Resultatplanering genom byte av redovisningsprinciper

Författarna refererar två uppmärksammade uppsatser där man undersökt 74 svenska börsbolags årsredovisningar med avseende på principförändringar. Man frågar också om dessa förändringar använts i syfte att justera resultatet snarare än för att förbättra redovisningens kvalitet.

Är företagen konsekventa i sin användning av redovisningsprinciper eller ändrar de principer ofta? Görs täta byten av redovisningsprinciper för att påverka resultatet? Upplyses årsredovisningarnas läsare om att förändringar av redovisningsprinciper har skett och vad dessa får för konsekvens, eller får läsaren vara sin egen detektiv?

Vi har undersökt 74 börsbolags årsredovisningar för åren 1985–1990. Detta är alla bolag som har varit börsnoterade på AI-/AII-listan samtliga år under denna period, exklusive banker och försäkringsbolag. Undersökningarna omfattar de principförändringar som har angivits i börsbolagens årsredovisningar. Vi har dessutom intervjuat några redovisningsexperter. Dessa undersökningar har presenterats i två examensarbeten på civilekonomutbildningen vid Handelshögskolan i Göteborg. Vår artikel är en sammanfattning av dessa båda undersökningar.

Allt svårare att tolka

Årsredovisningarna blir allt svårare att tolka. Ett skäl till detta är att företagen ofta byter redovisningsprinciper. Det blir då svårt att jämföra olika företags redovisningar, och att jämföra ett specifikt företags redovisning år från år. Kravet på konsekvens, d.v.s. att ett bolag normalt ska redovisa enligt samma principer som under tidigare år, finns inom US GAAP, svensk redovisningssed, IASC etc. Detta betyder naturligtvis inte att ett företag är förhindrat att byta redovisningsprincip. Tvärtom är det naturligt att redovisningen utvecklas. Nya krav, rekommendationer, förändringar i verksamheten och i samhället leder till att redovisningsprinciperna måste förändras över tiden för att så väl som möjligt avspegla företagets situation.

I svensk lagstiftning är reglerna för hur ändrade redovisningsprinciper och effekterna av dessa ska redovisas något otydliga (se t.ex. ABL 11 kap 8, p. 8). Internationellt finns strängare och mer detaljerade regler för detta, som exempel kan nämnas rekommendationerna från IASC och FASB.

I FARs redovisningsrekommendation nr. 13, p. 5 anges hur en förändring av redovisningsprincip ska redovisas. Enligt denna skall principförändringens effekt på ingående eget kapital klassificeras som extraordinär post om det är frågan om en väsentlig post. I vissa speciella undantagsfall, t.ex. vid en övergång från en koncernredovisningsprincip till en annan, kan effekten av en principförändring i en koncernredovisning föras mot eget kapital. I dessa fall skall även jämförelseårets siffror omräknas efter den nya principen.

Analys av våra undersökningsresultat

I tabell 1 har vi sammanställt antal ändrade redovisningsprinciper specificerat på år och område.

I posten ”övrigt” ingår t.ex. ändrade principer för avskrivningar, klassificering av lån, kvittning av räntekostnader och ränteintäkter, klassificering av obeskattade reserver, ändrad redovisning av förlustorder och av ränta på pensionsskuld och att 50-procentigt ägda företag konsolideras.

I vår undersökning av ändrade redovisningsprinciper fann vi att de svenska börsföretagen har gjort över 300 principförändringar under åren 1985–1990. Det är vanligast att företagen ändrar sina principer för behandlingen av goodwill. Andra områden där principförändringar ofta förekommer är valutaomräkning, redovisning av intressebolag och klassificering av extraordinära poster.

Goodwill – 76 ändringar

Börsföretagens principförändringar leder ofta till att resultatet påverkas positivt eller negativt. Framförallt ändrade goodwillprinciper ger ofta betydande effekter på resultatet. Det rör sig vanligen om mångmiljonbelopp. Under perioden 1985–1990 har 76 ändringar av behandlingen av goodwill skett. Det är 23 företag som någon gång under perioden har ändrat till direktnedskrivning av goodwill mot eget kapital. Det är 20 företag som har ändrat sina redovisningsprinciper för goodwill mer än en gång under 1985–1990. Dessa täta byten förstör jämförbarheten mellan olika företag och för det enskilda företaget. Svensk praxis på goodwillområdet har, trots FARs rekommendation nr 11, varit mycket varierande och i stort sett har alla tänkbara sätt praktiserats. Börsföretagen har utnyttjat detta och bytt redovisningsprinciper för goodwill efter behov. Vi har kommit fram till att ändrad goodwillbehandling med all sannolikhet har använts som ett instrument för resultatplanering.

