Auktor revisor Tommy Mårtensson på Peters & Co har tidigare reviderat affärsverket FFV. Nu reviderar han banverket. Han pekar bland annat på hur viktigt det är att titta på närståendetransaktioner i statliga verk. Det måste vara vattentäta skott mellan själva verket och dess bolagsgrupp.
Tommy Mårtensson, auktoriserad revisor på Peters & Co, har tidigare varit revisor i affärsverket FFV. Från och med i år reviderar han banverket, som formellt är en anslagsfinansierad myndighet men som har samma krav på revisionen som affärsverken.
Tommy Mårtensson finner stora likheter mellan revision av statliga verk och enskilda bolag.
– Riksrevisionsverket (RRV) har ju principen att revisionen ska göras efter samma standard, sed, omfattning och inriktning som i aktiebolag. Generellt sett kan man inte heller säga att verken har sämre revisionsmognad, är sämre på att efterleva regler eller sämre förberedda inför besök av revisorerna. Både bland verken och inom näringslivet finns det bättre och sämre klienter.
– FFV som verk hade ju en stor intäktssida, säger Tommy Mårtensson. Verket var mycket resultatorienterat och liknade på det sättet ett stort aktiebolag. En stor del av ledningen kom också från näringslivet.
Däremot påminner banverket lite mer om en traditionell myndighet. Anslag betalar det mesta av verksamheten. Visst finns det intäkter från SJ, SL, innehavare av industrispår m.fl. Men det är småpengar i förhållande till helheten.
Inte så affärsmässigt
– Det blir förmodligen inte lika affärsmässigt, säger Tommy Mårtensson. En tjusning i revisorsjobbet är ju annars att ta del av och följa klientens affärer.
En viktig skillnad mellan verk och bolag ser Tommy Mårtensson i syftet med redovisningen.
– I bolag gäller det att se att bolaget klarar sig från likvidationsplikt, att det har uppnått viss resultatnivå osv. Men affärsverken ägs av staten och indirekt av svenska folket, och de är inte skattskyldiga för sina rörelseinkomster. På en del verk har man kanske därför inte samma uttalade krav på precision i årsredovisningen även om RRV betonar att det inte ska vara någon skillnad. Men jag tror utvecklingen mer och mer går mot att verken ser på sig själva ungefär som om de vore aktiebolag.
– Det finns vissa principer som är typiska för statlig redovisning. Men de är förhållandevis lätta att lära sig och inte alltför omfattande. I övrigt försöker vi använda FARs redovisningsrekommendationer.
Föra över till bolag
En stor fråga i affärsverk kan vara närståendetransaktioner eftersom många av verken har en bolagsgrupp.
– Det måste finnas klara skott mellan affärsverket och bolagsgruppen. Alla affärer dem emellan måste göra på marknadsmässiga villkor.
– Det är händer ofta i verken att man försöker tillämpa ett koncernperspektiv i sådana fall. Men man får t.ex. inte föra över tillgångar från verket till ett bolag till bokförda värden, som om det rörde sig om samma koncern. I sådana fall måste marknadsmässiga värden användas.
– Det händer många gånger att verket vill starta en ny verksamhet i bolagsform med vad det innebär i form av t.ex. minskad insyn, säger Tommy Mårtensson. Man vill då gärna föra över tillgångar till låga värden och gynna bolaget. Men det kan strida mot sunt ekonomiskt förnuft. Bolaget kan vid en senare försäljning får en större avyttringsvinst att betala skatt på.
Olika finansiering
En annan viktig skillnad mellan verk och bolag ligger i finansieringsformerna.
– De är mycket mer flexibla i aktiebolagen, och bolagen arbetar mer med dessa frågor än verken. Dessa är i många fall hänvisade till riksgälden, något som dock kommer att lättas upp framöver.
– Att allt jag skriver kan bli offentlig handling ser jag inte alls som något problem. Vi ska kunna stå för vårt jobb. Verken kan däremot se det som ett problem ibland. De vill att vissa rapporter hemligstämplas eller att den officiella rapporten görs i förkortad version.
Alla rapporter går ut i form av utkast för genomläsning och kommentarer innan en slutlig version görs.
– Som revisor måste jag främst tänka på att de slutliga versionerna av avrapporteringen skrivs på ett sätt som inte skadar verket, säger Tommy Mårtensson. Men det viktigaste är inte själva rapporten utan att ordna någon form av uppföljning så att aktuella problem löses.
