Är svenska revisorer för kraftlösa för att värna om sekretessen? FAR-revisorerna går myndigheterna till mötes genom att i betydande utsträckning lämna upplysningar om klienter. Det anser advokat Claes Sjölin, Berglund & Co Advokatbyrå, Göteborg. I England har revisorerna efter ett rättsfall lyckats övertyga skattemyndigheterna om ett bättre sekretesskydd för klienterna.
En klient hos revisor eller advokat har med fog rätt att kräva att hans intressen lojalt tillvaratas. Revisorn/advokaten skall bl.a. respektera klientens krav på sekretess.
Advokaten har en synnerligen sträng tystnadsplikt. Enligt RB 8 kap 4 § är advokatens tystnadsplikt total. Advokaten har en rättighet och skyldighet att i alla situationer iakttaga just en total tystnadsplikt; undantag görs bara för situationer där ”god advokatsed” inte ålägger advokaten fullständig sekretess. Sekretesskyddet omfattar såväl muntlig som skriftlig kommunikation och gäller även sådana handlingar som klienten överlämnat till advokaten.
Aktuell fråga
Frågan om advokatsekretessens närmare innehåll har under senare tid inte minskat i aktualitet. Tvärtom har advokatsekretessfrågor såväl i Sverige som utomlands kommit att diskuteras väl så livligt som tidigare. Internationellt har frågeställningen ofta fått den något missvisande rubriken ”Legal Professional Privilege”; missvisande därför att den leder tankarna till ett privilegium som skulle vara tillförsäkrat advokat- och/eller juristyrket medan det naturligtvis i stället är fråga om en klients integritetsskyddade sfär. Om advokatsekretessfrågor allmänt sett tilltagit i popularitet, tror jag att det är andra moment som numera kommit i rampljuset jämfört med vad som diskuterades så sent som i början av 60-talet. Nu finns ett ökat intresse kring frågor hur sekretessen förhåller sig till olika typer av ingripanden från administrativa myndigheter. Inom EG och i USA kan frågan t.ex. gälla övervakningen av konkurrensbegränsningsregler, medan andra rättsområden av administrativ karaktär kommit i förgrunden i andra länder. I Sverige har diskussionen bl.a. gällt tillämpningen av bevissäkringslagens (1975:1027) och taxeringslagens (1956:623) regler om gränserna för granskning och taxeringsrevision.
FAR går myndigheterna till mötes
I Sverige har revisorer genom FAR under senare tid valt att i betydande utsträckning gå olika myndigheter till mötes genom att lämna upplysningar eller tillhandahålla handlingar. Regler härom återfinns ju bland FARs etikregler.
Sveriges Advokatsamfund presenterade förra året ett omskrivet och mycket välkomnat rättssäkerhetsprogram i syfte bl.a. att värna advokatsekretessen.
I Storbritannien misslyckades skattemyndigheterna i våras med att bryta igenom advokatsekretessen. Omständigheterna var i korthet följande.
Enligt The Taxes Management Act (1970) har engelska skattemyndigheter rätt bl.a. att förelägga barristers och solicitors att tillhandahålla sådana dokument som myndigheter efterfrågar för att utreda enskilds skattskyldighet. En skatterådgivare (barrister och QC) hade i sin advokatverksamhet mottagit kopior av vissa dokument och med utgångspunkt från dessa lämnat klienten råd. Skattemyndigheten, som inte hade tillgång till de aktuella dokumenten, begärde att advokaten skulle ställa kopiorna till myndighetens förfogande. I en dom av den 28 april 1988 uttalade The High Court att en advokat inte utan klientens samtycke är skyldig tillhandahålla sådana dokument han mottagit i egenskap av advokat. Advokatsekretessen ansågs i det aktuella fallet utan tvekan omfatta de kopior advokaten mottagit från sin huvudman.
Krav från revisorerna
Det engelska rättsfallet innebär att respekten för ”The Legal Professional Privilege” upprätthålles efter de principer som tidigare utmejslats i Common Law. Barristers och solicitors klienter behöver inte heller i framtiden riskera att de uppgifter klienterna anförtror advokaten blir kända utanför advokatkontorets fyra väggar.
Rättsfallet, som i engelsk press refererades under rubriken ”Taxmen defeated by professional privilege”, har kommit att få konsekvenser också för engelska revisorer. Engelska revisorer krävde nämligen hos The Inland Revenue att det sekretesskydd klienter åtnjuter hos advokater skulle utvidgas till att också omfatta revisorer. Revisorerna motiverade sina krav bl.a. med att de riskerade förlora uppdrag till advokater eftersom klienter kunde vara säkra på att sekretesskyddet respekterades.
Svenska revisorer kraftlösa?
De engelska revisorerna har nu lyckats övertyga skattemyndigheterna om att även revisorers klienter skall komma i åtnjutande av sekretesskydd; låt vara att sekretesskyddet hos engelsk revisor är snävare än hos engelsk advokat.
Borde inte också svenska revisorers klienter få åtnjuta motsvarande sekretesskydd? År inte tiden nu mogen för svenska revisorer att hävda sina klienters rätt till sekretess? Är det möjligen så, att svenska revisorer är för kraftlösa för att ta motsvarande initiativ som de engelska kollegorna?
Claes Sjölin är advokat vid Berglund & Co Advokatbyrå i Göteborg