En ny satsning på utbildning och forskning kring ekonomisk rådgivning har inletts vid högskolan i Skövde. Programmet är något helt nytt i den akademiska världen. Det väntas få stor betydelse för revisionsbyråernas konsultinsatser till de mindre och medelstora företagen.
Ett omfattande program för att utbilda och utveckla ekonomiska rådgivare för små och medelstora har startats vid högskolan i Skövde.
I grunden ligger ett 60-poängs fördjupningsalternativ på ekonomlinjen inriktat mot ekonomisk rådgivning. Därtill kommer forskning. Ett särskilt centrum för ekonomisk rådgivning byggs också upp i anslutning till högskolan.
Två professorer
En adjungerad professor, auktor revisorn Sven-Erik Johansson, Tönnerviksgruppen, har utsetts. En extra professur ska också tillsättas.
Den här utbildningen är unik i den akademiska världen.
– Det finns över huvud taget ingen svensk utbildning som ger träning i rådgivarrollen på det sätt som det är fråga om här, säger Sven-Erik Johansson.
Men IREV (Institutet för Revisorsutbildning) har ju kurser. Det finns även andra mer kommersiellt ordnade utbildningar, eller hur?
– Jo, men de är huvudsakligen tekniskt inriktade. Här gäller det träning i konsultrollen som sådan. Det blir ganska mycket tvärvetenskap.
Nu pågår arbetet med att få så många studenter som möjligt att intressera sig för den nya utbildningen. Det är ju ändå så att cirka två tredjedelar av studenterna på ekonomlinjen väljer redovisning. Redovisning är inne som ämne för den vidare utbildningen. Kunskaper i redovisning anses som en garanti för att få jobb.
– Men jag tror att den nya verksamheten i Skövde kommer att få en rejäl volym på sikt, säger Sven-Erik Johansson. De mindre och medelstora företagen behöver duktiga rådgivare.
Har småföretagen råd?
En del tvivlar på att små företag har råd att anlita sådana här specialiserade ekonomiska konsulter.
– Det är sant att de minsta företagen varken har råd eller beredskap att betala höga konsultarvoden, säger Sven-Erik Johansson. Rådgivaren måste naturligtvis ransonera sin tid i de mindre företagen. De måste lära sig utnyttja tiden mer effektivt. Det är något som vi får lära ut i den här utbildningen.
Å andra sidan är många av de mindre företagen mycket beroende av ekonomiska rådgivare.
– Och det har ju visat sig i undersökningar att de personer utanför den egna familjen som en företagare har mest förtroende för – det är revisorerna och i någon mån bankmännen.
Det torde till stor del bero på deras roller som rådgivare.
Vad skiljer de små företagens rådgivare från dem som arbetar med de stora?
Kunna se helheten
I det lilla företaget måste man kunna se på helheten på ett helt annat sätt, säger Sven-Erik Johansson. Det räcker inte att vara specialist på olika aktuella frågor. Rådgivaren måste kunna sätta in saker och ting i sitt sammanhang. Revisorn i ett mindre eller medelstort företag fungerar ju som ett slags provinsialläkare. Mycket av revisorns teknik bygger på att få igång en dialog för att se var problemen sitter i företaget. Det är en uppgift som bl.a. kräver mer och mer pedagogik, och även en god portion psykologi, för att samspelet ska kunna fungera.
Kommer de som går igenom den nya utbildningen i Skövde att vara intressanta för revisionsbyråerna?
– Ja, i allra högsta grad. De blir de perfekta ”all round”-revisorerna. De stora byråerna kommer nog att vara särskilt intresserade. Härifrån får de blivande revisorer eller konsulter som är mer tränade än andra att jobba med de mindre företagen.
Merparten av kunderna är mindre företag även hos de stora byråerna, eftersom de stora företagen är så relativt få.
Dessutom är andelen konsultarbete för en revisor nästan alltid större i ett litet företag än i ett stort. Till de stora säljer byråerna framför allt renodlad revision.
Sven-Erik Johansson tror att de nya rådgivningsutbildade civilekonomerna kommer snabbare fram i karriären än andra.
– På en stor byrå kan det dröja flera år efter högskoleutbildningen innan vanliga civilekonomer på erfarenhetsbasis lär sig hur mindre företag fungerar. Studenterna på den här utbildningen har med sig den insikten redan från början på det nya jobbet.
Den på ekonomisk rådgivning inriktade satsningen i Skövde är heller inte helt låst till småföretagen. De som kommer härifrån kan också komma att arbeta i den offentliga sektorn och faktiskt även som konsulter i stora företag. Storbolagen består ju på ett eller annat sätt alltid av små delar. Småskalighet finns överallt.
Ett av de forskningsprogram som läggs upp kommer att vara inriktat på verksamhet i den lilla skalan.
Vidare är samarbete tänkbart med Centrum för tjänsteforskning i Karlstad och Småföretagscentrum i Växjö.
Öppen för alla
Satsningen i Skövde öppnar heller inte bara sina dörrar för den akademiska världen. Verksamheten i det Centrum för ekonomisk rådgivning som byggs upp ska i princip vem som helst kunna dra nytta av. Man har också allvarliga planer på att ordna en vidareutbildning för revisorer med längre erfarenhet.
Framtidssatsningen på utbildning, utveckling och forskning inom ekonomisk rådgivning har kommit tillstånd genom ett betydande anslag från LRF Konsult, som med cirka 2.000 anställda är Sveriges största konsultföretag för de mindre företagen. 20–30 procent av LRF Konsults kunder är vanliga företag, resten lantbruksföretag. För anslagsgivaren kan satsningen i Skövde givetvis både öka möjligheterna att rekrytera nytt folk och vidareutbilda de redan anställda.
Många bedömare ser 90-talet som de små företagens decennium. Den samhällsekonomiska utvecklingen ger konkurrensfördelar för de mindre företagen med deras flexibilitet och lättrörlighet. Samtidigt är småföretagen ekonomiskt sårbara och ofta starkt beroende av de stora företagen. Och många gånger brister det i kompetensen i de mindre och medelstora företagen. Det anser bl.a. Statens industriverk (SIND).
Det finns bortåt en halv miljon småföretag i Sverige. 95.000 nya företag har tillkommit under de senaste fem åren, de allra flesta i tjänstesektorn.
Viktigt förstå dynamiken
– När det gäller ekonomisk rådgivning är det dock inte mest intressant hur många företag vi har, säger Sven-Erik Johansson. Utan det är dynamiken hos de enskilda individerna bakom företaget som är avgörande. Finns det tillräckligt många företagare som har idéer och vill växa? Lite av kärnfrågan i vår nya utbildning är att skapa sådana former för utbildningen att de studerande verkligen förstår hur individerna, ”motorerna”, bakom företagen fungerar och vilken typ av tjänster som de behöver.
Där finns de renodlade levebrödsföretagen som sällan har några ambitioner att växa.
Där finns etablerade familjeföretag med kanske 10–25 anställda men som, trots att de växer, ofta inte överlever första generationen.
Så har vi de mogna familjeföretagen med omkring 25–200 anställda. Många av dem köps upp. På det sättet skaffar sig storföretagen en ökad marknadsandel till ett billigt pris.
– Men vi har framför allt under 80-talet sett tillkomsten av de verkligt tillväxtorienterade entreprenörföretagen, ofta inom tjänstesektorn, säger Sven-Erik Johansson. Den kategorin ställer särskilt höga krav på rådgivningen.
Inge Wennberg