eller dylikt.
Ställande av säkerhet
Utfärdare av köpoption, som inte innehar godtagbar motoption, skall ställa som säkerhet de underliggande obligationerna till optionen, medan utfärdare av säljoption, som inte innehar godtagbar motoption, skall ställa säkerhet uppgående till ett belopp i pengar framräknat på visst sätt. I förekommande fall skall panten tas upp under Ställda panter i bokslutet.
Redovisning av terminsaffärer i obligationer/statsskuldväxlar respektive aktier
Definition:
Ett terminsavtal omfattar ett åtagande att antingen köpa eller sälja en post statsskuldväxlar eller obligationer respektive aktier till ett visst pris (ränta/kurs) vid en viss senare tidpunkt.
I motsats till en option är avtalsparterna tvungna att fullfölja affären.
Inget premium utgår vid tecknandet av avtalet.
Redovisningsproblem: Avtalet kan överlåtas före avtalstidens slut, vilket kan medföra att ersättning erhålles eller betalning behöver göras, allt efter utvecklingen av marknadsräntan respektive kursen i förhållande till den avtalade räntan/kursen. Ersättning eller betalning redovisas som resultat av terminsaffären.
Om avtalet löper till slutpunkten och terminsavtalet innefattar leverans, görs bokföringen som ett vanligt köp respektive vanlig försäljning av de underliggande värdepapperen.
Det normala är emellertid att terminsavtalet förutsätter att ingen leverans skall göras. Vid slutpunkten företas i stället en avräkning baserad på marknadsvärdet av de underliggande värdepapperen och avtalat köp- eller försäljningspris. Den så beräknade vinsten respektive förlusten (vinst för ena parten = förlust för den andra parten) skall erhållas från respektive betalas till den andra parten. Beloppet redovisas som resultat av terminsaffären.
Terminsavtal bokförs normalt inte förrän en överlåtelse sker eller slutpunkten uppnås. Effekten av terminsavtal som utestår över ett bokslut måste emellertid beräknas och eventuell förlust på balansdagen reserveras. Beräkningen görs på basis av marknadsräntan för motsvarande termin respektive kursen på underliggande aktier på balansdagen och det resulterande värdet av de underliggande värdepapperen jämförs med det avtalade terminspriset. Visar denna jämförelse att företaget måste betala en ersättning till motparten skall beloppet reserveras som beräknad förlust på terminsaffären (och upptas som förlust i resultaträkningen).
Om leverans förutses, och den part som skall sälja de underliggande värdepapperen har dem i sin ägo, begränsas förlustrisken till en eventuellt behövlig nedskrivning till det lägsta av anskaffningspris och terminspris. I not till den balanspost som upptar värdepapperen bör upplysning lämnas om att denna värderingsprincip tillämpats.
Ställande av säkerhet
Ramavtalen för terminsaffärer på respektive marknadsplats kräver att säljare skall pantsätta de underliggande värdepapperen såvida inte han är köpare av samma slag av värdepapper under andra terminskontrakt. Köpare kan också behöva ställa säkerhet för sitt åtagande. I förekommande fall skall pant tas upp under Ställda panter i bokslutet.
Redovisning av valuta- och ränteswaps
Valutaswaps
Ibland kan det vara fördelaktigt för två olika företag att göra upp ett avtal med varandra om byte av åtaganden att betala ränta och amorteringar och slutbetalningar på visst av vardera parten upptaget lån. Ofta sker swappen genom förmedling av mäklare utan att parterna känner varandra. Anledningen till en swap kan vara att parterna önskar komma ifrån valutarisken i en utländsk upplåning (t ex ett amerikanskt företag med ett lån i GBP byter med ett engelskt företag med ett lån i USD), eller vill byta valutarisken från en valuta till en annan (t ex ett lån i USD bytes mot ett lån i DEM).
Redovisningen skall ske på följande sätt.
I bokslut skall lånet värderas till den högsta av anskaffningskurs och dagskurs för den tillswappade valutan. Om låneskulden för det bortswappade lånet till dagskurs i dess valuta är högre än den bokförda låneskulden skall mellanskillnaden upptas under Ansvarsförbindelser.
Notupplysning bör lämnas angående innebörden och exponeringen i ingångna avtal om valutaswaps, och eventuell ytterligare ansvarsförbindelse tas upp såvida det inbördes avtalet inte klart reglerar att det inte gäller om någon av parterna fallerar i sitt åtagande, då annars den ena parten kunde göras ansvarig för såväl sitt eget som andra partens lån.
Ränteswaps
Den enklaste varianten av ränteswap är när två låntagare överenskommer att betala räntan på varandras lån, i samma valuta, men där räntan på den enes lån är en fast ränta medan räntan på den andres lån beräknas efter en rörlig räntefot. Lånen fortsätter att redovisas i vars och ens egen redovisning. Likaså betalas vanligen räntorna till långivarna av de ursprungliga låntagarna. Effekten av ränteswappen räknas emellertid ut löpande och belopp som eventuellt skall betalas av ena parten till den andra kostnads- respektive intäktsförs som justering till den egna betalda räntan. Ligger t ex såväl den fasta räntan som den rörliga vid ingåendet av ränteswappen lika, medan i en senare period den rörliga räntan gått ned under den fasta, skall mellanskillnaden betalas av den som bytt till sig en fast ränta till den andre.
Beroende på ränteläget vid ingåendet av swappen och förväntningar om rörelsen i den rörliga och den fasta räntan, kan eventuellt den ena parten betala en summa, ett premium, till den andra parten för att swappen skall komma till stånd. Detta premium skall ses som en korrigering av räntan under avtalets löptid och bör fördelas såsom kostnad respektive intäkt av parterna över swappens löptid.
Ibland kan det hända att rörelserna i ränteläget är sådana att den ena parten finner att swappen utvecklar sig alltför negativt och önskar avsluta swappen i förtid. Detta medför i allmänhet att en kompensation måste betalas till andra parten för att denne skall gå med på att avsluta avtalet.
Normalt torde det vara riktigast att fördela betald respektive erhållen kompensation över den kvarvarande tiden av det ursprungliga swapavtalet eftersom den sannolikt har beräknats på basis av det diskonterade värdet av uppskattade framtida betalningsströmmar.
I den mån ränteswappen kan ha väsentlig betydelse för bedömning av bolagets ställning och resultat bör notupplysning lämnas om villkoren för swappen. I annat fall reflekteras inte ränteswappen i redovisningen på annat sätt än att justeringarna för eventuella betalningar till och från motparten beräknas och bokförs löpande, dock utan att särredovisas.