IFAC Council: Senaste nytt inom ”Financial and Management Accounting” på seminarium i Stockholm

I ett seminarium i anslutning till IFAC Councils möte i Stockholm i maj diskuteras aktuell utveckling inom redovisning och ekonomistyrning.

I denna artikel uppmärksammas den aktuella utvecklingen inom extern- och internredovisning, inom både forskning och i praktiken. Det finns möjlighet ta del av denna utveckling på ett seminarium som hålls i anslutning till IFAC Council i Stockholm den 15 maj 1992.

I IFAC (International Federation of Accountants) ingår ett antal kommitteér, varav ”Financial and Management Accounting Committee” utgör en. Denna kommitté bedriver projekt, publicerar rekommendationer och artiklar samt fungerar som remissinstans. Exempel på aktuella projekt är ”Cost of Capital”, ”Management Control of Projects” samt ”Multinational Transfer Pricing”.

”Financial and Management Accounting” kan översättas till begreppen extern- respektive internredovisning. Termerna är tyvärr inte entydiga utan har varierande innebörd. Idag innefattar ”Financial and Management accounting” inte bara redovisning utan även ekonomistyrning på samtliga nivåer i ett företag. Det är också viktigt att framhålla betydelsen av att se ”Financial and Management Accounting”, extern- och internredovisning, som en helhet och inte som två helt skilda ämnesområden.

IFAC och ”Financial and Management Accounting”

Kommittén för FMAC (Financial and Management Accounting) är permanent och dess huvuduppgifter är att

* öka kunskapsnivån och kompetensen bland ”management accountants”

* lämna synpunkter på andra kommittéers arbete utifrån ”management accountants” perspektiv

* stimulera till forskning inom viktiga områden för ”management accountants”.

Ordförande i kommittén är sedan 1988 David Allen, professor samt f.d. ordförande för ”the Chartered Institute of Managements Accounts”. Han har sammanfattat sin syn på väsentliga utvecklingstrender inom professionen i en artikel med rubriken ”Financial Management – The leading edge of management accountancy”. Här återges huvuddragen i denna.

I takt med att fler och fler av de traditionella redovisningsuppgifterna delegeras, upplever ”management accountants” ett ökande krav på ”financial management” i form av ett mer aktivt deltagande i styrningen av sitt företag. Kommittén, bestående av framför allt seniora ekonomi- och finansdirektörer, har därför valt att koncentrera sina krafter på ”financial management” och utvecklingen kring denna. Det saknas i stor utsträckning relevant litteratur i ämnet. Utvecklingen sker direkt i företagen och FMAC ser det därför som en utmaning och möjlighet att öka förståelsen och kunskapen inom IFAC inom detta område.

Enligt David Allen finns det väsentliga skillnader mellan den traditionella redovisningsmodellen, utformad för den passiva mottagaren, och den moderna ekonomistyrmodellen (”financial management model”), utformad för den aktiva ”financial manager”. Följande är några av de mer väsentliga (se även figur):

* Redovisning behandlar historiskt verifierbara fakta. Ekonomistyrning (”financial management”) handlar om bedömning av en osäker framtid.

* Redovisning styrs av objektivitet och baseras på kostnader med inriktning på att bibehålla kapitalet. Ekonomistyrning måste innehålla subjektivitet och baseras på värderingar med inriktning på erhållandet av en tillfredsställande avkastning.

* Redovisning är statisk med målet att rapportera inom en relativt kort tidsram medan ekonomistyrning är väsentligt mer dynamisk och med en längre tidshorisont.

Denna beskrivning innebär inte att värdet av redovisning skall ifrågasättas, snarare handlar det om att belysa att ekonomer inom företagen idag inte enbart koncentrerar sig på redovisning utan också, i ökande utsträckning, på en aktiv ekonomistyrning.

I detta avseende innehåller ekonomistyrning två distinkta men sammanhängande delar. Det är dels den externa som rör förhållandet mellan företaget och kapitalmarknaden, dels den interna som rör förhållandet mellan företaget i stort och de ingående verksamheterna (ofta formulerat i produktgrupper eller marknader). Den specifika kopplingen mellan dessa delar är avkastningen, d.v.s. vilken avkastning som garanterar tillgång till finansiering och som därmed kommer att styra det interna kravet. Det innebär att företagets mål definieras som maximering av nuvärdet av framtida ”cash flow” till investeraren. Detta kriterium tillämpas sedan på olika nivåer i företaget:

* strategiskt: där fokus utgör ”vad göra”, vilken marknad att verka inom, vilka produkter etc.

