I lågkonjunkturens spår ökar konkurserna. och i konkursernas spår stiger kreditförlusterna. Men man kan försäkra sig mot dem, om man vill. Eller rättare sagt: Om det är lönsamt. – Jag tycker att revisorerna skulle fråga VD eller ekonomichefen om kundkrediterna är försäkrade, säger en försäkringsmäklare. Revisorerna ser dock inte kreditförsäkring som den enda vägen.
Att kreditförsäkringsbranschen också har sina egna problem kunde konstateras i början av september då Svenska Kredit ställde in betalningarna och dotterbolaget Protectoring, som har 80 procent av marknaden för kommersiella kundförsäkringar för företag i Sverige, drabbades av samma öde en månad senare.
I början av oktober förefaller Protectoring komma att avvecklas, medan holländska NCM Holding, marknadsledande i Europa på kundkreditförsäkringar, erbjuder Protectorings kunder (och andra svenska företag) fortsatta försäkringar.
Premiebudgeten för Protectoring låg i år på 72 miljoner medan utestående försäkrade krediter i höst låg kring cirka 17 miljarder kronor. Verkligt utnyttjade krediter låg i genomsnitt i varje ögonblick på 30 procent av denna summa.
En av de 50 anställda var marknadsdirektören Peter Hedberg, som kunde konstatera att utvecklingen under 1991 och 1992 satt negativa spår inte bara hos Protectorings kunder utan också hos Protectoring själv
– Ja, de senaste två åren har inte varit bra. Våra skadekostnader har varit större än inkomsterna. Men nu tror jag intresset för kundkreditförsäkringar ökar de kommande åren, då många förlorat mycket pengar på att inte vara försäkrade.
Hur har svenska företag varit på att försäkra kundkrediter om du jämför med utländska företag?
– Vi svenskar är ganska dåliga jämfört med utlandet. Vi har ju inte haft krig på 200 år och har också haft en god och stabil ekonomi sedan andra världskriget, så det kanske inte är så konstigt. De flesta företagare har nog upplevt det så att risken är liten i Sverige men hög utomlands och därför i första hand försäkrat kundkrediter när man sålt utomlands.
Men nu är det andra tider och det är dags att besvara en del frågor: Hur fungerar en kundkreditförsäkring? Och vad kostar den?
Det finns två typer av kundkreditförsäkringar i Sverige, varav Protectoring använt den ena typen medan ett fåtal utländska försäkringsbolag även använt (och använder) sig av den andra, en mer generell försäkring för stora välbeställda företag.
Den svenska modellen
Låt oss börja med den svenska Protectoringvarianten, som Peter Hedberg marknadsfört och sålt och som väntas finnas kvar i det holländska NCM Holding:
– En kundkreditförsäkring i ett företag försäkrar helt enkelt reskontran. I försäkringsavtalet regleras självrisken, premierna, avtalets längd, den geografiska avgränsningen etc.
– Men alla kunder som ett företag har kan inte försäkras och inte heller får en bra kund obegränsad kredit. För det första går vi igenom hela kundstocken och sorterar då till en början bort de kunder till vår försäkringstagare, som vi inte vill försäkra beroende på kreditvärdigheten. I normalfallet kanske vi försäkrar 70–80 procent av en kundstock.
– Det andra är att vi sätter upp en limit för varje kund. Om limiten är 100.000 kronor är det detta belopp som vår försäkringstagare får ge i kredit med skydd av försäkringen. Ger vår försäkringstagare större krediter till sin kund får han stå risken själv. Den här limiten övervakar vi naturligtvis kontinuerligt varje månad och ser vi att en köpare får problem, kan vi sänka limiten. Naturligtvis kan en limit även höjas.
Enligt Peter Hedberg är det ett omfattande arbete som man lägger ned på en ny försäkringstagare och hans kunder innan ett försäkringsavtal kommer till stånd. När det gäller försäkringstagaren undersöker man företaget själv och ser hur kundkontrollen är uppbyggd och hur inkassorutinerna fungerar. En viktig bit är de historiska förluster som finns i företaget. Man undersöker också företagets likviditet, soliditet, räntekostnader, lönsamhet, omsättning och tittar också ganska grundligt på branschen och branschens framtid. Och naturligtvis lägger man stor vikt vid den försäkrades kunder, som man granskar utifrån deras möjligheter att betala sina räkningar.
– Vårt jobb, säger Peter Hedberg, har varit att se till att våra försäkringshavare undvikit kundförluster. Och det har vi gjort genom att slå larm, när vi sett att det hållit på att gå snett för ett företag. Vi har till exempel sett att en kund till kanske en eller flera av våra försäkringstagare börjat få svårt att betala inom den vanliga kredittiden och vi har då kontaktat företagen och varnar dem, kanske sänkt limiten. Och sedan är det upp till företagen att bestämma om man ska leverera på kredit eller inte.
