Bolagisering och privatisering av offentliga verksamheter kan ge många fördelar: Men det krävs planering, utredning och goda rådgivare. Det anser auktor revisor Jan Ekholm, som arbetat med kommunala uppdrag både i Kommunförbundet och hos Tönnerviks, och nu gör det hos Ernst & Young.
Intresset för privatisering ökar i det offentliga. Anställda i kommuner och landsting uppmanas starta eget och ta över kommunal verksamhet.
Revisionsbyråerna är inte sena att haka på. De reviderar gärna de nya verksamheterna. De vill också utreda förutsättningarna för privatisering och ge goda råd.
Auktor revisor Jan Ekholm finns hos Ernst & Young, där privatisering behandlas som ett särskilt affärsområde. Han säger:
– Bolagisering och privatisering är inget självändamål. Många verksamheter drivs kanske lika effektivt i förvaltningsform. Men när det blir tal om att privatisera och starta eget behövs det saklig rådgivning för att komma rätt i processen. Man måste utreda om det finns ett behov och se vad som kan bli bättre genom en bolagisering och/eller privatisering.
Detta är särskilt viktigt med tanke på att många kommunanställda i grund och botten inte är entreprenörer från början. De har inte tagit en kommunal anställning därför att de är företagartyper.
– Det ligger i sakens natur att det är så, säger Jan Ekholm.
Gedigen erfarenhet
Han hör till de auktoriserade revisorer som har gedigen kommunal erfarenhet. Han har kommit till Ernst & Young efter sammanslagningen med Tönnerviks. Där ansvarade han för området offentliga sektorn. Han har ett flertal uppdrag som vald revisor i kommunala bolag och stiftelser, främst i Stockholms kranskommuner. Han har även konsultuppdrag för kommuner och landsting.
Före tiden på Tönnerviks arbetade han fem år på Kommunförbundets revisionsavdelning (nuvarande Komrev) med revision i kommuner, kyrkliga församlingar och kommunala företag.
Han har revisorsuppdrag bl.a. i ett flertal föräldrakooperativa daghem och har varit med om att utreda framväxten av sådana.
På sin nya arbetsplats Ernst & Young arbetar Jan Ekholm bl.a. tillsammans med Per Engström, ansvarig för området Corporate Finance, som bl.a. sysslar med den statliga privatiseringssidan.
Både Jan Ekholm och Per Engström ser stora fördelar i privatisering av olika kommunala verksamheter.
Många argument
Viktiga argument är ökad kostnadseffektivitet, ökat personligt inflytande, större trivsel, ökad ansvarskänsla och minskad sjukfrånvaro.
Den internkommunala byråkratin minskar vid privatisering. Beslutsvägarna blir kortare. Budget- och redovisningstekniska fördelar uppstår. Det blir en klarare ekonomisk avgränsning av varje verksamhet.
Det blir på det sättet lättare att jämföra verksamhetens effektivitet med vanliga privata verksamheter som drivs i form av aktiebolag, enskilda firmor, handelsbolag, ideella föreningar etc.
Möjligheterna till god ekonomisk styrning ökar. Personalstyrkan kan kanske dimensioneras och disponeras bättre. Decentralisering ökar stimulansen hos dem som arbetar i verksamheten.
Jan Ekholm tror att privatiseringsprocessen ännu bara befinner sig i sin linda. En del kommuner är redan igång. Andra har börjat utbilda anställda med sikte på att de ska starta eget. De går t.ex. på kurser i företagsekonomi.
Många går ut och ber om intresseanmälningar från folk som vill starta eget. Ibland ges dock bara det tråkiga alternativet: avsked.
Det finns naturligtvis svårigheter med att privatisera. Det kan t.ex. finnas många goda krafter i en kommunal verksamhet utan att det finns någon ledare.
– Då får man vara beredd att rekrytera utifrån, säger Per Engström.
Många kommunanställda kan känna osäkerhet inför framtiden, om deras verksamhet blir privat. I en del fall har det lösts genom att de fått flera års tjänstledighet med rätt att komma tillbaka till kommunalt jobb.
Kapital behövs
Det finns privatiseringar som gått snett.
– Sådant kan hända när kommunen inte engagerat sig tillräckligt i utredningsfasen, säger Jan Ekholm. Det kan leda till en dålig start. Den nya organisationen kan ha orealistiska kalkyler som man inte kan bemästra. Ska man privatisera måste man från början ha nödvändigt kapital. Det måste finnas en ordentlig budget och realistiska kalkyler för att sätta avgifter etc.
Varför ska nu de stora revisionsbyråerna anses speciellt skickade att utreda bolagisering och privatisering i det offentliga?
