Överger överrocken: Nu går han över till väst

För att utveckla ekonomin och förändra företagsstrukturen har Ungern bland annat förändrat sin redovisning rejält. Från att tidigare mest ha varit en intern redovisning för staten är den idag betydligt mer västorienterad.

I slutet av 1970-talet fanns det i Ungern ett överflöd av stora företag och en brist på flexibla små och medelstora sådana. Med avsikt att bl.a. förändra företagsstrukturen och allmänt förbättra ekonomin antogs ett antal nya lagar år 1988 inom beskattning, företagsformer och redovisning.

Skatteområdet omfattade tre stora reformer:

a. införandet av mervärdeskatt,

b. personlig beskattning efter inkomst och

c. vinstbaserad företagsbeskattning.

För att påskynda den ekonomiska utvecklingen har koncessionssystemet övergivits. Det krävs alltså inte tillstånd att bilda företag. En viss statlig kontroll åstadkoms genom kravet på registrering. Inhemska aktiebolag kan bilda koncerner genom övertag av majoritetsposter. Även korsägande, mutual interest, är tillåtet. Utlänningar får grunda företag endast om de redan upptagits i något företagsregister i hemlandet. Vem som är utlänning ses ur valutalagens synvinkel. Utlänningar kan endast äga innehavaraktier.

Utländska investeringar hade varit tillåtna i Ungern redan 1972 men i anslutning till de nya lagarna om företagsformer antogs en särskild lag rörande utlandsinvesteringar för att göra dessa mera attraktiva. Utländska företag skulle få arbeta på samma villkor som inhemska eller med privilegier. Dock infördes två restriktioner. Om man vill bilda bolag med utländsk majoritet krävs tillstånd och ett utländskt bolag som äger över 50 procent får inte inneha majoritet i ett annat bolag. Det går alltså inte för t.ex. svenska bolag att bilda en underkoncern i Ungern men väl helägda systerbolag.

Påverkats av Österrike

Ungern har ju historiska kopplingar till Österrike och sägs ha påverkats av dess redovisning. Vi finner också starka likheter med sydeuropeisk, t.ex. fransk och spansk, redovisning i den starka bindningen till en obligatorisk kontoplan. Det är i detalj föreskrivet på vilket konto redovisningshändelserna skall noteras.

Våra vanligaste redovisningsprinciper återfinns i det kraftigt omarbetade ungerska regelverket av år 1988. I dessa nämns en princip om validitet, vilket innebär att balansräkningen måste överensstämma med verkligheten, relevanta lagar och allmänt accepterade redovisningsprinciper. Kanske kan vi se detta som ett uttryck för ”True and fair view”. Verifierbarhet betonas kraftigt. En mera fullständig genomgång av principerna i Ungern skulle i stor utsträckning bara bli en uppräkning av våra principer men vi kan se på ett par förhållanden där vi finner någon olikhet.

Två sätt beräkna vinst

Normerna föreskriver dubbel bokföring. Företag med en omsättning på under 250 miljoner forinter (ca 25 milj. kr) har lov att använda en förenklad dubbel bokföring. I så fall beräknas vinsten annorlunda. Det finns alltså två sätt att beräkna denna.

I större företag dras periodiserade kostnader från periodens intäkter, vilket ger beskattningsbar vinst. I företag med förenklad dubbel bokföring minskas intäkter med kostnader för hela årsproduktionen. Lagerförändringar påverkar således inte resultatet. Då uppträder inte heller lager i balansräkningen och i bokföringen behöver inte samma detaljerade nedbrytning göras som i större företag.

Den förenklade bokföringen är frivillig; den är ju inte alltid till fördel. En ökning i produkter i arbete eller färdigprodukter figurerar ju inte i BR, vilket då ger en lägre och felaktig vinst.

Lager reglerar ej resultat

De viktigaste skillnaderna mot våra regler tycks kunna uttryckas i tre punkter:

* uppskrivning av anläggningstillgångar är ej tillåten,

* kontorsutrustning är ej anläggningstillgång,

* lagervärdering används ej för resultatreglering.

Lägsta värdet gäller

Tillverkade produkter värderas i BR till direkta tillverkningskostnader, d.v.s summan av direkt material, direkt lön och lönebikostnader, övriga tillverkningskostnader samt maskinkostnader inklusive avskrivningar.

Förvärvade produkter kan värderas enligt FIFO, LIFO, vägt medelvärde eller en form av bokföringsvärde, ”accounting price”. Lägsta värdets princip skall tillämpas.

Fordringar och skulder i utländsk valuta skall värderas till balansdagens kurs. För att förhindra att orealiserade vinster och förluster påverkar resultatet är det möjligt att ta upp kursdifferenser som tillgång eller skuld i balansräkningen tills de realiseras.