Det kanske inte är så lätt alla gånger att avbryta en leverans?
– Nej, det kan vara så att man är gamla vänner och har gjort affärer i många år. Lätt är det säkert inte alla gånger.
Vad kostar det då att försäkra sig mot kundförluster? Finns det någon tumregel när det gäller den kostnaden?
– Vi har brukat räkna med 0,4 procent per månad av den utestående fordran. Vi har då täckt 75 procent av förlusten. Det finns naturligtvis också ett spann i premiesatsen, beroende på reskontrans kvalitet.
Kommer det att bli dyrare att försäkra sig framöver eller tror du att premierna ligger kvar på denna nivå?
– Med tanke på att kundförlusterna har ökat de senaste åren och återförsäkringar blivit dyrare, räknar jag med att premierna kommer att stiga. Men jag tror också intresset för den här formen av försäkringar kommer att öka och i framtiden blir det betydligt vanligare att ha en kundkreditförsäkring. Men det gäller för försäkringsbolaget att vara selektivt, att inte ge sig in i de stora riskbranscherna, som fastighet & bygg till exempel.
– För ett kundförsäkringsbolag gäller det att arbeta nära kunden. Revisorerna borde dock tvinga de ledande befattningshavarna i företaget att göra en analys av risken i kundfordringarna. Företagets överlevnad kan hänga på det! Vad är ett företag villigt att betala för att känna trygghet?
Ja, den frågan är det upp till var och en att svara på och säkert är risknivån olika för olika människor.
Mäklarens synpunkter
Citatet i ingressen kommer från Curt Hässler som är försäkringsmäklare och VD på Skog & Rosén Kreditförsäkringar i Stockholm och mäklar kundkreditförsäkringar, både för svenska och för stora utländska försäkringskoncerner, i Tyskland, Holland, England. Curt Hässler har tidigare arbetat i fem år på revisionsbyrå och han menar att revisorerna är viktiga personer när det gäller kundkrediter:
– Tittar du på en balansräkning så upptäcker du att på tillgångssidan är i stort sett allt försäkrat: Anläggningstillgångarna är försäkrade, liksom inventarierna och lagret. Och driften kan vara försäkrad. Och likvida medel är i sin definition försäkrade (bortsett från den senaste tidens turbulens). Ja, det mesta är försäkrat – utom kundfordringarna. Och kundfordringarna kan ju uppgå till 50 procent av företagets tillgångar eller kanske 20 procent av hela försäljningen.
Vad ska revisorerna göra, menar du?
– Revisorerna kontrollerar att kundfordringarna finns, men jag menar att de också ska ställa frågan: Vad är sannolikheten för att kundfordringarna kommer att flyta in? Frågan är kanske inte så lätt att besvara, men den måste ställas för att fokusera en svag länk i företagets kedja. Under åren 1989–1992 har kundförlusterna stigit dramatiskt och de som hittills har varit förskonade har kanske sitt kvar. Bara för att man varit förskonad så här långt innebär det knappast att man förblir det framöver. Ingen bransch, tror jag, kommer helt att skonas från konkurser och kundförluster.
Menar du att alla företag behöver kundförsäkringar?
– Nej, det menar jag inte. Har man enbart många små kunder behöver man till exempel ingen försäkring utan då är själva spridningen av kunder försäkring nog. Men har man bara en kund, för att nu ta det andra extremfallet, och han faller, faller ju även du.
Hur arbetar då en försäkringsmäklare?
– Mitt jobb är att ta fram offerter, för att kunden ska få en så bra försäkring som möjligt och som passar just honom. Och jag kan då vända mig till svenska eller till mina utländska försäkringsbolag, som jag arbetar ihop med. Mitt arbete är att skapa konkurrens på marknaden, en konkurrens som gynnar försäkringstagarna. Jag tycker nog att det genom min verksamhet blivit en viss konkurrens inom denna sektor.
Du har också en annan produkt?
– Ja, förutom den försäkring som Protectoring sålde, och som jag alltså också offererat, finns det internationellt en helt annan produkt, som är mera av en katastrofförsäkring.
– Den passar för större väletablerade företag med över 200 miljoner i omsättning. Företaget ska ha klart definierade kreditregler, som man lever efter. Företaget gör på egen hand redan det mesta som går att göra när det gäller kreditgivning. Den här försäkringen är ofta billigare än andra gängse men man får också en annan typ av skydd. Man erbjuder en försäkring för kundförluster ovanför den nivå som företaget budgeterar och som därför kan med vissa mått mätt anses som sannolik.