– På byråerna finns faktiskt en mängd revisorer med stor erfarenhet av den kommunala sektorn, säger Jan Ekholm. De har också stora kunskaper från det privata näringslivet. Därifrån är de vana vid att jobba i en miljö där de dagligen ser krav på kostnadseffektivitet men också krav på att deras kunder ska ge bästa möjliga service och tillverka varor av högsta kvalitet. Vi är vana vid det. Och jag menar att den kommunala personalen inte alltid är van vid att arbeta med de förutsättningarna.
Jan Ekholm ser inte revisionsbyråerna som de allena saliggörande i den här processen.
– Men jag tror att kommuner som börjar arbeta med privata revisionsbyråer kommer att upptäcka stora fördelar i det som jag just nämnt.
Vem är bäst?
Bör inte kommunerna framför allt utnyttja den kommunförbundsägda revisionsbyrån Komrev? Den har ju störst erfarenhet av kommunal verksamhet. Komrev säger t.ex. att de andra byråerna inte är lika bra på den typ av förvaltningsrevisionella utredningar som görs i kommunerna. Det skulle möjligen kunna tyda på att Komrev är bäst på att utreda privatiseringar...?
– Det är fel, säger Jan Ekholm. Ser man till Komrevs metoder i förvaltningsrevisionen är de inte speciellt mer drivna än dem som andra byråer använder. Det handlar om att mäta huruvida verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Det är också andra revisionsbyråer kompetenta att bedöma. Enda skillnaden är att Komrev har mer praktisk erfarenhet genom att man har större delen av marknaden.
Jan Ekholm betonar att runt om på de större byråerna sitter många revisorer med stor kommunal erfarenhet.
– Att se på kommunal verksamhet och bedöma ändamålsenligheten utifrån de mål som politikerna ställt upp – det är revisionstekniskt inte någon särskilt komplicerad process, säger Jan Ekholm. Auktoriserade revisorer är bra rådgivare. De är väl skickade att delta dels i utredningsfasen vid en privatisering, dels i att ge den utbildning som behövs.
– När kommunala verksamheter eller bolag ska gå från en kommunal miljö till en privat är det viktigt med erfarenhet från det privata näringslivet och inte från kommunal förvaltningsrevision, säger Per Engström.
En intern beräkning visar att t.ex. Ernst & Young just nu har 150–200 personer med kommunala uppdrag. Ungefär hälften gäller revision, resten är utredningar och andra konsultuppdrag.
Samma principer i staten
De stora byråerna arbetar givetvis också med bolagisering och privatisering på den statliga sidan.
– De grundläggande målsättningarna i den statliga privatiseringsprocessen är desamma som i kommuner och landsting, säger Per Engström. Skalan är emellertid i många fall mycket större och situationen betydligt mer komplex. Det är en stor process att privatisera Televerket och Vattenfall för att ta ett par extrema exempel.
Utöver grundmålen att skapa effektiva verksamheter i en konkurrensutsatt miljö vill staten också ha bra betalt när statliga bolag säljs. Samtidigt får den svenska kapitalmarknaden inte störas i större omfattning.
I de statliga bolagen och verken har verksamheterna grupperats enligt statens önskemål.
På den fria marknaden gäller andra villkor. Många verksamheter måste grupperas om till naturliga grupper av företag innan de privatiseras.
– Monopolfrågan är också viktig i samband med den statliga privatiseringen, säger Per Engström. Politikerna vill inte att statliga monopol blir privata monopol. Därför måste man arbeta med att förändra marknadssituationen eller skapa sådana regler att negativa effekter av eventuella kvarstående monopol inte uppstår.
Per Engström betonar att det i flertalet statliga verksamheter i dag finns en kompetent ledning och organisation för att driva verksamheterna efter de premisser som gäller nu. Men nya ägarkonstellationer kommer att medföra helt nya krav. Det kommer att påverka företagens organisation och sätt att arbeta.
– Man måste också observera att staten/ägaren och företagsledningen kan komma att ha olika målsättningar under själva privatiseringsprocessen, säger Per Engström.
Icke att förglömma är det faktum är många statliga verksamheter redan har privatiserats. Flera av bolagen finns redan på börsen och staten är då bara en av flera stora ägare. Processen är alltså inte ny.
Ernst & Young har upplevt den statliga privatiseringen på nära håll. Byrån har bl.a. erfarenheter som revisorer i det tidigare FFV. Man sitter för närvarande på uppdragen att biträda Riksrevisionsverket med revisionen av Televerket, en mycket intressant privatiseringskandidat.
Inge Wennberg