Auktor revisor Lars Kristersson vid Kommunförbundets revisionsavdelning ger här några bakgrundsfakta som kommentar till kritiken mot den kommunala revisionen i Balans 6–7/89.
I Balans 6/7-89 finns ett antal artiklar om kommunal revision som jag skulle vilja bemöta och komplettera med en del historik.
Redan 1936 beslöt Svenska Stadsförbundets kongress att förmedla yrkesrevisorer – i regel auktoriserade revisorer – som hjälp till de förtroendevalda revisorerna. Erfarenheterna av förmedlingsverksamheten pekade dock på att det fanns ett behov av en fastare organisation för kommunalt revisionsbiträde åt de förtroendevalda revisorerna. Därför bildades 1948 Sveriges Kommunalekonomiska Förening. Denna förening hade som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom sakkunnig revision samt att medverka till rationell organisation av medlemmarnas verksamhet särskilt i ekonomiskt hänseende. Medlemmar i föreningen var städer och köpingar. Dåvarande chefen för kommunalekonomiska föreningen hade som personalidé att alla chefsrevisorer skulle vara auktoriserade revisorer.
För landskommunerna var utvecklingen något annorlunda. I början av 1940-talet började Svenska Landskommunernas Förbund anställa konsulenter, så småningom regionalt placerade, vilkas huvudsakliga uppgift var att biträda kommunerna med budget och bokslutsarbete men även med en hel del andra rena förvaltningsuppgifter, exempelvis organisationsutredningar.
Redan från början ansågs det naturligt att även de förtroendevalda revisorerna utnyttjade den expertis som förbundets konsulent utgjorde, och denne skrev också ett särskilt utlåtande över de iakttagelser han gjort vid besök i kommunen. De båda kommunförbunden slogs samman år 1968, och Sveriges Kommunalekonomiska Förening gick upp i Kommunförbundet 1973, varvid nuvarande Kommunförbundets revisionsavdelning kom till.
Förtroendevalda minskar
Den kommunala verksamheten har ökat och blivit alltmer komplicerad samtidigt som antalet förtroendevalda minskat i takt med att kommunerna blivit färre.
Kommunalskatten har stigit så att den för flertalet medborgare är betydligt större än den statliga inkomstskatten. Vi har fått en ny kommunallag som trädde i kraft den 1 juli 1977.
I denna lag skrevs in att de förtroendevalda revisorerna ska granska de kommunala verksamheterna och pröva ändamålsenligheten, samtidigt som man ska pröva om räkenskaperna är rättvisande och styrelsernas och nämndernas kontroll är tillfredsställande.
Förvaltningsrevisionen gjorde under senare delen av 70-talet sitt intåg i kommunerna. Revisionsavdelningen anpassade sin personalidé till de ändrade förutsättningarna. För att leva upp till lagstiftningens krav på verksamhetsgranskning behövdes inte enbart personal som var inriktad på räkenskapsgranskning och intern kontroll. Avdelningen behövde även personal som var kunnig i verksamhetsanalyser, målanalyser och systemanalyser. Vi behövde den typ av personal som Riksrevisionsverket hade för sin förvaltningsrevision. Samtidigt måste vi ha kvar specialister på ekonomisystem, administrativa system samt intern kontroll.
Erfarenheterna har visat att kunskapen om ekonomisystem i kommunerna samt om kommunal verksamhet finns hos de människor som arbetar i kommunerna. Många av de anställda i revisionsavdelningen har arbetat i kommunerna. Vi har också personal med erfarenhet från privata företag. Vi tror att det är viktigt med en blandning av människor med olika kunskaper som kan medverka till kunskapsutveckling. Inom avdelningen bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete, samtidigt som vi har ett betydande utbildningsprogram dels för förtroendevalda revisorer och dels för våra anställda.
Principerna om väsentlighet och risk är vägledande då de förtroendevalda revisorerna väljer inriktning och omfattning på sitt arbete.
Varje kommunrevision bestämmer själv från sina egna förutsättningar inriktningen av sitt arbete och styr sitt revisionsbiträde genom årliga revisionsplaner samt genom att ange mål för varje granskning.
För varje revisionsprojekt kan revisionsavdelningen tillgodose de krav de förtroendevalda revisorerna har på kunskaper och erfarenheter hos vår personal.
Kommuner som nisch
Sammanfattningsvis vill jag framhålla att Svenska Kommunförbundets revisionsavdelning är ett kunskapsföretag som är väl anpassat till kommunernas behov. Vi är ett komplett revisionsföretag och är starka både på förvaltningsrevision och redovisningsrevision. Vi har specialister på ekonomistyrning, ADB-säkerhet, internkontroll m.m., samt verksamhetsspecialister inom de olika kommunala områdena. Vi kan därför lätt skapa team för att arbeta med ett projekt där det behövs flera olika kompetenser. Bakom oss finns också den samlade specialistkompetensen hos Kommunförbundet centralt i Stockholm.
De revisorer som arbetar på privata revisionsbyråer har en kompetens som är anpassad till privata företag medan Kommunförbundets revisionsavdelning har offentliga organisationer, som kommuner och landsting, som ”nisch”. Jag tror det är svårt för en ”privat” revisor att revidera i en kommun utan att sätta sig in i den kommunala verksamheten. Lika svårt är det för de flesta av Kommunförbundets revisorer att lämna råd i skatteplanering. Det krävs alltså något olika kompetenser som var och en är lika viktiga på sitt område.
Auktor revisor Lars Kristersson är verksam vid Kommunförbundets revisionsavdelning.