Hur gick det för företaget i förhållande till de finansiella strategier som skulle följas? Svaret på den frågan finns inte alltid att läsa i årsredovisningen. Auktor revisor Caj Nackstad, Bohlins, föreslår skärpning.
– I en bra årsredovisning ska finnas inte bara en redogörelse för bolagets finansiella strategi utan också en återkoppling till just denna strategi så att aktieägarna får besked om hur strategin lyckats. Denna återkoppling letar man efter lite för ofta.
Det säger auktor revisor Caj Nackstad, Bohlins Revisionsbyrå, Stockholm, som är FARs representant i den jury som varje år avgör den traditionella tävlingen Bästa årsredovisningen.
– Styrelsen och VD bör börja med att tala om för aktieägarna att målet för verksamheten är att öka aktieägarnas förmögenhet, säger Caj Nackstad.
Därefter ska man berätta hur det ska gå till, t.ex. att man genom att expandera rörelsen ska åstadkomma en bestämd tillväxt av det egna kapitalet etc.
– Här gäller det att få VD-uttalanden som går ”pang på rödbetan”, säger Caj Nackstad. Berätta om den operativa strategin. Vilka branscher ska man satsa på? Vilka länder? Om man ibland inte vill tala om exakt vilka strategiska initiativ som ska tas för att nå målen så kan man åtminstone knyta an vad man hittills gjort till någon form av finansiella mål.
– Efter detta bör man som ett genomgående drag i hela årsredovisningen göra återrapporteringen till aktieägarna: Hur har det gått för oss i förhållande till strategin? Perstorp är mycket bra på detta. I en uppställning som går tio år tillbaka visar man utfallet jämfört med ett antal angivna finansiella måltal.
Redovisa rörelsegrenar
Caj Nackstad är kritisk mot att alltför många företag inte redovisar avkastningen i olika rörelsegrenar.
– Ta t.ex. Nobel Industrier (som dock inte kan kritiseras i detta sammanhang). Det är ett stort komplicerat sammansatt företag med åtta affärsområden som vart för sig är miljardföretag. Det ger inte mycket att sitta och titta på koncernbalansräkningen och noterna till den. Det går inte att blanda kanoner, tandkräm och kvalificerade kemiska produkter. Det blir en soppa som inte kan analyseras. Den som ska investera i Nobel vill se hur de olika bitarna går.
– Det här sköter företagen bra till 75–80 procent. Men ytterst få löper hela linan ut, säger Caj Nackstad. Nobel och Stora är bra exempel på hur det ska vara.
Ökad jämförbarhet i tiden
Ett annat bekymmer är jämförbarheten mellan olika redovisningsperioder på grund av strukturaffärer.
När t.ex. Stora köper Swedish Match blir det ett helt annat Stora efter den affären. Precis som det blev när Stora köpte Billerud och Papyrus.
– Här uppstår ett presentationsproblem, säger Caj Nackstad. Man måste både utgå från koncernen som den ser ut i dag och från en tänkt sådan koncern som den historiskt utvecklats. Och det räcker inte att bara köra fram de historiska siffrorna. Här måste man anstränga sig lite extra.
Caj Nackstad vill också att redovisningen av utspädningseffekter förbättras. Effekterna är mycket viktiga nu när det finns så mycket konvertibler, optioner m.m. som kan påverka ägarnas förmögenhet och avkastning.
Hantering av goodwill
– Allra viktigast i årsredovisningen tror jag dock fortfarande är den mycket diskuterade hanteringen av goodwill. Fermenta-utredningen har ju visat vilket väldigt utrymme det finns för att påverka vinsten beroende på hur man fördelar det koncernmässiga övervärdet och hur man upprättar koncernredovisningen vid stora förvärv och snabbt därpå följande avyttringar. Här behövs enhetlighet. Det är dock numera etablerad praxis att man kan gå upp till 20 år i avskrivningstid på goodwill under förutsättning att det är fråga om extraordinära förvärv och stora strukturåtgärder där ett företag snabbt bygger upp positioner som annars skulle ha tagit mycket lång tid att åstadkomma.
Tydligare FoU-redovisning
Tydlig redovisning av forskning och utveckling förekommer bara i ett fåtal fall, sa Caj Nackstad när han vid Finforum i december presenterade Bästa årsredovisningen.
– FoU är en ökande post i många företag, säger Caj Nackstad till Balans. Det tydligaste exemplet är förstås läkemedelsindustrin. Men det finns ju utvecklingskostnader i alla företag. En mycket väsentlig del i bedömningen av företagen är besked om hur mycket de gräver ner i den här sortens framtidsinvesteringar som inte syns i balansräkningen därför att man inte kan eller bör aktivera dem.
Caj Nackstad fortsätter:
– I många branscher är det ju ganska lätt att pressa fram lönsamhet genom att bara stoppa utvecklingen. Ta t.ex. ett par utvecklingsprojekt i ett företag som Astra. De ger kanske lysande vinster i många år. Men det är också oerhört viktigt att få underlag för att bedöma om företaget fortsätter att göra värdefulla satsningar. (Vilket Astra uppenbarligen gör.)
Inte bara FoU-redovisningen utan också mycket annat i Astras årsredovisning vann juryns gillande. Astra segrade i tävlingen – för fjärde gången. Därutöver har Astra fått elva hedersomnämnanden under de 23 år som tävlingen hittills avgjorts. Företaget leder därmed ”maratontabellen” före Volvo och SCA.
Hedersomnämnanden fick den här gången AGA, Celsius, Investor, Lindab, Nobel, Nordstjernan, Perstorp, Providentia, Saab-Scania, S-E-Banken och Stora.
Inge Wennberg