De stora ägarna i ett aktiebolag kan ibland förtrycka minoriteten. Men den senare har också vissa möjligheter att använda reglerna till sin fördel.
I näringslivet förekommer inte sällan att stora aktieägare ägnar sig åt mer eller mindre uttalat förtryck av minoritetsintressen i bolaget. Ibland förekommer också motsatsen, d.v.s. att minoriteten använder aktiebolagslagens skyddsregler för att åstadkomma bättre ekonomiska resultat för sig själv.
Aktiebolagslagens regler kan för den oinvigde vara svåröverskådliga. Det kan därför vara nyttigt med en kort genomgång och några tips på vägen. I denna artikel belyses några av de möjligheter minoriteten har för att driva sina intressen.
Vi tar vår utgångspunkt i följande exempel:
Verkstadsföretaget Allskrot AB startades på 30-talet av släkten Klipps starke man. När han avled på 1950-talet hade han byggt upp en omfattande rörelse. Aktierna ärvdes av söner och döttrar. Verksamheten drivs i dag av sonsonen Kalle Klipp och denne har nu genom olika transaktioner lyckats skaffa sig kontroll över 55 procent av aktier och röster. Resterande aktier ägs av fem släktingar till grundaren. Bland dessa finner vi änkan Elsa som äger 25 procent av aktierna och rösterna. Bolaget har ett fritt eget kapital om 8 mkr och 2 mkr i aktiekapital.
Elsas make har varit verksam i företaget i hela sitt liv och familjen har levt gott på den lön han erhållit från sin anställning. Elsa tycker nu att det vore skönt att dra sig tillbaka och få ut sin andel ur företaget. Elsa tycker att övriga aktieägare, företrädesvis Kalle Klipp, borde köpa hennes aktier i bolaget för substansvärdet, d.v.s. 2,5 mkr.
Kalle Klipp tycker emellertid att det är skönt att vara av med Elsas make. Det ger honom utrymme att lägga hans lön till sin egen. Dessutom är banklånen så dyra nuförtiden att han gärna håller till godo med Elsas kapital i bolaget.
Det börjar närma sig tiden för ordinarie bolagsstämma.
Eftersom Elsa inte kan tvinga någon att lösa in hennes aktier gäller det för Elsa, att på ett eller annat sätt skapa incitament för övriga aktieägare att förvärva hennes aktier.
1. Kontrollera innehållet i bolagsordningen
Enligt aktiebolagslagen får ingen rösta för mer än en femtedel av de aktier som företräds på bolagsstämman (ABL 9 kap 3§). I de allra flesta bolagsordningar är denna begränsning borttagen vilket innebär att aktieägaren får rösta för alla sina aktier. Om aktiebolagslagens huvudregel skall tillämpas har Kalle Klipp och Elsa lika många röster på bolagsstämman. I vårt exempel antas att Kalle Klipp och Elsa får rösta för samtliga sina aktier.
Om det finnes hembudsföreskrifter i bolagsordningen begränsas Elsas möjligheter att sälja till någon som inte tidigare är aktieägare i bolaget.
Däremot är många hembudsklausuler konstruerade på sådant sätt att det inte föreligger hembud när man säljer till någon enstaka övrig aktieägare. Detta kan förskjuta maktförhållandena i bolaget väsentligt.
De flesta hembudsklausuler är konstruerade så att förvärvaren skall underrätta bolagets styrelse om att han förvärvat aktier i bolaget och att övriga aktieägare har rätt att lösa in aktierna för förvärvarens inköpspris. I vårt exempel skulle Elsa kunna sälja sina aktier till Allskrot ABs störste konkurrent för 2,5 mkr och därigenom skapa incitament för Kalle Klipp att utnyttja lösenrätten. I praktiken är denna väg svårframkomlig eftersom åtgärden av inblandade parter oftast uppfattas som orent spel. Elsa är trots allt rädd om familjeföretaget och sina pengar varför hon avstår från att kontakta bolagets konkurrent. Däremot kontaktar hon övriga aktieägare utom Kalle Klipp och får besked om att hon gärna får en fullmakt att representera ytterligare aktieägare. Därigenom har Elsa möjlighet att rösta för ytterligare aktier.