Samstämd med RRV
– Samarbetet som vår byrå haft med RRV har betytt att vi gjort nästan allt jobb. RRV har varit med vid avstämningar och avrapporteringsmöten. Vi har hållit en löpande, öppen kommunikation med den ansvarige på RRV. Det har fungerat mycket bra.
Djupt in i frågor
– Innan vi går på möten med klienten är det viktigt att vi och RRV är samstämda. RRV har varit mycket intresserat av samarbetet och månat om kvalitet på revisionen och intresserat sig för att alla problem löses. Vissa frågor har vi gått väldigt djupt in i, djupare än i många svenska aktiebolag.
– Verken blir ganska lätt kraftigt exponerade i medierna, säger Tommy Mårtensson. Därför är attityden ofta att för säkerhets skull lägga på lite extra kvalitet i granskningen. Hellre det än att det stormar i TV och tidningar.
Var ligger ansvaret för revisionsberättelsen när du skriver på tillsammans med revisionsdirektör Bengt-Allan Mettinger på RRV? frågar jag.
– Jag blir statstjänsteman för en minut. Jag drar det hela för honom och sedan skriver vi på. RRV är vald revisor. Men jag har i min tur ett kontrakt med RRV som underleverantör av revisionstjänsten. Jag har ett avtalsansvar gentemot RRV för revisionens inriktning och kvalitet.
– Revisionen är av sådan omfattning att vi skulle kunna tillstyrka ansvarsfrihet om institutet hade funnits. Men en statstjänsteman, som t.ex. en generaldirektör, kan inte ha ansvar för förvaltningen. Sådana är reglerna.
Jag frågar om det är mycket byråkrati och hierarkier som hindrar revisionen.
– På FFV fungerade vårt jobb bra. Men nog finns det en risk att tempot är lite lägre i statliga verk än i privata bolag. Revisorn kan få tjata mer för att få fram material, jobba hårdare med sin planering och tänka mer på att lägga ut olika saker i god tid. Det finns folk som tror att det ingår i revisionen att vi ska ta fram allt material. Men klienten ska förbereda en hel del innan vi kommer och granskar. Klienten har en dead-line att hålla innan vi kommer. Det förstod man på FFV efter några år.
Hur är det med Tommy Mårtenssons kontakter med styrelse och generaldirektör? Så säger han:
– I FFV träffade vi generaldirektören och verksstyrelsen en gång om året. I övrigt hade vi ett större antal träffar med ekonomidirektören. Mitt intryck från banverket är att man ända upp på GD-nivå är intresserad av löpande kontakter med revisorerna.
Risken följer branschen
– Risken följer med branschen, säger han apropå frågan om risken för oegentligheter är större i statliga verk än i privata företag. FFV arbetade inom försvarsindustrin. Säkerhetskontrollerna var noggranna både på den fysiska sidan och på informationssidan. Vapenstölder skulle ju förhindras och hemligheter bevaras.
– För banverket är det tidigt att säga något. Det är en ny organisation. Möjligheterna att stjäla är begränsade. Man stoppar inte en järnväg i fickan. Men i verkets entreprenadverksamhet finns rätt mycket spik, trä och annat som folk kan ta med sig hem.
– Men det är samma problem som ute i privata företag, tillägger Tommy Mårtensson. Jag tror inte att systemen och sekretessen är bättre i statlig verksamhet utan de ligger nog ungefär på samma nivå som i näringslivet.
De privata företagen har ett större incitament till god intern kontroll.
– De har lönsamheten att tänka på. De kan inte ta vilka smällar som helst. Men jag tror ändå att kraven på kontrollen är ungefär lika höga i verken som i bolagen, både när det gäller fysisk säkerhet och informationssäkerhet.
God kvalitet
Vad ser du om du jämför årsredovisningar i statliga verk och stora bolag?
– De stora statliga verken, särskilt SJ, televerket och posten, har ganska god redovisningssed och klara bokslutskommentarer och fotnoter. RRV väljer sina externrevisorer med omsorg. Det innebär att det blir kvalitet i redovisningen. Alla verks årsredovisningar är inte lika bra. Banverkets redovisning som hittills bara kommit ut en gång behöver gå igenom ganska stora förändringar i t.ex. principer och notapparat.
Inge Wennberg