Mer indirekta kostnader

I byggnaders och maskiners värde av egen tillverkning kan inräknas en större andel indirekta kostnader än i andra västeuropeiska länder och värderas alltså högre i BR. I övrigt utgås vid värderingen från historiska anskaffningskostnader.

Som anläggningstillgångar klassas tillgångar med en livslängd över tre år och en anskaffningskostnad på över 50.000 forinter (5.000 kr) förutsatt att de inte anses utgöra omkostnader (gäller kontorsutrustning).

Leasade tillgångar tas upp till värdet för tullberäkning vid import eller ett av uthyraren specificerat värde för inhemska sådana.

Avskrivningar per kvartal

Avskrivningssatser finns specificerade per kategorier tillgångar i en av skattemyndigheterna fastställd lista. Avskrivningarna måste göras kvartalsvis på det bokförda värdet vid varje kvartals ingång.

Inom ramen för dessa regler kan företaget accelerera eller förskjuta avskrivningar för individuella tillgångar.

Företag med förenklad dubbel bokföring kan beräkna avskrivningar på ingångsvärdet vid årets början enligt följande satser: byggnader 3 procent, konstruktioner 6, maskiner och tillbehör 12, datorer m.m. samt transportmedel 17 procent.

Inga lagerreserver

Någon motsvarighet till våra hittills goda resultatregleringsmöjligheter med t.ex. lagerreserver finns inte. Bolagsbildnings- och organisationskostnader samt underhållskostnader för anläggningstillgångar kan aktiveras och fördelas på tre år. För forsknings- och utbildningskostnader gäller fyra år. Vissa avsättningsmöjligheter finns också för nämnda kostnader.

Avsättningar får göras för beräknade förluster och osäkra fordringar men ungerska redovisningsregler tillåter endast en begränsad användning av principen att inte ta upp orealiserade vinster.

Kontoplan med nio klasser

Kontoplanen består av 9

”egentliga” klasser för redovisningen, 1–9, och en klass, 0, för inomlinjenposter, enligt följande:

1. Anläggningstillgångar och pågående investeringar.

2. Lager.

3. Finanskonton.

4. Eget kapital och skulder.

5. Kostnadsslag.

6. Kostnadsställe.

7. Kostnadsbärare.

8. Sålda varors kostnad m.fl. kostnader.

9. Intäkter.

0. Inomlinjenposter.

Balansräkningen upptar klasserna 1–4. Det stora antalet kan möjligen te sig något förvånande. Ur ett historiskt perspektiv, då BR var den verkligt viktiga handlingen för att visa företagets ställning inför borgenärer, var det naturligt att den tog stort utrymme i anspråk, jämfört med Frankrike med 5 klasser.

Förklaringen ligger troligen i att man vid förändringarna år 1988 gav såväl borgenärs- som minoritetsintresset speciell uppmärksamhet. Resultatet gav inte samma utrymme. Det kan konstrueras med siffror ur klasserna 8 och 9.

Klass 2, lager, har mera detaljerad nedbrytning än i västekonomier. Kanske är det ett arv från socialismen. Det viktigaste synes inte vara det samlade ekonomiska värdet på en marknad utan det fysiska innehållet.

Klasserna 5–7 är kostnadsredovisning och i pedagogiskt syfte kan vi använda Madsens uttryckssätt. Klass 5 Vad, klass 6 Var, och klass 7 Varför.

Klasserna 5–7 är ej obligatoriska för mindre företag.

Liksom i Sverige framräknas sålda varors kostnad, en skillnad alltså mot t.ex. fjärde direktivet som i resultaträkningen tar upp produktion och/eller inköp samt +/- lagerförändring.

Strider mot vårt sätt

Liksom i t.ex. den ännu gällande spanska kontoplanen finns en särskild klass för inomlinjenposter, klass 0. När en särskild klass används brukar bokning kunna ske statistiskt eller som dubbel bokföring. Det senare strider måhända litet mot vårt svenska tänkesätt men i många fall är inte dubbel bokföring för sådana poster så konstlad som den i förstone verkar. En mottagen pant t.ex. är dels en tillgång som vi förvaltar men också en skuld till ägaren.

Delvis irrelevanta uppgifter

Årsredovisningen innehåller delvis rapporter som är irrelevanta för vissa intressenter, långivare och investerare. Den kompletta uppsättningen består av följande:

1. Balansräkning

2. Resultaträkning

3. Vinstdisposition

4. Kostnader specificerade per kostnadsslag

5. Detaljerad version av resultaträkningen

6. Statistiska uppgifter och

7. Uppgifter om skatteåterbäring.

Finansieringsanalyser görs endast av företag som har lån i världsbanken. Balansräkningen ställs upp i samma likviditetsordning som i Sverige. Företag med dubbel bokföring skall lämna delårsrapport per den 30 juni senast den 20 juli. Det finns inget legalt krav på avsättning till reservfond.

