Kommunförbundets revisionsavdelning gör ett gott arbete och utbildar de förtroendevalda revisorerna i linje med de krav modern revision ställer, menar ordföranden i Älvsborgs landstingsrevision, Sixten Theliander, i polemik mot Bengt Backmans uttalanden i Balans 6–7/89.
I Balans 6–7/89 har Bengt Backman uttalat sig angående bristande kompetens för en hel yrkeskår av revisorer.
Under drygt två valperioder har jag varit ordförande i revisionen för landstinget i Älvsborg och under denna tid samlat erfarenheter, som jag gärna vill dela med mig av.
De instrument som styr den landstingskommunala revisionen är kommunallagen 1977, reglementen och ”vägledande principer för kommunal revision”.
1977 års kommunallag och dess förarbeten betonar betydelsen av en ökad förvaltningsrevision, d.v.s. en granskning och en bedömning av verksamheten.
Som revisorer skall vi pröva om verksamheten har utövats på ett för verksamheten ändamålsenligt sätt och i enlighet med landstingets beslut och riktlinjer. Med andra ord: några egna politiska värderingar ankommer det inte på oss att göra. Vi skall också pröva ”om verksamheten från ekonomisk synpunkt sker på ett tillfredsställande sätt”. Frågor som vi ställer oss i sådana sammanhang kan vara av typen: ”Kan man nå längre med givna resurser?” – eller om vi vänder på frågeställningen: ”Kan man nå samma resultat med mindre resurser?” Denna typ av revision, som vi kallar förvaltningsrevision, fordrar god kännedom om verksamheten. Den syftar i första hand inte till att söka fel i gången tid utan har en klart framåtsyftande målsättning. En stor fördel är då att ha exempelvis socionomer, sjuksköterskor och tekniker inom revisionsgruppen.
Bengt Backman tycker att den kommunala revisionen är dålig och ytlig och att revisorernas kompetens är på en för låg nivå. Såvitt jag förstår syftar Bengt Backman på Kommunförbundets personal. Möjligen har ni i Södertälje haft otur med sammansättningen av er tjänstemannagrupp, för jag kan försäkra att denna beskrivning känner jag inte igen från vårt landsting. Det är en självklarhet att vi sett till att vi fått den kompetens för våra uppdrag som ligger i linje med en bra redovisning och revision.
Inom vårt landsting har vi från Svenska Kommunförbundets revisionsavdelning sex personer som i princip arbetar heltid för oss.
Vi har utfört många bra och kvalificerade utredningar/granskningar tillsammans med Kommunförbundets personal. Det är också viktigt att komma ihåg att ansvaret för revisionen ligger på oss förtroendevalda; det är vi som styr och bestämmer över kvaliteten på revisionsrapporten. Därför ställer jag mig undrande när en medlem av IIR framför en så skarp kritik mot Kommunförbundets personal och organisation.
När det gäller kritiken mot de förtroendevalda ser jag idag en utveckling mot en mer kvalificerad grupp av valda personer som deltar i arbetet. Det är inte ett B-lag som är med, utan jag kan idag peka på flera av mina kamrater som aktivt deltar i det politiska livet. När det gäller utbildning och fortbildning av personal och även av de förtroendevalda har Kommunförbundet en väl utbyggd organisation.
Alltså har vi inom vårt landsting den kompetens som krävs; vi har yrkesrevisorer med erfarenhet från skilda områden, och deras ”speciella erfarenheter” kommer väl till pass när vi fordrar god kännedom om själva verksamheten. Det är ju så att förvaltningsrevisionen tar den största biten av vår verksamhet, och något krav att man måste ha auktoriserad revisor inom detta område finns inte.
Sixten Theliander är ordföranden i Älvsborgs landstingsrevision,