Vad är det för skillnad mellan att vara revisor i ett statligt affärsverk och i ett vanligt aktiebolag? Balans har tittat på förutsättningarna och intervjuat två revisorer som arbetar med att revidera statliga verk.
Revisionen av statens affärsverk blir allt mer lik den som görs i aktiebolag.
Riksrevisionsverket (RRV) anlitar större FAR-byråer för revision av affärsverk. När tjänsterna köps beskriver man kraven på revisionen bl.a. på det här sättet:
”Revisionen skall utföras enligt god revisionssed och omfatta årsredovisning, räkenskaper samt styrelsens och GDs förvaltning.”
Här talar man om en generaldirektör i stället för en VD. Men annars är det ungefär samma formulering som i aktiebolagslagen.
RRV säger också att inriktning och kvalitet ska motsvara revisionen av aktiebolag. Man ska ta hänsyn till FARs rekommendationer om revision.
Begreppet ansvarsfrihet finns inte i verken. Men styrelsens och GDs förvaltning ska som sagt granskas, fastän inget särskilt uttalande görs om den.
Aktiebolag och bolagsordning motsvaras i affärsverken av instruktioner och regleringsbrev.
Statlig redovisningssed
RRV pekar också på god redovisningssed inom statlig förvaltning. Seden styrs främst av förordningen med föreskrifter om statliga myndigheters bokföring (SFS 1979:1212). Till förordningen finns en del allmänna råd och föreskrifter från RRV.
Verket har också en redovisningskommitté som ska se till att god redovisningssed utvecklas i statlig verksamhet.
För vissa affärsverk kan regeringen ha ställt upp särskilda regler om redovisning och bokslut.
Finns inte statliga regler är det tänkt att bokföringsnämndens och FARs (numera också redovisningsrådets) anvisningar och rekommendationer ska kunna användas.
En skillnad gentemot aktiebolag är att det inte är de externa revisorerna som fastställer revisionsberättelsen. Det är RRV som gör det.
RRV är formell revisor för alla affärsverk. Den externe auktoriserade revisorn har huvudansvaret att biträda RRV med revisionen. Revisorn utifrån skriver på revisionsberättelsen tillsammans med RRV.
Många av affärsverken har stora internrevisionsavdelningar. Deras arbete ska samordnas med den externa revisionen. Den externe revisorn svarar dock alltid gentemot RRV för att granskningen i sin helhet är av sådan kvalitet och omfattning att den är ett fullgott underlag för RRV, när revisionsberättelsen ska fastställas. Det förutsätter i alla fall RRV.
Allt kan bli offentligt
En skillnad gentemot revision i aktiebolag är att allt som revisorn skriver kan bli offentligt. Slutrapporter över löpande granskning och bokslutsgranskningen räknas dock som arbetsmaterial ända fram till dess att revisionsberättelsen avgetts. Först då kan vem som helst läsa papperen, om sekretesslagen inte lägger hinder i vägen.
Medan arbetet pågår ska arbetsmaterialet förvaras inlåst hos verket. I princip ska bara RRV och huvudansvarig revisor kunna få tag i dem.
Staten blir ägare till alla papper som skrivits. Efter uppdraget ska allt överlämnas till RRV.
Det heter att de externa revisorerna ”biträder” RRV. Vad gör själva RRV?
– Vi är fem personer säger avdelningsdirektör Bengt-Allan Mettinger på RRV. Tre av oss är auktoriserade revisorer som huvudsakligen arbetar med affärsverk. Vi är med i planering, uppföljning och avrapportering. Vi är med vid viktiga principiella ställningstaganden. Hela upplägget innebär att revisionen sker i RRVs namn och regi.
Den senaste upphandlingen ägde rum i våras och gällde sex olika verk. Av de ”segrande” anbudssummorna framgår att det för de externa byråerna är en årlig affär på en halv till drygt en och en halv miljoner att revidera ett affärsverk åt RRV. Anbuden omfattade två räkenskapsår med option för ytterligare ett. De avsåg affärsverket FFV, domänverket, luftfartsverket, posten, Vattenfall och banverket (banverket är ett vanligt anslagsverk men har valt att ha samma sorts revision som affärsverken).
En ny upphandling i konkurrens görs efter sju till åtta år.
Inge Wennberg