Bolagsstämman, andelsägarnas stämma eller motsvarande skall fastställa årsredovisningen. Balans- och resultaträkning samt vinstdisposition skall inlämnas till registreringsmyndigheten (court of registration) senast den 31 maj. Kopior av samma dokument skall inlämnas till skattemyndigheten.

Många skattesatser

Skattesatsen för främmande investeringar är 35 procent på beskattningsbar vinst under tre miljoner forinter och 40 procent på det som överstiger denna summa. Det finns emellertid så många särbestämmelser och undantag att denna upplysning är näst intill intetsägande. Det finns t.ex. skattebefrielse för viss tillverkning, en viss tid i företagsstarten o.s.v. Sociala avgifter uppgår till 43 procent på lönesumman.

Det är nödvändigt att vara registrerad som auktoriserad för att kunna utses till revisor.

Om revisorn finner att förhållandena så påkallar skall han underrätta styrelsen eller motsvarande och be denna sammankalla högsta beslutande organ, dvs bolagsstämma eller motsvarande. Görs inte detta kan han själv sammankalla detta organ. Om detta i sin tur inte vidtar åtgärder skall han meddela registreringsmyndigheten.

Två sorts revision

I den ungerska källan talas om finansiell revision, financial audit och självrevision, self-audit. Den finansiella revisionen utförs av skatte- och finansmyndigheterna, i regel vartannat år.

Självrevision omfattar både intern och extern revision. Som självrevision räknas revision utförd av auktoriserade revisorer och redovisare, interna controllers eller styrelsen samt skatte- och revisionsföretag, förutsatt att dessa har lämplig kompetens och är registrerade i finansdepartementets lista över revisorer.

Enligt civilrättsliga regler är revisorn ansvarig för eventuella skador förorsakade under revisionen. Ungerska revisorer får inte ha fler än fem uppdrag, oavsett hur omfattande de är.

Självständiga revisorer måste utses i aktiebolag, andelsföretag (limited liability companies) med ett andelskapital på över 50 miljoner forinter, samt i enmansföretag med begränsad ansvarighet. I årsberättelsen skall verifieras bl.a. om redovisningen reflekterar en sann bild av verksamheten.

Lageransvarig betalar

Det finns inga obligatoriska regler för hur lagren skall arrangeras. Brister i inkommande och utgående lager, som inte kan förklaras som normal kommersiell förlust, skall betalas av den lageransvarige. Betalningen beräknas efter försäljningspris och inklusive moms.

En annan norm som känns främmande för oss gäller kassa för löpande betalningar och för vilken finns en bestämmelse från finansministern. ”Funds used to settle current payment (including foreign currencies) may be kept in cash according to the provisions of the Finance Minister’s decree on the handling of cash at hand.” Den övre gränsen för kassan på avlöningskontoret sätts av ledningen, som då skall väga likviditetsbehovet mot trygg kassahållning.

Rötter i dubbelmonarkin

Totalbilden av det nya ungerska regelverket ger otvivelaktigt intryck av en stark västinriktning och internationalisering. Vi känner igen många av våra vanligaste redovisningsprinciper liksom regler för företagens verksamhet. De likheter som finns med österrikisk redovisning har möjligen rötter i det nära samarbete som uppstod under den s.k. dubbelmonarkin 1867–1918, då Österrike och Ungern visserligen skötte sina inre angelägenheter självständigt men många ärenden av finansiell eller kommersiell natur stod under gemensam förvaltning.

En del av de företagslagar som ändrades år 1988 daterade sig från år 1875 och år 1930. Kommersiella band har upprätthållits och idag är Österrike Ungerns näst största handelspartner efter Västtyskland.

Alf Sandin, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.

År 1987 arbetade 71,5 procent av de anställda i den statliga sektorn, 23,1 i den kooperativa och endast 5,4 procent i den privata sektorn (Business guide, 1989). Andelen av nationalinkomsten var 70, 23 respektive 7 procent.

Referenser:

Business Guide 89, Hungarian Chamber of Commerce, Budapest.

Ferenczi, A., Nagy, J., Tompa, M., 1990 Ferbal Ltd, Budapest, HungaroPress, Special Edition, Act VI 1988 on Economic Associations, Information Service of the Hungarian Chamber of Commerce, Budapest.

HungaroPress, Special Issue, April, 1989, Information Department, Hungarian Chamber of Commerce, Budapest.