Varför får revisionsbyråerna alltfler olika specialister, som inte är revisorer? Vilka nya grupper av specialister kan tänkas vara på gång? Vi har pratat med Bohlins VD auktor revisor Karl-G Giertz, som i flera år varit konsultansvarig på sin byrå.
Antalet specialister, som inte är revisorer, ökar på revisionsbyråerna.
Vad gör alla dessa människor? Har deras arbete naturlig anknytning till revision? Hur ser framtiden ut?
Balans har diskuterat frågorna med auktor revisor Karl-G Giertz. Han är sedan i våras VD på Bohlins Revisionsbyrå. Under flera år har han varit ansvarig för sin byrås konsultavdelningar. En tid var han också operativ chef för managementkonsulterna.
I den här artikeln bortser vi, med all respekt, från den allra största gruppen bland byråernas specialister: de som utför redovisningstjänster åt små och medelstora företag. Det är en klassisk service som det stora flertalet revisionsbyråer erbjuder. Bara bland Bohlins cirka 2.200 anställda består den gruppen av cirka 150 personer.
Här handlar det om de ”nya” specialisterna – skatteexperter, managementkonsulter, affärsanalytiker, ADB-specialister m.fl.
Karl-G Giertz hävdar bestämt att den här sortens specialister – åtminstone i Sverige – arbetar inom revisorernas naturliga kompetensområde. Ser man på specialisternas huvudsakliga arbetsuppgifter måste man nog säga att han har rätt.
Började för 40 år sedan
Låt oss gå tillbaka till när det hela kom igång. För Bohlins del började specialister anställas för ungefär 40 år sedan. Och redan då kunde de ses som en förstärkning av den konsultroll som revisorer alltid haft.
Den mycket konkreta bakgrunden till det som i Bohlins fall resulterade i den s.k. organisationsavdelningen var den utveckling av redovisningen som följde med att mekanförbundets kontoplan såg dagens ljus.
Byrån fick som konsultuppdrag att införa den nya kontoplanen ute på olika företag. Till att börja med utfördes arbetet av revisorer. Men snart anställdes specialister för att hjälpa till.
Och på den vägen är det. Bohlins har i dag mer än 150 olika specialister som inte är revisorer. Cirka 45 är skattekonsulter och drygt 60 är managementkonsulter. Dessutom finns det ett tjugotal affärsanalytiker, cirka 15 bank- och finansspecialister och ungefär lika många ADB-experter.
ADB-gruppen kan i första hand ses som en specialavdelning inom revision medan de övriga kan betraktas som förlängda armar till revisorns gamla konsultroll.
Bland ADB-experterna finns både s.k. ADB-revisorer (en titel som inte kräver auktorisation eller godkännande) och rena dataspecialister. Tonvikten i ADB-specialisternas arbete ligger på kontroll- och säkerhetsfrågor som är viktiga för den lagstadgade revisionen, medan de andra specialisterna mer kan ses som verktyg för att hjälpa till och förändra ute hos klienterna.
– Ta t.ex. managementkonsulterna, säger Karl-G Giertz. De arbetar mycket med utredningar och hjälper kunderna att genomföra förändringar. Deras roll påminner om den som spelades av dem som en gång hjälpte företagen att införa mekankontoplanen.
Mest skatt
Fördelningen på olika slag av specialister varierar givetvis mellan olika byråer. Rent allmänt torde skattekonsulter vara vanligast. Skatterådgivning är i varje fall den mest efterfrågade konsulttjänsten på revisionsbyråerna.
Hos Bohlins grundades dock den särskilda skattekonsultavdelningen först på 70-talet. Att det dröjde så länge kan ha berott dels på att byrån hade mycket skattekunniga revisorer, dels på att det var då som skattereglerna började bli riktigt komplicerade. Ett ökat skattemedvetande och fler affärer i näringslivet var också en bidragande orsak.
– En stor del av utvecklingen mot fler specialister föregås av en utveckling i de anglosaxiska länderna, säger Karl-G Giertz.
Affärsanalytikerna är ett exempel på det. I de anglosaxiska länderna har de flesta stora byråer särskilda avdelningar för ”mergers & acquisitions” (fusioner & förvärv). Affärsanalytiker värderar företag, räknar på företagsförvärv, hjälper till med informationsmaterial i försäljningssituationer m.m. Det är saker som revisorer också gör. Men analytikerna är här särskilt specialiserade.
