Revisorns offentliga rapport är revisionsberättelsen. I övrigt gäller tystnadsplikt Det är huvudregeln. Men hur är det egentligen – övertolkar revisorerna sin tystnadsplikt? Balans reder ut begreppen och berättar samtidigt om tystnadsplikter som andra yrkesgrupper har.
Huvudprincipen för revisorer är att utomstående inte ska ha reda på mer än vad revisorn skriver i revisionsberättelsen. Man får inte utveckla sina synpunkter utöver vad som står just där.
Det finns dock vissa undantag. Om det inte är till stor skada (”väsentligt förfång”) för bolaget är revisorn skyldig att svara på det som en majoritet på en bolagsstämma frågar om. En avgående revisor får ge upplysningar till sin efterträdare. Revisorer har – till skillnad från advokater – vittnesplikt i domstol. De måste även lämna uppgifter till konkursförvaltare till åklagare i förundersökning i brottmål.
Tystnadsplikten ses som en nödvändig förutsättning för revisorns arbete. Revisorn skulle inte få tag i den information han behöver om företagen visste att uppgifterna kunde föras vidare.
Så bör reglerna tolkas
Ibland hävdas det att revisorerna övertolkar sin tystnadsplikt. Det tycker de säkert själva inte att de gör. Därför bad vi en advokat, Peter Danowsky på Lagerlöf & Leman Advokatbyrå, att i korthet tolka – inte vad revisorerna faktiskt gör men däremot deras tystnadspliktsregler.
Grundregeln om revisorers tystnadsplikt står i aktiebolagslagen 10 kap 13 §. Den lyder:
”Revisor får ej till enskild aktieägare eller utomstående lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag, om det kan lända till förfång för bolaget.”
Formuleringen ”...om det kan lända till förfång...” ger möjligen sken av att revisorn kan ösa ur sig en massa positiva eller neutrala yttranden om företaget. Det är i så fall ett sken som bedrar.
Restriktiv skrivning
Peter Danowsky säger:
– Det här är en restriktiv skrivning. Det framgår särskilt av ordet ”kan” i lagtexten. Det är alltid svårt, ofta omöjligt, att veta i förväg vad som kan leda till förfång för bolaget. Här måste revisorn vara försiktig. Det gäller att vara på den säkra sidan.
Vad betyder ”förfång”?
– Det betyder bara skada. Det behöver inte handla om någon stor sådan.
För auktoriserade och godkända revisorer gäller dessutom åttonde paragrafen i revisors förordningen. Enligt denna får revisorn inte ”obehörigen yppa...uppgift, som inhämtats i hans yrkesutövning...”.
– Ett problem ligger möjligen i ordet ”obehörigen”. Men tystnadsplikten ser ut att gälla alla uppgifter, inte bara sådana som revisorn anförtrotts. Det kan hänga ihop med att revisorn går in och granskar på egen hand. Revisorn ”tar för sig” och begär att få se saker på ett lite annat sätt än en advokat gör. Det har att göra med den offentligrättsliga ställning som revisorn har när han granskar. Förutsättningen för att revisorn ska kunna göra sitt jobb är att han får full tillgång till allt han begär.
Strängare än advokaternas regler
Till revisorsförordningen ska, åtminstone när det gäller medlemmar av FAR, läggas FARs etikregel om tystnadsplikt: ”Ledamot får inte för utomstående röja sakförhållanden eller upplysningar, som han fått kännedom om under sitt arbete, med mindre laglig upplysningsplikt eller behörigt tillstånd därtill föreligger...”
Om offentliga myndigheter enligt lag eller annan författning kan förplikta en revisor att lämna upplysningar eller tillhandahålla handlingar, måste en FAR-ledamot noga pröva de lagliga förutsättningarna för att lämna ut uppgifter, står det dessutom i anvisningarna till regeln.
Revisorernas regler om tystnadsplikt kan synas mycket stränga – kanske strängare än advokaternas.
– En orsak kan vara att revisorn har fler lojaliteter än advokaten. Det är lättare för advokaten att identifiera vilka intressen han ska tillgodose, säger Peter Danowsky.
Advokaten har två lojaliteter: klienten och rättsordningen. Men revisorn är inte bara aktieägarnas speciella valda ombud. I revisorernas s.k. intressentmodell ingår också kunder, leverantörer, kreditgivare, företagsledning, anställda samt stat och kommun.
Inge Wennberg