Balans nr 6–7 1990

Examen höjer kunskapsnivån

– Det är ingen tvekan om att revisorsexamen kommer att höja kunskapsnivån, säger auktor revisor Einar Björkander, en av FARs censorer vid de muntliga proven för revisorsexamen. Han menar att det muntliga provet fungerar som ett slags bekräftelse på att tentanden har nödiga kunskaper.

Auktor revisor Einar Björkander på Öhrlings Reveko i Göteborg är en av FARs censorer för de muntliga proven i försöksverksamheten med revisorsexamen.

Han har hittills haft två tentander.

Einar Björkander har bl.a. en bakgrund som mångårig ledamot av FARs utbildningskommitté fram till hösten 1989. I den kommittén har frågan om revisorsexamen stötts och blötts många gånger. Så Einar Björkander känner väl till tankarna bakom examen.

Stora förväntningar

Han tycker att de muntliga proven fungerat bra. I botten ligger ju en godkänd skriftlig tentamen och de som klarat den har mycket stora förutsättningar och även förväntningar att bli godkända i det muntliga provet.

Några specifika direktiv för hur den muntliga tentamen ska gå till finns inte utöver att den ska ansluta till det skriftliga provet.

– Det har varit upp till mig att forma och påverka mina tentamina, säger Einar Björkander.

Han hade tillgång till tentandernas skriftliga prov och hade läst in resultaten där för att se vad som var bra och vad som kanske borde vara lite bättre.

– Jag gick alltså delvis in på brister i de skriftliga svaren men framför allt hade tentamen det lugna samtalets form, ungefär som de gamla muntliga tentamina som man hade förr på universiteten.

Mer subtila egenskaper

Vad tycker du att man ska få ut av det muntliga provet som man inte kan få ut av det skriftliga?

– Ja, det gäller kanske lite mer subtila egenskaper hos vederbörande – attityden till revisorsyrket, den personliga mognaden, synen på etiken och sådant. Man kan också beröra hur vederbörande skulle reagera i situationer där det inte alltid finns någon typ av svart eller vitt svar utan man kan väga och prioritera lite mer. Man kan gå in mer på frågor som inte gäller rena faktakunskaper. Vid den muntliga uppföljningen av det skriftliga provet kan man också få en utveckling av det som är lite knappt och ofullständigt.

Einar Björkander vill betona att han ser det muntliga provet främst som ett slags bekräftelse på att tentanden har kunskaper. Det ska mycket till för att fälla någon.

Enkel avdramatiserad form

Han tycker också att den här enkla formen av muntlig tentamen är bra. Den ska inte vara mer omfattande eller alltför formaliserad och reglerad. Geografisk närhet genom att det finns censorer på flera platser i Sverige bidrar till att avdramatisera det hela. Tidsmässigt bör tentamen ta minst 45 och högst 90 minuter och hållas i en avspänd miljö över en kopp kaffe eller liknande.

– Sett från tentandens synpunkt måste den muntliga tentamen upplevas som något positivt, menar Einar Björkander. Gör man sig omaket att skaffa sig en akademisk utbildning och sedan fem års praktik på revisionsbyrå, torde det muntliga förhöret kännas som något ganska trevligt – särskilt som man går dit med vetskapen om att det måste hända något exceptionellt för att man ska klappa igenom. Einar Björkander, som varit med länge i diskussionerna om revisorsexamen, tycker att man med den här formen har träffat ganska rätt i förhållande till de mål som funnits.

– Den tunga biten är det skriftliga provet. Går man för långt i kraven på den muntliga tentan finns alltid den vanliga risken att folk läser mer för tentamen än för livet. Det är inte bra.

Examen höjer kunskapsnivån

– Men det är ändå ingen tvekan om att revisorsexamen kommer att höja kunskapsnivån, säger Einar Björkander.

Viss kritik har förekommit mot att det skriftliga provet främst är inriktat på stora bolag – d.v.s. sådant som i första hand stora revisionsbyråer arbetar med. Är den kritiken berättigad?

– Jag menar nog att revisionsfilosofi och tankegångar kring revision är desamma antingen det gäller stora eller små bolag. Lagstiftningen skiljer ju inte på de olika bolagen. Men det skriftliga provet torde behöva belysa både små och stora bolag. Man kan ju vända på resonemanget och säga att även de som arbetar på stora byråer med stora revisionsklienter också ska behärska revision av små företag.

Vad handlade provet om?

Vilka frågor tog Einar Björkander upp i den muntliga tentamen?

Ja, båda tentanderna fick prata om jävsfrågor (bokföringsjäv och konsultjäv), om när och hur revisorn bör lämna ett uppdrag, om styrning av revisionen i utländska dotterbolag samt om behandling av latent skatteskuld i koncerner och allokering av övervärde i samband med förvärvskalkyler.

Frågor som ställdes till endera av tentanderna gällde granskningsproblem i det lilla företaget, granskning av emissionsprospekt, utformning av revisionsberättelsen, begreppet ansvarsfrihet, Annellavdrag, utdelning av vinstmedel i aktiebolag, revisorns roll vid skattekonsultationer samt skatterättslig behandling av koncernbidrag m.m.

Inge Wennberg