Valutaomräkning – 49 ändringar

Under 1985–1990 har 49 ändringar av valutaomräkningsmetod ägt rum. Under perioden har 15 företag bytt till dagskursmetoden. När det gäller intagandet i koncernbokslutet av dotterbolag i höginflationsländer har tio stycken ändringar av omräkningsmetod för dessa gjorts under perioden. Byte av valutaomräkningsmetod påverkar ofta resultatet med avsevärda belopp, men ibland påverkas resultatet knappast alls. Här är det svårare än när det gäller goodwill att veta om principbytet görs för att justera resultatet eller ej. Detta beror t.ex. på att företagen själva för varje enskilt dotterbolag kan ”välja” att betrakta detta som ett självständigt eller integrerat bolag, och därigenom kan de använda den metod de önskar, d.v.s. MIM-metoden eller dags- kursmetoden. Gränserna mellan integrerade och självständiga bolag kan många gånger vara diffus, och därför går det inte alltid att bevisa att uppdelningen är/inte är korrekt. Detta ger utrymme för resultatplanering. Företagen kan välja att betrakta utländska dotterbolag som integrerade eller självständiga helt beroende på om de vill att omräkningsdifferenserna skall påverka koncernresultatet eller skall föras direkt till koncernens egna kapital.

Extraordinära poster – 9 ändringar

Det gjordes nio ändringar av redovisningsprinciper för extraordinära poster bland de svenska börsbolagen under perioden 1985–1990. För vissa av dessa företag har detta påverkat resultatet med stora belopp, men detta är inte tillräckligt för att vi ska kunna visa att extraordinära poster generellt har använts som resultatplaneringsåtgärd. Våra respondenter anser att resultatplanering med hjälp av klassificering av extraordinära poster förekommer.

Det är endast sex av 74 börsföretag som inte har gjort några principändringar alls under 1985–1990. Att företagen inte byter några principer behöver i och för sig inte vara enbart positivt, eftersom redovisningen ofta behöver utvecklas över tiden och anpassas till förändringar i företagets situation, nya rekommendationer etc.

Vår undersökning visar att det är ett betydande antal företag som gör en eller flera principförändringar i stort sett varje år. Vissa företag ändrar sina principer så ofta att de egentligen aldrig hinner bli principer. Detta kan bero på att företagen undan för undan upptäcker brister i sin redovisning, och därför ändrar sina redovisningsprinciper i takt med att de blir ”klokare”. Det kan också vara ett utmärkt sätt att ”justera” resultatet allt efter behag. Vi tror att täta principbyten ofta beror på att företagen väljer den princip som för varje specifikt år ger dem det resultat de vill ha.

Ändrar tillbaka igen

Några företag ändrar en princip ett år för att något år senare ändra tillbaka till den ursprungliga principen. Detta förfarande tycker vi tyder på resultatplanering. Ett allmänt villkor bör vara att en ändring av princip görs för att leda till en bättre redovisning. Det framstår därför som ytterst märkligt att sedan gå tillbaka till det tidigare redovisningssättet som övergavs just för att det leder till en sämre redovisning. Vi säger inte att detta alltid måste vara fel, men vi tycker att det bör betraktas med en viss misstänksamhet.

Det finns också företag som verkar ha som princip att göra avsteg från sina principer. Företagen anger en princip som de sedan konsekvent gör vissa avsteg från. I vissa fall tycker vi att det kan vara motiverat att göra avsteg från sina principer. Ett exempel är när goodwill förvärvas som det inte är lämpligt att behandla som företagets övriga goodwill, t.ex. på grund av annan karaktär eller livslängd.

Anger inte motivet

En klar majoritet av de undersökta företagen angav inga motiv till sina ändringar av redovisningsprinciper. Det var hela 217 av 327 principförändringar som inte motiverades. Där motiv angavs var dessa ofta bristfälliga och allmänna. Det var mycket ovanligt att företagen kom med uttömmande förklaringar till varför de hade ändrat en princip. Det framgår av vår undersökning att det inte var speciellt vanligt att företagen angav som motiv till en principförändring att de följde en rekommendation.

Vi fann att det var sällsynt att de svenska börsföretagen redogjorde för principförändringarnas effekter på det egna kapitalet och resultatet. Av de få företag som lämnade denna information såg vi att effekten av principförändringarna ofta var betydande.

