Professor Gösta Kedner vid Lunds universitet har under senare tid bl.a. studerat hur svensk redovisning skall kunna anpassas till EGs normer. Ämnet behandlas i en uppmärksammad rapport som publicerats av Bokföringsnämnden. I denna artikel ger professor Kedner en bild av hur den formella strukturen på lagarna inom redovisnings- och revisionsområdena kan se ut för att åstadkomma dels internationell harmonisering, dels förenkling och effektivisering.
Vår nuvarande rättsliga reglering av redovisningen samt kontrollen därav har växt fram successivt och präglas därför av ett traditionsbundet synsätt med avseende på såväl redovisningens organisation som utformningen av enskilda rättsregler. Det tidigare starka inflytandet från tysk redovisning har under senare tid alltmer ersatts av anglosaxisk rättsuppfattning och metodtillämpning. Vår nuvarande aktiebolagslag präglas dessutom av en strävan till nordisk harmonisering i syfte att uppnå rättslikhet.
I och med en kraftigt tilltagande internationalisering av företag och uppbyggnad av samarbetsorgan som EFTA och EG ställs nu allt större krav på en uniformering också av ländernas redovisningsnormer. Närheten till Europamarknaden och omfattningen av utbytet med EG av varor och tjänster, arbetskraft och kapital gör en anpassning av svensk redovisning i första hand till EGs redovisningsnormer naturlig.
De förslag till omorganisation av normsystemet för svensk löpande redovisning och årsredovisning samt kontrollen därav, som presenteras i det följande, syftar dessutom till en förenkling och effektivisering av svensk redovisningslagstiftning.
Samordna regelutformningen
Målet för en reformerad organisation av normgivning och kontroll inom redovisningen bör bl.a. vara att samordna regelutformningen med avseende på olika företagsformer.
Slutprodukterna av en sådan omorganisation kan vara:
Redovisnings- och kontrollagar
* Bokföringslag (BFL)
* Årsredovisningslag (ÅRL)
* Revisionslag (REVL)
Associationsrättsliga speciallagar
* Lag om aktiebolag
* Lag om enskild rörelseidkare, handelsbolag och enkla bolag
* Lag om ekonomiska föreningar
* Lag om ideella föreningar
* Lag om stiftelser
* Etc.
Kännetecknande för redovisnings- och kontrollagarna är att de i princip är tillämpliga oberoende av företagsform. Vissa modifikationer blir emellertid nödvändiga med hänsyn till företagsstorlek, företagsform, bransch, konkurrensförhållanden eller liknande.
De associationsrättsliga speciallagarna är utformade med hänsyn till företagsform. Lagarna innehåller bestämmelser om de olika företagens etablering, förvaltningsorgan, verksamhet och avveckling.
Bokföringslag
Alla bokföringspliktiga verksamheter omfattas av lagen. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) integreras med den nya bokföringslagen.
Lagen innehåller, förutom uppgift om vem som är bokföringspliktig, regler om löpande redovisning och årsbokslut, verifikationer, registreringsmedia samt räkenskapsårets längd och förläggning, specialregler för små och medelstora verksamheter, samt regler om arkivering.
Däremot överflyttas nuvarande regler om resultat- och balansräkningarnas form och innehåll, notupplysningar, värderingsföreskrifter samt års- och delårsrapportering till årsredovisningslagen, vartill hänvisning görs i bokföringslagen. Årsredovisningslagen blir i nu angivna områden tillämplig såväl på verksamheter som enbart är skyldiga att göra årsbokslut som på företag med plikt att också avge årsredovisning.
Lagreglerna skall vara precisa och tillåta sedvanliga juridiska lagtolkningsmetoder. Det innebär bl.a. att förarbetena får stor betydelse.
Lagreglerna skall kompletteras med tolkningsanvisningar från BFN. Dessa skall ha karaktären av ”domstolspraxis” och alltså inte primärt syfta till att ”föra utvecklingen framåt”.
Årsredovisningslag
Redovisningsreglerna i ABL 11 kap, FL 38–44 a §§ och Lag om årsredovisning m.m. i vissa företag föreslås, med undantag för revisionsbestämmelserna, samordnade i en gemensam lag – Årsredovisningslagen (ÅRL).
Denna skall vara anpassad till EGs fjärde och sjunde direktiv och hänvisa till god redovisningssed (”The annual accounts shall give a true and fair view of the company’s assets, liabilities, financial position and profit or loss”).
EGs direktiv fungerar som en gemensam förebild för de länder som väljer detta system. Varje medlemsland måste utarbeta en nationell lagstiftning med nära anslutning till direktiven.
ÅRL skall gälla större, medelstora och små företag – de senare med vissa modifikationer beträffande uppgiftsskyldigheten – men oberoende av företagsform.
Det nyinrättade Redovisningsrådet ger tolkningsanvisningar. Tolkningen skall i mindre grad vara bunden till förarbeten och äldre etablerad praxis än när det gäller BFL. Också svensk och internationell redovisningsutveckling skall beaktas.
Revisionslag
Bestämmelserna om revision bör brytas ut ur ABL och samlas i en särskild revisionslag. Ett mindre gott alternativ vore att låta bestämmelserna om revisorer och revision ingå i ÅRL. En fristående revisionslag är sannolikt att föredra, bl.a. med hänsyn till att bestämmelserna om revision delvis avser andra tillämpningsområden än ÅRL samt att den har egna tolkningsanvisningar, som utformas av särskild myndighet.
Revisionsbestämmelserna i ABL, Lag om årsredovisning m.m. i vissa företag, 4 kap, och Lag om ekonomiska föreningar överflyttas hit.
Professor Gösta Kedner, Lunds universitet