2. Ordinarie bolagsstämma
Dagen för ordinarie bolagsstämma infinner sig. Vid entrén till möteslokalen delar Kalle Klipp ut årsredovisningen. Kalle Klipp sätter sig full av självtillit på ordförandeplatsen och berättar att det gångna verksamhetsåret varit ett rekordår. Vinsten efter skatt uppgår till hela 2 mkr. Emellertid, fortsätter han, behöver bolaget göra omfattande investeringar för att möta en hårdnande konkurrens. Därför kan inte bolaget lämna någon utdelning till aktieägarna i år heller.
Elsa reser sig upp och såsom ägare till mer än en tiondel av aktierna yrkar hon att bolagsstämman ajourneras för att hon skall få tillfälle att närmare granska årsredovisningens innehåll. Detta har hon rätt till enligt ABL 9 kap 5 § 3 st varför bolagsstämman ajourneras.
3. Tiden mellan stämmorna
Fortsatt bolagsstämma skall enligt ABL 9 kap 5 § 3 st hållas inom två månader från första stämmotillfället. Tiden fram till den fortsatta bolagsstämman kan Elsa nu använda för att skaffa sig bättre överblick över bolagets situation.
Elsa ringer upp Kalle Klipp och ber att få träffa honom och bolagets ekonomichef. Hon ber samtidigt att Kalle Klipp och ekonomichefen skall ta fram ett periodbokslut, utestående offerter och samtliga anställningsavtal för personer i ledande ställning. Kalle Klipp uppfattar denna framställning som mycket besvärande. Änkan Elsa kan knappast tillfoga bolaget någon skada genom sin granskning. Däremot kan granskningen medföra skada för Kalle Klipp eftersom det finns risk för att Elsa bl.a. får reda på att han dubblat sin lön efter Elsas makes frånfälle. Kalle Klipp har emellertid ingen laglig möjlighet att hindra Elsas granskning eftersom Elsas rätt är lagfäst i ABL 9 kap 12 § 4 st.
Vid sammanträffandet mellan Elsa, ekonomichefen och Kalle Klipp, konstaterar Elsa att Kalle Klipp beviljat sig själv löneförhöjning, att han köpt ut sin tjänstebil från bolaget till hälften av dess värde och att bolaget inte längre äger direktörsvillan. Den ägs numera av Kalle Klipps hustru. Dessutom har bolaget gjort omfattande investeringar i ett äventyrligt golfbaneprojekt i Spanien.
Elsas reaktion uteblir inte. Hon säger till Kalle Klipp att hon vill komma ur bolaget fortare än kvickt och att han omgående skall lösa in hennes aktier. Detta bör han göra. Annars riskerar han att Elsa går till domstol och åberopar att golfbanesatsningen innebär överträdelse av bolagsordningens bestämmelser och maktmissbruk enligt ABL 13 kap 3 §. Om Elsa får framgång med sin talan förpliktar domstolen Kalle Klipp att lösa in Elsas aktier alternativt beslutar att bolaget skall träda i likvidation. Kalle Klipp, som inte kände till denna bestämmelse i aktiebolagslagen, ber att få betänketid.
4. Fortsatt bolagsstämma
Dagen för fortsatt bolagsstämma infinner sig. Kalle Klipp har ännu inte lämnat något besked hur han ställer sig till Elsas begäran om inlösen. Elsa går med bestämda steg fram till podiet och, till Kalle Klipps förvåning, tar hon ordförandeklubban och öppnar bolagsstämman. Hon ber uppfordrande att stämman utser ordförande. Eftersom hon redan sitter på ordförandeplatsen och har tagit initiativet över situationen utser stämman henne till ordförande.
Hon har därigenom skaffat sig utslagsröst.
Vem som skall vara ordförande vid bolagsstämma är i regel naturligt. Normalt utses styrelsens ordförande eller den styrelsen särskilt utsett. Om ordförandeposten är kontroversiell är frågan mera komplicerad. Det gäller då att få fram en röstlängd redan innan frågan om ordförandeskapet är avgjord och detta kan skapa stor turbulens och oreda.