Inom revisorernas område
– Specialisternas arbete ligger inom revisorernas naturliga arbetsområde, säger Karl-G Giertz. Du kan utgå från revisorsutbildningen: den innehåller mycket ekonomi, redovisning, ekonomistyrning, beskattning och en del juridik. Det är områden där byråerna genom specialistkompetensen skaffar sig ytterligare förstärkning.
Bortsett från juridiken, eller hur?
– Med undantag av främst skattefrågor ser man inte så mycket av juridiken, säger Karl-G Giertz. Internationellt har byråerna däremot en hel del affärsjurister. Och det pågår en debatt i dag om i vilken omfattning vi ska ha fler jurister hos oss för att granska t.ex. de avtalsförhållanden som finns hos klienterna.
Sådan granskning hör också till revisorns naturliga arbetsuppgifter.
Och visst finns det jurister på revisionsbyråerna. Bohlins har flera stycken. Men de är med något undantag inte affärsjurister. De hjälper främst till att bedöma olika förhållanden som t.ex. ansvarsfrågor när en revisionsberättelse ska skrivas på. De är alltså mer direkt knutna till den lagstadgade revisionen, särskilt förvaltningsrevisionen.
– De är nödvändiga för att säkra kvaliteten, säger Karl-G Giertz.
Men när kommer affärsjurister mer allmänt att finnas på svenska revisionsbyråer?
– Problemet är att vi revisorer inte får vara med och utforma avtal. I så fall går vi in i den verksamhet som vi ska revidera och då förlorar vi vårt oberoende. Vi får inte fatta beslut i företagen. Men det pågår som sagt en debatt om affärsjurister. Jag vet inte vart utvecklingen tar vägen. Vi får se.
Oberoendet mycket värt
Finns det något bra skäl att utnyttja revisionsbyråernas specialister på områden där det redan finns andra specialiserade konsultföretag?
– Att man exempelvis använder våra managementkonsulter beror, förutom på deras kunskaper, på att klienterna vet att de är oberoende. De står fria från t.ex. datorleverantörer och kan arbeta under tystnadsplikt. En del av specialistverksamhetens styrka ligger i att den måste arbeta under revisionsbyråns regler.
Är specialistverksamheten bara något som vuxit fram naturligt efter önskemål från klienterna? Är den inte också något som revisionsbyråerna vill marknadsföra för att tjäna mer pengar?
– Den har vuxit fram främst för att möta marknadens krav. Konsultavdelningarna går bra men än så länge är nog revisionen mest lönsam. I andra länder, t.ex. USA. är konsultverksamhet mer lukrativ än revision. I Sverige är det allmänt sett svårare att få sysselsättning för specialister än för revisorer. Man brukar säga att konsulter i största allmänhet kan debitera ungefär 60 procent av sin arbetstid. Det finns olika sätt att räkna ut sådana siffror. Karl-G Giertz säger:
– Siffran 60 kan nog stämma in ganska bra också på våra specialister. Om man räknar på motsvarande sätt för revision så ligger talet på över 80 procent. Detta är ganska naturligt eftersom revision är ett mer regelbundet återkommande arbete.
Inga uppköp att vänta
Karl-G Giertz tror inte att de stora svenska revisionsbyråerna kommer att köpa upp hela specialistföretag.
– Jag tror inte att det vore en bra affär för någon revisionsbyrå. Låt oss säga att vi köpte upp ett konsultföretag som arbetar med logistik och kapitalrationalisering. Det skulle kanske ligga nära till hands. Men jag tror att revisionsbyråns regler skulle hämma konsulterna på det uppköpta företaget. De skulle inte trivas. Och de skulle kanske inte i full utsträckning kunna göra det som de gjorde förut. En specialistverksamhet måste byggas upp organiskt inom revisionsbyrån. De som är med måste från början vara klara över förutsättningarna för arbetet på en revisionsbyrå.
Vilka var dina erfarenheter av att arbeta som operativ chef för era managementkonsulter?
– Jag lärde mig att det bl.a. är mycket positivt att använda dessa konsulter i förvaltningsrevision av stora organisationer. De ser helheten och bedömer ur fågelperspektiv. Deras sätt att se skapar en mycket effektiv och målinriktad revision. Det ger ofta mer än den traditionella granskningen där helheten ofta byggs ihop av delarna.
En revisionsbyrå kan, med klientens tillstånd, anlita utomstående specialister. För- och nackdelar?
– Har jag specialister i huset och behöver specialistkompetens kan jag fullfölja mitt uppdrag bättre. Det är alltid en nackdel att ta in en utomstående i ett revisionsuppdrag beroende på reglerna om oberoende och tystnadsplikt. Ett särskilt problem är också att ansvaret för specialistens arbete vilar på den ansvariga revisorn. Man får bära ansvaret för någon annans jobb som man kanske inte har kontroll över. Det ser jag som ett problem. Men ibland kan det var nödvändigt för revisorn att engagera exempelvis en utomstående jurist, bl.a. vid svåra tolkningar av aktiebolagslagen eller bolagsordningen.