– Upplägget är enklare, alla försäkringstagarens kunder ingår och man kan säga att försäkringen gäller företagets sätt att ge krediter, det s.k. credit management. Men det här passar inte alla bolag, utan bara större företag med hög kvalitet på kreditgivningen.
Kan det någon gång vara bättre att inte försäkra alls?
– Att inte försäkra är alltid ett alternativ i de kalkyler och utvärderingar som jag gör. Men det är orimligt att 99 företag (det är den faktiska täckningen i dag i Sverige bland landets näringsidkare) av 100 på frågan ”Är våra kundkrediter försäkrade?” svarar: Nej!
– Det finns faktiskt ett sätt att begränsa riskexponeringen! Kanske passar det inte alla men man bör som ett minimikrav veta vad man säger nej till.
Vad tror du händer de kommande åren?
– Det kommer att bli dyrare att försäkra reskontran, men billigare relativt sett om man tänker på den ökande risken. Som jag ser det är det värt den kostnaden för många företag. Och det torde vara revisorernas roll vid fastställande av balansräkningens riktighet, dvs. att alla poster kan omsättas till likvida medel framöver till det värde de är upptagna till, att undersöka om till buds stående åtgärder vidtagits för att så blir fallet vad avser posten kundfordringar.
Säger Curt Hässler, försäkringsmäklare på Skog & Rosen.
Vad säger då revisorerna själva?
Balans frågade auktor revisor Olle Gunnarsson på Öhrlings Reveko i Göteborg om kundkreditförsäkringar och han svarade:
– I samband med bokslut gör vi naturligtvis en värdering av företagets kundkrediter och risken att de inte kommer att flyta in i kassan. Jag gör också en bedömning av de rutiner som företaget har när det gäller kundfordringar.
– När det gäller kundkreditförsäkring ser jag den som en förvaltningsåtgärd hos bolaget. Ibland kan det vara rätt sätt, men det finns också andra sätt gardera sig. Det viktigaste är, som jag ser det, goda rutiner hos företaget när det gäller bevillning och övervakning av krediter till kunderna.
– Mitt jobb är inte att ställa frågan om företaget valt just den här formen för riskhantering utan att ha ett mera övergripande synsätt på hanteringen av kundfordringar och kreditrisker.
Har du på något företag haft kundkreditförsäkringar?
– Ja, det har jag. Och ibland är det rätt, ibland inte. Det handlar ju mycket om en kostnadsfråga, är det värt premien att slippa risken? Jag kan tänka mig att företag som arbetar mycket med export är mer benägna att gardera sig med en kundkreditförsäkring än de som mest arbetar i Sverige.
Hur går det allmänt med kundförluster de kommande åren?
– Risken är fortsatt hög för kundförluster och det finns all anledning att fortsätta med hög vaksamhet. Kundkreditförsäkringar kan där vara ett sätt att undvika kundförluster, men det är inget universalmedel, betonar Olle Gunnarsson.
Auktor revisor Anders Holm på Bohlins i Stockholm har sett kundkreditförsäkringar i praktiken och han säger:
– Visst kan det vara bra med en kundkreditförsäkring och jag har sett flera exempel på hur det fungerat bra. Det handlar ju om att kapa risker och att jämna ut förluster. Kompetensen i försäkringsbolaget är mycket hög och man är mycket professionell när det gäller att hantera dessa frågor.
Du har mycket god erfarenhet av denna typ av försäkringar?
– Ja, de fall jag sett har varit bra och företagen har varit nöjda. Därmed inte sagt att alla företag behöver ha en kundkreditförsäkring, utan det handlar om en kombination av riskbenägenhet och egen kompetens. Har man kompetensen inom företaget behöver man naturligtvis denna försäkring mindre, för det handlar också om pengar. Man får göra en vanlig företagsekonomisk kalkyl, helt enkelt. Man bör då också räkna in administrationskostnaderna, som ingår i premierna för försäkringen, men även finns i en egen kreditbedömningsfunktion.
Är det revisorns uppgift att upplysa om kundkreditförsäkringarnas existens?
– All ekonomisk kompetens i företaget och styrelsen bör verka för att man gör analyser i kreditbedömningsärenden även av den här försäkringsformen och ser om den är bra för företaget. Så visst är det naturligt att revisorerna informerar om detta också.
I dagens turbulenta värld kan man tänka sig att kundförlusterna ökar de kommande åren?
– Ja, riskerna för kundförluster kommer att öka och det kan bli mycket svårt att hålla kontrollen över kreditgivningen. Då kan en kundkreditförsäkring vara en vettig väg att gå, men det går inte att säga generellt utan måste avvägas på varje företag. Men visst är det ett alternativ i dessa tider.
Lennart Hagman är frilansjournalist.