Gustaf Douglas är VD i Investment AB Latour, styrelseordförande i Securitas och Almedahl-Fagerhult, vice ordförande i bl.a. Trelleborg. Dessutom är han ordförande i SNS (Studieförbundet Näringsliv Samhälle) och medförfattare till skriften ”Effektivt styrelsearbete”.
Hur ser du på samarbetet styrelse – revisorer?
– Innan jag accepterar ett styrelseuppdrag kontrollerar jag att styrelsen minst en gång om året träffar revisorerna, lämpligen i samband med bokslutet. Då får revisorerna redogöra inte bara för eventuella formella anmälningar utan också för ”den lätta oron”, som kanske finns. Det är också viktigt att åsiktsskillnader mellan företagets ledning och företagets revisorer då kommer fram. Åsiktsskillnader kan i sammanhanget vara mycket intressanta.
– Det här sättet att arbeta lärde jag mig i Trelleborgs styrelse i mitten av 80-talet och mina erfarenheter av detta arbetssätt är mycket goda.
Har du kontakt med revisorn även i andra sammanhang?
– Ja, styrelsen kan behöva revisorerna som rådgivare i kvistiga avgöranden, där affärsmoral kan komma upp. I egenskap av styrelseordförande och VD har jag haft gott utbyte av samtal med revisorerna även när det inte handlat om siffror.
Men ansvaret är oftast inte revisorns?
– Jag kan inte förstå den som i dag uttalar sig om ansvar enbart i juridisk mening. Ansvar handlar om moral och det enda riktiga är att styrelse, VD och revisor var och en känner sig 100-procentigt ansvarig för de ekonomiska kontrollerna i företaget. Annars hamnar ansvaret mellan stolarna.
Men det är skillnad på moraliskt ansvar och juridiskt ansvar?
– Den här ansvarsdebatten kring Fermenta och Gusum till exempel, där man vill skjuta bort ansvaret, vill jag tro bottnar i en rädsla för den juridiska behandlingen. Jag vet dock att de flesta tagit väldigt kraftigt vid sig av det som inträffat.
Vad är den viktigaste egenskapen hos en revisor?
– Integritet, att inte vara rädd för att förlora ett och annat gott uppdrag. Jag har stor respekt för revisorer som tar konsekvenserna av sina åsikter och lämnar ett uppdrag. Detta händer dock, liksom i styrelsevärlden, alltför sällan. Det är ont om människor med integritet i samhället.
Andra viktiga egenskaper?
– Det räcker inte med flit och noggrannhet, utan man måste också inge förtroende, så att man får reda på hur tillståndet är i företaget. Fliten behövs om revisorn ska klara sina uppdrag.
Antyder du att det kan finnas för många revisorer på vissa uppdrag?
– Det finns en tendens till elefantsjuka genom alla fusioner som för med sig att företagen vissa tider översvämmas av revisorer, både kunniga och sådana som ska ut och lära sig. Det brukar bli dyrt för kunden. Jag kan dock acceptera att revisorerna behöver experthjälp.
Hur ser du på revisorn som konsult?
– Revisorn ska hålla sig till sin bas. En sportjournalist som vill vara med och spela på plan blir en dålig sportjournalist, eftersom han tar sida. Ju mera en advokat talar om världsläget, desto mindre talar han om det enskilda fallet. För revisorn är det farligt om han blir en i företagets lag istället för att vara den som utifrån bedömer spelet
Har revisorerna en skuld i den finansiella kris vi har i Sverige i dag?
– Jag menar att det inte var (och är) revisorernas roll att granska policy-frågor och riktlinjer i ett företag. Det är styrelsens roll. Revisionskåren är ingen ”bad boy” och jag menar att om vi vill hitta dåliga pojkar så finns de i styrelserummen och i företagens ledningar. Och även hos tillsynsmyndigheter.
Men tycker du att revisorerna levde upp till vad som förväntades av dem under de här åren?
– Jag känner börsnoterade företag, inga namn men minst 10 stycken, där det var mig en gåta hur revisorerna kunde godkänna balansräkningen i årsredovisningen och lämna rena revisionsberättelser. Till och med jag såg utifrån, enbart genom att läsa den publicerade årsredovisningen, konstigheterna.
Vad får de gångna åren för effekt på revisorerna?
– Jag är rädd för att vi de kommande åren får fler ”magsura” revisorer, som enbart tänker på sitt eget skinn och inte blir en kontrollinstans för vettiga saker. I dag ska revisorerna se framåt och fundera över 90-talet och vad detta årtionde kan komma att föra med sig, men i stället är risken stor att de sista åren på 80-talet blir vägledande.
– Revisorerna riskerar att gå baklänges in i framtiden!
Men visst finns det mycket att lära av de ”glada” åren för en revisor?
– Jo, man ska rannsaka sina njurar och mellan skål och vägg fundera kring hur man kunde lutas med på det sluttande planet under de här åren.
Fastighetsvärdering till exempel?!
– FAR borde ha fört en diskussion kring detta. Själv tyckte jag det var förskräckligt hur fastighetsvärderingar ibland varje kvartal fick slå igenom i en del företags resultat eller att man talade mycket högt om övervärden i fastigheterna. Jag hoppas vi i dag är tillbaka i sundare banor, men också i dag finns det företag som ger sig in på att värdera sina industriella dotterbolag.
Vad tycker du om audit committees?
– Det säger jag kategoriskt nej till! Jag vill inte ha ett A-lag och ett B-lag i styrelsen. Dessutom uttunnar detta VDs ansvar och styrelsens möjlighet att utkräva detta ansvar
Till sist, vad tänker du när du ser tillbaka på de år som just gått?
– Att det var lätt för hederliga människor att bli förda bakom ljuset i en del företag. Det är fortfarande lika lätt att haka på det allmänna stämningsläget.
Lennart Hagman