Styrelserna har blivit mer intresserade av vad revisorerna gör. Särskilt i styrelser med starka ägare vill man följa bolagets verksamhet närmare. Revisorerna måste också bli mer observanta på koncernernas utländska bolag. Det anser auktor revisor Karl-G Giertz, Bohlins Revisionsbyrå.
Det som intresserar styrelserna är bl.a. i vilka situationer de riskerar skadeståndsansvar. Styrelseledamöterna vill veta hur de ska driva styrelsearbetet för att inte hamna i sådana situationer och i vilken utsträckning de kan förlita sig på revisorerna.
Kolleger har berättat för mig om hur styrelser begärt att få frågor om sitt ansvar och om kontakter mellan styrelse och revisorer närmare belysta. Jag har även egna erfarenheter av liknande propåer, säger Karl-G Giertz. Under senare tid tycks många styrelser ha tagit initiativ till kontakter med revisorer. Det som drivit fram denna utveckling är naturligtvis senare års händelser där Fermenta är den mest kända.
Utländska bolag
– Intresset är stort för vad detta kan innebära för styrelsearbete och revision i framtiden. Min uppfattning om det senare är bl.a. att vi revisorer måste vara mer observanta på klienters utländska dotterbolag och skapa avspända och naturliga kontakter till styrelserna.
I revisionen av utlandsverksamheten spelar naturligtvis förmågan att organisera den internationella revisionen och byråernas internationella kontakter viktiga roller.
– Men det är inte bara det. Företags- och revisionskulturer skiljer mellan olika länder. Den lokala revisorn kan känna större lojalitet mot dotterbolagets företagsledning än mot koncernens. Därför måste svenska revisorer resa mer för att bättre förstå verksamheterna utomlands och lära känna dotterbolagens företagsledningar och revisorer.
– Revisorn måste ha ett gott grepp om alla utländska dotterbolag av betydelse, säger Karl-G Giertz. Det krävs för att veta om rapporter till styrelserna är korrekta. När väl kontakterna är etablerade kan granskningen skötas av revisorerna i utlandet.
Karl-G Giertz tror dock att det finns en gammal tendens i revisorskåren att se med skepsis på utlandsresorna. De kan tolkas som nöjesresor som påverkar revisorns oberoende.
São Paulo eller Borås?
– Alla som liksom jag varit ute och granskat hos dotterbolag vet att det rätt utfört handlar om hårt arbete. Men kom ihåg att det kan vara lika viktigt att åka till Borås som till São Paulo. Man ska resa så mycket att man får bra kunskap om vad som händer.
– Litet tillspetsat kan man säga att kontakterna mellan styrelse och revisorer är tunna beroende på att vi vanligen har skrivit till styrelsen först när det funnits något allvarligt att rapportera. Så länge allt gått bra har styrelsen inte hört av revisorerna. När sedan något hänt och revisorerna hört av sig har det uppfattats mycket dramatiskt, vilket i sin tur försämrat kontakterna i sig. Kontakterna med styrelsen kan också hämmas av ovana och osäkerhet. Revisorn talar sitt språk, är rädd att säga för mycket eller fel saker. Styrelsen vet kanske inte riktigt vad den ska fråga om och däremellan sitter VD. Kontakterna måste förbättras för att vi ska få ett förtroendefullt och effektivt informationsutbyte.
Avdramatisera!
– Det kan t.ex. åstadkommas genom att revisorerna årligen informerar styrelsen enligt en förutbestämd dagordning. Genom att institutionalisera mötena avdramatiseras de och blir vanliga. Därigenom förbättras kontakterna. Sedan går det naturligtvis aldrig att blunda för att kontakterna hämmas av det faktum att i revisorns uppdrag ingår att granska styrelsen. Revisorn ska ju uttala sig om ansvarsfriheten.
Men vad är det egentligen styrelsen vill veta?
– Ledamöterna vill känna sig säkra på att de är korrekt informerade. De vill veta att de kan lita på den löpande informationen från företaget. Styrelsen vill förstås också att revisorerna granskar VDs förehavanden. Sedan vill styrelsen utnyttja revisorns kompetens i redovisningsfrågor, i fråga om förvärv av företag m.m. Ett vanligt och rimligt krav är också att styrelsen får veta hur revisionen är upplagd och vad den kostar.
Karl-G Giertz fortsätter:
– I övrigt kan de ta upp frågor om alla möjliga olika saker och be om synpunkter. Det är viktigt att vi håller oss inom vårt kompetensområde och inte är med i beslutsprocessen. Vi ska inte ”revidera i förväg”. Vi får aldrig försätta oss i den situationen att vi avlastar styrelsen ansvar så att den efteråt kan skylla på revisorerna.
Skriv ett PM!
– Ibland tolkas framlagda synpunkter olika. Revisorn tror att han sagt ifrån, medan styrelsen tror att den fått klartecken. Då är vi inne på kommunikationssvårigheter. I känsliga frågor är det därför klokt att bifoga ett skrivet PM. Skriftlig rapportering krävs ju dessutom i flera fall enligt god revisionssed.
Ett särskilt problem i företag med många aktieägare uppstår när revisorerna har nära kontakt med styrelseledamöter som representerar stora aktieägare. Då får man inte försämra de små aktieägarnas situation. Man måste se till att alla aktieägare får den information som de ska ha.
I många styrelser sitter mycket kraftfulla företagare.
– Revisorn får då inte känna sig underlägsen styrelsen om han ska klara kontakterna, säger Karl-G Giertz. Inte minst riskerar en underlägsen revisor att förlora sitt oberoende. Revisorn måste kunna möta styrelseledamöterna på samma nivå. Han ska kunna tala med bönder på bönders språk och med de lärde på latin.
Inge Wennberg