FARs styrelse behandlade FAR-ledamöterna Bo Fridmans och Erik Hulténs öppna brev om Kommerskollegiets utslag i det s.k. Skanska-ärendet (se Tjugo frågor, Balans 3/89) vid sammanträdet i mars. Här är styrelsens svar.
FARs styrelse har mottagit Ert brev av den 10 februari 1989. Styrelsen har behandlat brevet och beslutat om följande svar. Styrelsen finner det mest ändamålsenligt att strukturera svaret efter de viktigaste principfrågorna snarare än efter de tjugo frågorna.
God redovisningssed vid tiden för fakturornas bokföring
En tvistig faktura kan, förutsatt att resultatet på vederbörligt sätt justeras för riskerade förluster, bokföras antingen med det belopp som står på fakturan eller med det belopp mottagaren uppskattar som riktigt. BFN har i U 88:11 gått på det första alternativet, med motiv som framgår av uttalandet. För det andra alternativet talar internkontrollskäl (det är principiellt olämpligt att medvetet bokföra felaktiga belopp) och riktighetsskäl (försiktighetsprincipen konkurrerar med principen om en riktig matchning av intäkter och kostnader, och den sistnämnda principen vinner internationellt gradvis större vikt). Båda redovisningssätten förekommer, och båda accepterades i vart fall före 1988.
FAR saknar anledning att i detta sammanhang ta ställning till om BFNs uttalande U 88:11 innebar det bästa valet mellan de två metoderna. FAR finner det däremot klart att båda principerna var acceptabla 1984, när de aktuella fakturorna ankom till Skanska.
Kommerskollegiets bedömning av Skanskas bokföring
Kommerskollegium hävdar i tillsynsärendet att god redovisningssed ej iakttagits med avseende på de aktuella fakturorna. FAR finner av skäl som redovisats ovan att Skanska (såvitt framgår av redogörelsen i tillsynsärendet, som inte bestritts) iakttagit god redovisningssed sådan denna var känd vid tillfället.
Väsentlighetsprincipen
Ett centralt element i god revisionssed är att såväl granskningens omfattning och inriktning som rapporteringen av dess resultat skall styras av väsentlighetsprincipen. Av vad Kommerskollegium redovisat i tillsynsärendet utan att ifrågasätta riktigheten av redogörelsen framgår att revisorerna fortlöpande ”följt ärendet”. Revisorerna har bedömt att god redovisningssed iakttagits. Även om viss tveksamhet skulle ha förelegat beträffande den exakta innebörden av god redovisningssed måste det möjliga fel som kunde förorsakas av oriktig tillämpning av god sed ha framstått som försvinnande litet i förhållande till Skanskas totala resultat- och balansräkningar. FAR finner att några ytterligare krav på aktivitet från revisorerna i det aktuella avseendet inte är rimliga.
Formen för Kommerskollegiets uttalande
Ni har framhållit att Ni inte kan få ytterligare klarhet i innebörden av Kommerskollegiets utslag genom att överklaga beslutet, eftersom någon disciplinär påföljd inte utdömts. FAR har för Kommerskollegium framhållit det otillfredsställande i att kommentarer av detta slag i tillsynsärenden ibland uppfattats som uttryck för god revisionssed utan att det funnits medel för att överpröva dem. Kollegiet har härvid påpekat att överklagandemöjligheten som sådan aldrig prövats, och att det åtminstone teoretiskt är möjligt att ett uttalande utan disciplinär påföljd skulle kunna överklagas till högre instans.
Vad gör FAR?
FAR har vid ett sammanträde nyligen framfört sina synpunkter på vissa av Kommerskollegiets tillsynsärenden. FAR och Kollegiet har överenskommit att FAR skall sammanställa de invändningar av principiell och saklig natur som kan resas mot Kollegiets utslag. FAR och Kollegiet skall därefter ta upp fortsatta diskussioner om tillsynen över de auktoriserade revisorerna.