* taktiskt: med fokus på ”hur göra”, vilka priser, hur många och vilka anställda etc.

* operationellt: där fokus innebär ”att utföra”, beställa, producera, leverera etc.

Avslutningsvis konstaterar David Allen att företaget måste förbättra sitt ekonomiska styrsystem på alla nivåer för att kunna hantera de snabba förändringar som sker i omvärlden. Utformandet av en struktur för ekonomisk uppföljning och styrning, anpassad till det specifika företagets behov, är en av de viktigaste uppgifterna för ekonomiansvariga idag.

”Financial management” i svenska företag

I ett antal svenska företag pågår en intensiv utveckling rörande ekonomistyrning och ekonomisystemets utformning och innehåll. Decentralisering av ansvar och befogenheter är medel för att nå effektivare och konkurrenskraftigare företag. ABB och Sandvik är exempel på företag som befinner sig i ett intensivt förändringsarbete. Uppmärksamheten är riktad mot produktiviteten med kortare genomloppstider som mål, exempelvis ABBs T 50 projekt. Detta ställer samtidigt nya krav på den ekonomiska informationsgivningen inom företagen. En huvudlinje i den aktuella utvecklingen är som nämnts decentralisering av ekonomiskt ansvar. Detta leder till krav på att ekonomisk information (och annan information) skall vara tillgänglig runt om i företaget och vara relevant i relation till de uppgifter och problem som skall lösas på både kort och lång sikt.

Varför bör verksamma inom ”financial accounting”, exempelvis revisorer, ta del av den aktuella utvecklingen även inom ”management accounting”?

Målet för ett bolags system för planering och kontroll är att förse styrelse och VD med underlag för väl grundade beslut. Kriterier för god planering och kontroll är en riktig och fullständig redovisning samt underlag som budgetar, kortperiodiska bokslut etc. Vidare krävs en ändamålsenlig och klart definierad organisation avseende ansvar och befogenhet. Som ett led i förvaltningsrevisionen skall revisorn vid sin granskning bedöma om bolagets system för planering och kontroll uppfyller ovanstående mål samt om styrelse och VD har tillräcklig överblick av bolagets risksituation. Den aktuella utvecklingen inom företagen omfattar i hög grad företagens system för planering och kontroll samt den interna kontrollen. För att kunna utföra förvaltningsrevision är det sannolikt nödvändigt att känna till och förstå företagens förändringsarbete inom ”management accounting”.

Tag del av internationella och inhemska nyheter inom ”Financial and Management Accounting”

I anslutning till IFAC Council i Stockholm kommer ett endagsseminarium att hållas den 15 maj 1992. Seminarieprogrammet under dagen är följande; David Allen presenterar under förmiddagen ”the Financial and Management Accounting Committee” inom IFAC och sin syn på aktuell utveckling inom ämnesområdet vilken beskrivits ovan. Under eftermiddagen inleder professor Lars A Samuelson vid Handelshögskolan i Stockholm med en översikt av aktuell svensk forskning och praktik inom nämnda ämnesområde. Därefter presenterar Peter Fallenius, vice VD vid ABB, det s.k. T 50 projektet och innehållet i detta. Avslutningsvis kommer en panel att diskutera hur vi i Sverige ska åstadkomma en aktivare och mer sammanhållen kår av ekonomichefer, controllers och motsvarande samt vilka initiativ som exempelvis FAR och Svenska Civilekonomföreningen kan ta i detta sammanhang.

Förhoppningsvis skall detta seminarium ge samtliga professionella inom ”Financial and Management Accounting” möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskap och samtidigt låta deltagare från andra länder ta del av den svenska utvecklingen som vid en internationell jämförelse sannolikt befinner sig i frontlinjen.

Auktor revisor Anna Hesselman och auktor revisor Göran Tidström är verksamma vid Öhrlings Reveko. Hesselman medverkade senast i Balans nr 6–7/1991 och Tidström i nr 8–9/1991.