En nyhet i börsens senaste inregistreringskontrakt var att bolagens delårsrapporter skulle granskas översiktligt av revisorerna. Det blir för dyrt och för svårt, tycker nu många bolag och avstår ganska överraskande från att låta sig granskas. Går det att rädda idén om översiktlig granskning? Eller ska kontraktsparterna komma överens om något annat i stället?
Den 2 juni förra året fick börsen ett nytt inregistreringskontrakt.
En av de viktigaste nyheterna i kontraktet: börsbolagens delårsrapporter skulle översiktligt granskas av företagens revisorer.
Kontraktsbestämmelsen formulerades så här:
”Av delårsrapport för den förflutna delen av bokföringsåret skall framgå, huruvida bolagets revisorer gjort en översiktlig granskning av rapporten.”
Ingen skulle stå utanför
”Alla” trodde att detta skulle fungera. Alla trodde att bestämmelsen skulle upplevas som tvingande.
Inte skulle ett anständigt börsbolag vilja skriva att delårsrapporten inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer!
Och detta skulle i sin tur leda till att alla – även eventuella mindre anständiga bolag – skulle låta sig granskas.
Ett besked om utebliven granskning skulle närmast se ut som det förekom orent mjöl i påsen.
Varken FAR, som gjorde ett utkast till rekommendation om granskningsproceduren, eller börsen, som skrev kontrakt med börsbolagen, trodde något annat än att detta skulle fungera.
Men det gjorde det inte. Många börsbolag avstår från att låta sig granskas. En del avvaktar utvecklingen – om det nu blir någon. Andra har mer eller mindre bestämt sig definitivt.
De som tackat nej till granskningen hänvisar både till att den kostar pengar och att den tidsmässigt är svår att genomföra. Ett delårsbokslut ska offentliggöras tämligen omgående och kritiker menar att det inte går att hinna med granskningen då.
Räddningsarbete pågår
Nu pågår ett visst ”räddningsarbete”.
Det består bl.a. i att FARs revisionskommitté undersöker om det går att komma fram till något slags beskrivning av den typiska tidsåtgången för en översiktlig granskning, vilket tycks vara grundproblemet för bolagen – tiden och kostnaderna hänger ju ihop.
Sammanträffanden sker mellan FAR och börsen. Dock har när detta skrives och problemet varit känt i flera månader inga direkta kontakter skett emellan parterna i inregistreringskontraktet: börsstyrelsen och Aktiemarknadsbolagens Förening.
Revisionskommitténs arbete med att beskriva den typiska tidsåtgången är en svår uppgift.
Dessutom har man i FAR stämt av inställningen i de här frågorna med ett tjugotal tunga revisorer med speciellt lång och omfattande erfarenhet av granskning av börsbolag.
Inget för FAR att lägga sig i
Många av de här revisorerna är skeptiska till om FAR över huvud taget ska göra mer. De menar att det inte är en branschorganisations uppgift att säga hur mycket tid och därmed hur stort arvode ett visst uppdrag ska innebära. Det måste i stället vara varje enskild revisors sak att avgöra det. Det är revisorns professionella ansvar att bestämma vad som ska göras.
FARs revisionskommitté har tagit kontakt med ett antal stora revisionsbyråer och bett dem höra med sina utländska kontakter vad översiktlig granskning innebär för dem. Begreppet bygger nämligen på det som internationellt kallas ”review”.
Vad det kan bli av revisionskommitténs ansträngningar är ännu för tidigt att säga. Det är inte givet att man kan publicera någon sorts anvisningar över huvud taget.
Men kommitténs strävan är i alla fall att försöka ytterligare precisera vad som menas med översiktlig granskning, vad den kostar och vilken tid den tar.
Överraskande rädsla
FARs generalsekreterare Björn Markland är något överraskad över utvecklingen:
– Jag är lite förvånad över att man i börsbolagen är så rädd för den här nyheten. Men jag tror att när de får veta lite mer om vad det gäller så kommer de säkert att ställa upp.
Är problemet med översiktlig granskning en het potatis? På vems bord ska frågan rätteligen ligga?
– Jag tycker att den ligger på börsstyrelsens och Aktiemarknadsbolagens Förenings gemensamma bord, säger Björn Markland. Hos FAR ligger endast att klargöra den tekniska innebörden av översiktlig granskning. FAR ska inte avgöra om vi ska ha översiktlig granskning eller ej. Men om man vill ha granskningen ställer vi gärna upp och utformar tekniken för den.
Björn Markland betonar att det inte är så att FAR försöker sälja revisorstjänster genom den här granskningen:
– Vi är mycket neutrala i det avseendet. Naturligtvis tycker vi att det är bra med revision. Men vilka delar av bolagens externa redovisning vi ska vara inblandade i – det är en sak för årsredovisningsskrivarna och -läsarna att komma överens om.
Något annat i stället?
Björn Markland fortsätter:
– Min egen, och jag vågar påstå även FARs, uppfattning är att om de som skrev inregistreringskontraktet nu upplever att avsikterna med det inte gick att genomföra – då får de väl sätta sig ner och prata om vad de ska göra i stället. Vi ställer upp som experter men inte som ”politiker” i sammanhanget.
Hur det här verkligen kommer att sluta lönar sig inte ens att gissa.
Inge Wennberg