Revisorernas världsorganisation IFAC, publicerar ny kodifiering av etiska regler. De är mer målinriktade och i första hand positivt utformade. De präglas inte av en listning av förbud.
Nya etiska regler har antagits av världsorganisationen IFAC, The International Federation of Accountants.
Allmänt kan sägas att regelverket, kallat Guideline on Ethics for Professional Accountants, bygger på existerande regler.
I jämförelse med reglerna i Sverige och andra länder är de en mer samlad, fullständig kodifiering med en logisk struktur. Reglerna har inte i första hand karaktären av förbud. De inleds i stället med målbeskrivningar och identifierar fyra fundamentala behov som måste tillgodoses – förtroende, professionalism, kvalitet och tilltro – samt ett antal fundamentala principer – objektivitet, oberoende, kompetens, tystnadsplikt, professionellt beteende och tekniska standarder.
Till dessa ämnen kopplas sedan ett antal typiska situationer som anses tillåtna eller inte. Bland annat genom att IFACs medlemsorganisationer representerar det mycket vida begreppet ”accountants” medan avsnitt två endast gäller s.k. ”accountants in public practice”.
Dessa utgör ungefär hälften av medlemmarna i de organisationer som är anslutna till IFAC.
Enkelt uttryckt är ”accountants in public practice” lika med de kvalificerade medarbetare som arbetar på revisionsbyråer. Här ingår utöver revisorer även skattekonsulter och andra konsulter. Formuleringar i de nya reglerna – man talar om ”reporting assignments” (uppdrag att avge rapporter) och andra revisorssituationer – gör att man i stort sett kan kalla denna andra del av riktlinjerna för ”revisorsreglerna”,
Jag är ordförande (president) i IFAC. Såsom tidigare ordförande i IFACs etiska kommitté var jag med och drog igång arbetet med de nya etiska reglerna och jag är mycket nöjd med resultatet.
Den nya etiska koden är unik i den meningen att den utgör ett väl sammanhållet material på etikområdet. Genom sin uppbyggnad är också reglerna unika.
Nyanserad bild
För det första siktar de mot att i positiva målinriktade termer beskriva var professionen står. Genom att ange målen, beskriver de principer för att skapa en profession och upprätthålla den.
Målen anges inte i svart och vitt eller bara svart. Detta ger en mer nyanserad bild av yrket än en beskrivning som grundas enbart på förbud.
Det är ett samlat dokument som kan tjäna som förebild.
Strukturen är sådan att den kan användas av alla länder trots att lagstiftningen skiljer sig mellan länderna
Reglerna byggs inte upp som en listning av skilda förbudssituationer. I stället tar de sin utgångspunkt i att en profession har vissa särdrag och att det avgörande särdraget hos revisorer och andra ”accountants” är det accepterade ansvaret mot ”the public” (”the public interest”).
Intressenterna är inte enbart klienter, kreditorer och investerare, utan alla som förlitar sig på revisorernas objektivitet och integritet för att affärsliv och samhälle skall fungera väl. Revisorernas hela verksamhet bygger på att förtroendet hos alla kan bibehållas.
För det andra gör reglernas struktur det möjligt att skapa förutsättningar för en långt gående internationell harmonisering. Detta underlättar för olika länder att implementera de nya reglerna. Några länder har redan hunnit långt med detta arbete.
De fundamentala delarna kan kopieras direkt även om man på grund av lokal lagstiftning och andra förhållanden i någon enskild detalj kan ha olika regelsystem. Att kunna kopiera reglerna är särskilt värdefullt för de länder som inte hunnit så långt i utvecklingen av etisk praxis.
Mycket av det som står i reglerna är redan självklarheter för svenska revisorer, dock inte för revisorer i alla länder.
Nyligen var jag i Moskva och försökte förklara närmare vad professionen står för, vad som karaktäriserar den och att det är en profession under utveckling. Koden var till stor hjälp.
På samma sätt är etik något som är under utveckling. Etik innebär anpassning. Man bygger inte upp etik som en isolerad företeelse, utan den måste härledas från ett behov som en profession söker tillgodose.
Framför allt måste omvärlden ha förtroende för oss och vi måste därför leverera förtroende. Det är vår ”business”.
Företagen anpassar sig
Etik är på modet just nu. Inte bara bland revisorer utan också i affärslivet. Det är en naturlig utveckling som följd av ändrade värderingar. Även företagen är beroende av omvärldens förtroende, vilket även präglas av etiska värderingar.
Etiska regler utvecklas bäst inom ramen för självreglering. Det finns då ett självintresse i ambitionen att successivt förbättra sig. Men det är ändå inget självklart i detta, inte överallt. Mitt besök i Moskva talade sitt tydliga språk.
Jag talade där i en miljö där lagstiftning och förbud varit huvudingredienser. Då tar det tid att acceptera tanken på självreglering, att inse att en sådan kan vara effektiv och nästan nödvändig.
Den målinriktade, positiva synen i IFACs nya etiska kod är ett bra sätt att visa vägen till självreglering. I exempelvis Sovjet och andra östländer gäller det ju att skapa en ny profession, som skall tillgodose de nya behov som väntas uppstå i den fria marknadsekonomin. En sådan skapar man inte i första hand genom att tala om vad man inte får göra utan genom att beskriva professionens mål och kännetecken.
Gemensam grundsyn
Har det varit några svårigheter att få fram de nya reglerna?
Vi arbetar i en profession med en långt utvecklad gemensam grundsyn. Det finns en stor uppslutning bakom de nya reglerna. Det är många länder som har arbetat med dem. Det har förekommit diskussioner om vissa begrepp som t.ex. ”objectivity” och ”independence”, som dels överlappar varandra, dels har något olika definitioner i England och USA.
Synen på olika arvodesformer varierar mellan olika länder. Contingency fees – dvs att man t.ex. får betalt om visst resultat uppnås – har alltid diskuterats mycket i USA. IFACs etiska regler accepterar inte contingency fees.
I USA vändes detta emot oss. Monopolmyndigheterna ville se det som en konkurrensbegränsning att den formen av prissättning inte kan diskuteras. Denna prissättningsform är vanlig i USA, särskilt bland jurister. Den är dock främmande för oss här i Sverige. Det är djupt rotat i Sverige att man inte tar betalt på det sättet eller att man inte tar betalt i form av provision. Men i andra kulturer är det inte lika självklart.
Det finns andra skillnader ute i världen som man också fått beakta i de nya reglerna.
I några länder, bl.a. Japan, förekommer det att myndigheter eller något annat organ fixerar ramarna för arvodet. I vissa länder bestäms arvodet av omsättningen eller antalet anställda i klientföretaget.
Vill ha enhetlighet
Den typen av arrangemang försöker vi komma ifrån. Den följer inte vår grundidé att vi ska göra ett jobb som skapar förtroende hos marknaden.
Vi vill göra revision till en klart definierad produkt på marknaden. Marknaden ska i varje enskilt fall inte behöva undersöka vad produkten innehåller. Det ska i stället kunna utläsas av en enhetlig beskrivning som visar vad marknaden kan förvänta sig av revisionen. Med våra regler skapar vi åtminstone en enhetlig miniminivå.
Att driva igenom reglerna är en sak för de 105 medlemsorganisationerna i IFAC.
I Sverige har FAR kartlagt hur förenliga IFACs regler är med gällande svenska lagar, regler och praxis (se nästa artikel).
Vi rekommenderar de enskilda länderna att antingen kopiera IFACs regler eller också i ett förord till sina egna regler ange i vilken utsträckning IFACs regler stämmer med de egna.
Auktor revisor Bertil Edlund, Öhrlings Reveko