Efter röstlängdens fastställande vägrar Elsa att fastställa resultat- och balansräkning. Hon blir överröstad av Kalle Klipp och detta måste hon acceptera.
Elsa vägrar godta styrelsens förslag till beslut om disposition av bolagets vinst. Hon begär utdelning på sina aktier. Eftersom hon äger mer än tio procent av bolagets aktier måste stämman acceptera att hälften av årets vinst, dock högst 5 procent av bolagets egna kapital delas ut. Eftersom bolagets egna kapital uppgår till 12 mkr (10 mkr + årets vinst 2 mkr) måste bolaget dela ut 5 procent härav d.v.s. 600 kkr. Av detta belopp faller 25 procent eller 150 kkr på Elsas aktier. Utdelningen ligger inom ramen för vad som kan utdelas enligt den allmänna försiktighetsregeln i ABL 12 kap 2§ 3 st.
Elsa vägrar lämna styrelsen och verkställande direktören ansvarsfrihet. Denna vägran antecknas i protokollet. Eftersom Elsa disponerar mer än tio procent av samtliga aktier medför denna åtgärd att frågan om styrelsens och verkställande direktörens skadeståndsskyldighet gentemot bolaget hålles öppen (ABL 15 kap 5 §). Kalle Klipp kan inte motsätta sig detta trots att han har aktiemajoriteten.
För att sätta ytterligare press på Kalle Klipp begär Elsa att s.k. minoritetsrevisor och särskild granskningsman tillsättes. Denna begäran kan framställas utan att den särskilt angivits i kallelsen till bolagsstämman eftersom den fortsatta stämman betraktas som ordinarie bolagsstämma.
Kalle Klipp frågar Elsa vad den särskilde granskningsmannens granskning skall avse. Denna fråga måste Elsa svara på under bolagsstämman. Elsa svarar att granskningen skall avse föregående och innevarande räkenskapsårs samtliga transaktioner och särskilt dem som avser transaktioner mellan bolaget och Kalle Klipp och denne närstående juridiska eller fysiska personer.
Minoritetsrevisorn är oftast en klen tröst för minoritetsaktieägarna. Minoritetsrevisorn har samma tystnadsplikt som bolagets ordinarie revisor och tjänar företrädesvis minoriteten som kontrollant av bolagets ordinarie revisor.
Den särskilde granskningsmannen däremot, skall avge rapport över sin granskning till aktieägarna.
Minoritetsrevisorns och särskilde granskningsmannens arvode betalas av bolaget. Arvodena är ofta avsevärda.
Kalle Klipp, som vid det här laget verkar något ansträngd, begär paus vilket bifalles. Han begär att få tala med Elsa i enrum. Efter kort diskussion erbjuder han Elsa att förvärva hennes aktier för det begärda priset. Även om situationen inbjuder till att begära nytt högre pris bestämmer sig Elsa för att acceptera budet.
Bolagsstämman fortsätter och avslutas. Efter bolagsstämman köper Kalle Klipp även övriga aktieägares aktier. Han bortser från den tidigare bolagsstämman och håller ny stämma utan kontroversiella beslut.
Som framgår av ovanstående tänkta exempel kan en minoritetsaktieägare i många fall få framgång genom att utnyttja aktiebolagslagens minoritetsregler.
Många majoritetsägare känner inte till omfattningen av minoritetsrättigheterna i lagstiftningen och är därför ofta ett lätt offer vid diskussioner på bolagsstämma. Det förekommer inte sällan att situationen utnyttjas av minoriteten för att uppnå fördelaktigare ekonomiskt resultat.
Exemplet redogör på intet sätt uttömmande för minoritetens möjligheter. Bl.a. behandlar exemplet inte möjligheterna för minoriteten att i vissa fall blockera företagssammanslagningar.
Exemplet visar dock att minoriteten har goda möjligheter att skapa incitament för majoriteten att lösa in minoritetens aktier. I bolag med aktieägare som företräder olika intressen har ägarna all anledning att sätta sig närmare in i de problem och möjligheter som minoritetsskyddsreglerna innebär.
Advokat Johan Wiklund är verksam som delägare vid Advokatbolaget i Helsingborg.