Våra resultat i ljuset av utländsk forskning

I tabell 2 sammanfattar vi utländsk forskning om ”income smoothing” som vi har refererat i våra undersökningar.

Barefield och Comiskey har testat hypotesen att val av konsolideringsmetod för intressebolag används som resultatplaneringsåtgärd. Denna forskning kunde endast ge ett blygsamt stöd för hypotesen. Vi kan med hjälp av vår undersökning varken stödja eller förkasta denna hypotes.

Zmijewski och Hagerman visar i en undersökning att ju större ett företag är, desto troligare är det att företaget väljer redovisningsprinciper som minskar årets resultat. Moses kom fram till att ”stora” företag är mer benägna att utjämna sina vinster över tiden än vad ”små” företag är. Vi har i våra undersökningar sett att ändrade redovisningsprinciper ofta minskar företagens resultat. Vi har dessutom kunnat utläsa tendenser till vinstutjämning hos de studerade företagen. Resultaten av våra undersökningar överensstämmer således med ovanstående forskningsresultat. Vi har dock endast undersökt ”stora” företag.

En undersökning av Barnea, Ronen och Sadan visar att företagsledningar justerar resultatet efter finansiella poster med hjälp av klassificering av extraordinära poster. Enligt denna undersökning dämpar företagsledningar fluktuationerna för resultatet efter finansiella poster över tiden. Vi kan med hjälp av vår undersökning varken stödja eller förkasta hypotesen att klassificering av extraordinära poster används som resultatplanering. Våra respondenter anser dock att resultatplanering med hjälp av extraordinära poster är vanligt förekommande.

May och Schneider gjorde en undersökning av ändrade redovisningsprinciper som visade att företag ändrar redovisningsprinciper i första hand för att justera sina vinster. Det var sällsynt att företagen ändrade principer för att förbättra redovisningen. Av vår undersökning har vi dragit slutsatsen att ändrade redovisningsprinciper med all sannolikhet används som resultatplaneringsåtgärd av svenska börsföretag. Detta grundar vi dels på vår analys av goodwill, valutaomräkning och extraordinära poster, dels på mängden av ändrade redovisningsprinciper som enligt vår uppfattning leder till en ”sämre” redovisning och som dessutom har påverkat resultaten med mångmiljonbelopp. Det är mycket få företag som öppet har redovisat principförändringarnas effekter på det egna kapitalet och resultatet. Många företag har bytt principer fram och tillbaka, och använt sig av flera olika principer för att redovisa samma typ av transaktioner under 1985–1990. Bara det faktum att över 300 principförändringar har gjorts under perioden är uppseendeväckande!

Förslag till förbättringar

Vi anser att företagen bör motivera sina principförändringar bättre. Om de har ett bra motiv varför då inte redogöra för detta? Vi anser att det inte kan accepteras att företagen endast ger allmänna, vaga motiv till sina ändrade redovisningsprinciper, utan att företagen ska ge en övertygande förklaring till varje ändring. Det krävs helt enkelt större krav på öppenhet, och att det sätts upp regler för när en ändring av redovisningsprincip är tillåten att göra. Vi tycker i likhet med IASC och US GAAP att ett självklart krav är att ett principbyte ska leda till en ”bättre” redovisning. Med en bättre redovisning menar vi t.ex. att redovisningen ska ge en mer rättvisande bild av företaget eller ansluta till rekommendationer.

Det är mycket viktigt att företagen börjar att redovisa principändringarnas effekt på resultatet och det egna kapitalet i större utsträckning, eftersom årsredovisningarna annars blir svårtolkade och vilseledande. Det är även viktigt att det skapas en enhetlig praxis för hur effekterna av principförändringar ska redovisas. För att företag ska redovisa principändringar på ett relevant och med andra företag jämförbart sätt, krävs entydiga regler för detta. Det är ändringarnas effekt på årets resultat/egna kapital som är intressant. Vissa företag visar hur principförändringarna påverkar föregående års resultat/egna kapital, medan de inte anger påverkan på årets resultat/egna kapital. Denna information är klart otillräcklig, eftersom den sällan ger någon vägledning om effekterna på det aktuella årets resultat/egna kapital. Vi misstänker att detta förfarande ofta används eftersom effekten på föregående års resultat/egna kapital är mindre ogynnsam.

Vi menar att det är nödvändigt att tydligare uppmärksamma årsredovisningarnas läsare på att en eller flera principförändringar har skett. En tänkbar lösning är att ställa krav på att revisionsberättelsen ska innehålla information om att en principförändring har vidtagits under året.

Källor: