Balans nr 6–7 1992

Offentlig ekonomi i förvandling: Marknadsledaren känner hårdnande konkurrens

Komrev AB har nästan monopol på den yrkesmässiga revisionen i kommunerna. Men revisionsdirektör Jan Sturesson på Komrev säger att konkurrensen är hård: – Att få uppdrag i dag upplever vi som en ännu större merit än tidigare.

Den överlägset marknadsledande revisionsbyrån på den kommunala sidan heter Komrev AB. De politiskt valda revisorerna i 273 kommuner, elva landsting och 850 kyrkliga kommuner anlitar Komrev för den yrkesmässiga revisionen.

Komrev hette före årsskiftet Kommunförbundets revisionsavdelning. Den nya byrån ägs av Kommunförbundet via koncernen Förenade Kommunföretag, där man också finner Kommundata, K-konsult, SOS Alarmering, Bibliotekstjänst, Sensia m.fl. företag med inriktning på den offentliga marknaden. Komrev har cirka 400 anställda.

Samverkar med Bohlins

Till revisionsbilden hör också Komrev-Bohlins med ett 50-tal anställda. Det är ett samverkansbolag mellan Komrev och Bohlins Revisionsbyrå. Primärt arbetar man med revision av kommunala bolag. Här finns såväl bohlinare som de flesta av de auktoriserade och godkända revisorerna från Kommunförbundets revisionsavdelning.

Både Komrev och Komrev-Bohlins samarbetar i sin tur vid behov med Bohlins.

– De tre företagen ger en bra samlad kompetens, säger revisionsdirektör Jan Sturesson på Komrev. Samarbetet är också ett uttryck för samma behov av sammanslagningar eller samverkan som finns i hela revisionsbranschen.

Jan Sturesson säger att Komrev får fler klienter i takt med att konkurrensen ökar.

– Det är glädjande. Det tyder på att vi har något unikt som är attraktivt för kommunerna.

Nya vindar

Är det inte så att ni som gammalt kommunförbundsföretag har en mängd säkra kunder som i en liten ask?

– I dagens läge med nya politiska vindar, systemskifte, omprövningar och privatiseringar skulle jag vilja hävda att det är precis tvärtom. Det kan vara politiskt opportunt att byta ut oss. Att få uppdrag i dag upplever vi därför som en ännu större merit än tidigare. Det är en väldigt spännande konkurrenssituation på landstings- och kommunsidan.

Kan den vara så spännande när Komrev har nästan alla kommunerna och hälften av landstingen?

Jo, det kan den. Dels kan marknaden vidgas, dels är konkurrensen hård om de befintliga kunderna.

Bland det femtontal kommuner och landsting som har egna revisionskontor diskuteras på sina håll att köpa tjänster utifrån. Örebro hade t.ex. ett eget kontor. Komrev fick uppdraget.

– Konkurrensen om kommunerna är hård, säger Jan Sturesson. Vi måste satsa hundraprocentigt och koncentrerat på varje uppdrag. Vi måste lämna anbud som alla andra. Vi får vara med och slåss tillsammans med kanske fem andra byråer, varav somliga ibland vill sälja sig till priser som möjligen täcker lönekostnaden. Det kan bero på att de har för mycket folk. Jag tror att några håller på att prisa sig ur marknaden. En del anbud är enligt min uppfattning så låga att de verkar pinsamt oseriösa. Eller också kan man undra hur slutfakturan ser ut.

Konkurrenterna

Enligt Jan Sturesson är det Ernst & Young, Peters & Co, Öhrlings Reveko och i viss mån Price Waterhouse som är de hårdaste konkurrenterna. Så har det varit under de senaste åren.

Bland de här storbyråerna nämner du inte er nyblivna samverkanspartner Bohlins?

– Bohlins har aldrig så vitt jag vet medvetet jobbat mot den kommunala sektorn. Men visst har de uppdrag både i kommuner och landsting.

Att sälja revision till kommuner är något helt annat än sälja revision av aktiebolag. I kommunen är det de politiskt valda revisorerna som de facto är revisorer. De externa revisorerna är bara en hjälp som köps i den omfattning man önskar.

När de politiskt valda revisorerna i landstingen och kommunerna köper yrkesrevision utifrån, köper de därför normalt ett bestämt antal timmar och anger vad dessa timmar ska användas till. De talar om för Komrev och övriga vad de ska göra. Resten gör de själva. De har en egen budget. Men den kan överskridas.

Professionella förhandlare

– De politisk valda revisorerna har ofta utvecklats till mycket professionella förhandlare, säger Jan Sturesson.

Jan Sturesson anser att det är stor skillnad mellan privat och offentlig revision. En väsentlig skillnad är offentlighetsprincipen, en annan är att förvaltningsrevisionen är väsensskild från den som görs i ett bolag.