Anställda i särskilda bolag
Era specialister kan också ha direkta egna uppdrag från företag som inte är revisionsklienter, eller hur? Då är väl revisorns ansvar inget problem?
– Nej, det är det inte. Och visst har specialisterna sådana uppdrag.
Det är inte ovanligt att en revisionsbyrås specialister är anställda i ett särskilt dotterföretag. Bohlins har en dotter som heter KPMG Management Consulting AB. Öhrlings Reveko har specialister som har namnet Coopers & Lybrand Konsulter på visitkortet.
– Skälet till en sådan ordning är att specialistorganisationen delvis har en annan kultur än revisionsorganisationen, säger Karl-G Giertz. Då behöver de en egen tydlig profil på marknaden.
Om Bohlins managementkonsulter hade haft ”Bohlins Revisionsbyrå AB” på visitkortet skulle de tvingas inleda varje kontakt med att förklara att de inte är revisorer.
– Och det är ju inte särskilt positivt, säger Karl-G Giertz.
Men räknas inte dessa konsulter som ”utomstående” med tanke på tystnadsplikt etc.?
– Nej, de jobbar ju i ett dotterbolag i Bohlins-koncernen. Vi tar in dem i revisionsverksamheten och de omfattas av reglerna för denna. Alla företag inom vår koncern måste följa dessa regler.
Fler EG-specialister
Vilka nya specialistområden tror du att vi kommer att få?
– Flera byråer har enstaka EG-specialister. De kommer att öka.
I England finns marknadsföringsspecialister på revisionsbyråerna. Där har man också avdelningar för ”Human Resource Development”. De arbetar med personal- och rekryteringsfrågor.
Karl-G Giertz betraktar det som tämligen uteslutet att svenska byråer anställer marknadsföringsexperter. Och även om man i fortsättningen också hjälper sina klienter med platsannonser och dylikt så tror han inte att byråerna kommer att anställa egna psykologer och andra personalexperter.
Då ligger affärsjuristerna närmare till hands. Men där finns problemet att de inte får vara advokater om de arbetar på revisionsbyrå. Det är förmodligen inte så uppskattat.
En utveckling mot fler ADB-specialister är tänkbar. Internationellt sett finner man t.ex. att Arthur Andersen & Co är ganska stora inom programmering och systemering. Men ännu har inte någon av de stora svenska byråerna visat något nämnvärt intresse i den inriktningen.
– Systemering och programmering är ett typiskt volymarbete, säger Karl-G Giertz. Det kan vara ganska riskabelt för revisorer att anställa specialister på dessa områden och hålla dem sysselsatta.
I England arbetar revisionsbyråer alltmer med konkursförvaltning.
– Där kan jag tänka mig en svensk utveckling, säger Karl-G Giertz. Inom branschen kan vi ha specialister som arbetar med obeståndsproblematik, dels som stöd åt företag i krislägen, dels som bistånd åt konkursförvaltare. Under begreppet ”Corporate Recovery” arbetar vi på Bohlins redan med en del sådana saker särskilt värderingsfrågor. Vi biträder också en hel del med redovisning i konkurs.
Revision måste dominera
Hur stor ska specialistsidan på revisionsbyråerna få växa sig?
– Revisionen måste alltid vara den helt dominerande delen, säger Karl-G Giertz. Om konsultarbetet, inklusive det som revisorerna själva gör, omfattade mer än hälften av vår fakturering så tror jag att vi skulle få problem. Revisionen ska vara det dominerande.
Om löneläget för revisionsbyråns specialister säger Karl-G Giertz att lönerna är marknadsmässiga:
– Vi kan inte få en duktig specialist om vi inte betalar lika bra som konkurrenten. Men det är naturligtvis så att de som leder ”löneligan” på byråerna är de ledande revisorerna.
Men revisionsbyrån kan inte locka specialister med aktieposter som vanliga konsultföretag ibland gör. Det beror på att endast auktoriserade revisorer får äga aktier i ett auktoriserat revisionsbolag.
Skulle du vilja se specialistkonsulter som aktieägare i Bohlins?
– Ja, om vi fick lov. Jag hoppas att den internationella utvecklingen ska göra det möjligt. Jag vill se både specialister och godkända revisorer som minoritetsaktieägare i byråerna.
Inge Wennberg