– Jag har sett andra byråer jobba i kommuner i tron att man lever i sin vanliga strikta sekretesskultur, säger Jan Sturesson. Det fungerar inte i ett system av offentliga handlingar. En sak är att man ska ha integritet och behandla kunden med stor sekretess, det är självklart. Men man ska vara en öppen samtalspartner för fullmäktige, valda revisorer och styrelse. Kommunikationsprincipen avgör framgången i revisionsarbetet. Det är också kommunallagens mening.

Synen på förvaltningsrevisionen i kommuner har alltid diskuterats.

– Vi märker skillnaderna i uppfattningarna när vi är ute och presenterar oss för tilltänkta klienter, säger Jan Sturesson. Ibland har en av våra konkurrenter just varit där och sagt sitt. Sedan kommer vi med våra overhead-bilder och påstår motsatsen. Det kan verka konstigt, även om vi alla kommer med samma ärliga uppsåt.

Verksamheten är målet

– Men i kommuner, landsting och kommunala bolag är det faktiskt verksamheten som är målet, pengarna är bara medlet, säger Jan Sturesson. Det är viktigt att komma ihåg att detta gäller även kommunala bolag. Många tror att bara man har bolag så kan man plötsligt jobba med affärsmässiga principer och konkurrera på en marknad. Det är än så länge förbjudet i kommunallagen. En uppluckring har dock aviserats i konkurrenskommitténs betänkande.

– Förvaltningsrevision i en kommun syftar till att utröna effektiviteten och ändamålsenligheten, säger Jan Sturesson. Viktiga frågor kan vara: Är organisationen styrbar? Finns måluppfyllelse och kvalitetskontroll? Hurdan är kvaliteten i barnomsorgen etc.? För att granska detta med rätt glasögon behövs folk som kan verksamheten, t.ex. folk som tidigare varit socialchefer eller primärvårdschefer. Deras erfarenheter ska givetvis kompletteras med revisionsutbildning. I Komrev har vi bl.a. sådana människor för förvaltningsrevisionen. Vi brukar säga att en kommun har 10–12 branscher inom sig. Det är vatten och avlopp, skola, kultur, fritid, barnomsorg, äldreomsorg, teknik m.m. Vi har folk från alla dessa branscher.

Om det nu är så bra – varför har inte era konkurrenter skaffat sig sådana experter?

– De har annonserat efter dem i flera år. De kommer säkert att lyckas någon gång. Men det är svårt att ställa om från en ”auktoriserad revisionskultur” till att bli besjälad av att jobba med effektivitet i offentlig verksamhet och faktiskt bli en del av förvandlingsprocessen i en kommun.

Jan Sturesson säger:

– I vår samverkan med Bohlins har vi fått bekräftat att förvaltningsrevision i en kommun är väsensskild från den som görs i ett bolag. Och intern kontroll enligt kommunallagen handlar såväl om rättvisande räkenskaper och säkerhet i system som om organisatorisk kontroll och effektivitetskontroll. Detta är ett vidare synsätt än de privata byråerna har, oavsett vad de säger. Det är inget förakt från min sida. Missförstå mig inte. Jag har träffat många duktiga auktoriserade revisorer och vi vill ha bästa möjliga relationer med FAR.

Internationellt samarbete

Nyligen har en europeisk samarbetsorganisation för kommunal revision bildats. Den heter OLGA (Organisation of Local Government Auditing). I den ingår de kommunala revisionsorganisationerna i Holland, Danmark, Sverige och Finland. OLGAs medlemsorganisationer har en marknadsandel på cirka 90 procent i sina hemländer. De arbetar för 1.630 kommuner och landsting. Organisationerna har tillsammans ungefär 2.500 medarbetare.

Komrev har inte gått med i OLGA för att ha en internationell partner för revisionsuppdrag. Skulle det behövas ligger det nog närmare till hands att anlita Bohlins internationella partner KPMG.

Syftet med OLGA är främst att bygga upp ett europeiskt nätverk för att t.ex. kunna låta klienter se på kommunal revision i andra länder, bygga upp kommittéer för att diskutera utbildning, standards, metoder, ADB-revision m.m.

– Det finns ett ökat intresse från vår uppdragsgivare att se på hur revisionen fungerar i andra länder, säger Jan Sturesson. Men det finns faktiskt även revision och rådgivning som OLGA kan ta på sig. Vi har redan fått förfrågningar.

Revision i staten

Slutligen: Komrev är inriktat på kommuner och landsting. Komrev har aldrig reviderat ett privat aktiebolag (Jan Sturesson kan dock erinra sig några konsultuppdrag) och har kanske inte förutsättningarna att gå in i konkurrensen där. Men staten då? Ska Komrev vara med och kämpa om de nya statliga uppdrag som kan komma att läggas utanför Riksrevisionsverket?

– Det är helt givet, och vi är beredda, säger Jan Sturesson. Jag tror att Komrev kan bli en intressant partner för staten. Men vi släpper aldrig vår kommunala inriktning.

Jan Sturesson har av Kommunalekonomiska föreningen utsetts till ”Årets kommunalekonom”.

Inge Wennberg