I fortsättningen ska alla revisionsberättelser för statliga myndigheter skickas till regeringen. Och en ny utredning om förvaltningsmyndigheternas ledningsformer ska också bl.a. behandla frågan om ansvarsfördelningen för åtgärder som revisionsberättelserna ska leda till.
Överdirektör Åke Gustafsson som ledde revisionsutredningen (”Årlig revision i statsförvaltningen”) är nöjd. Nu har utredningens förslag i princip anammats i sin helhet. Nu är det klart att myndigheternas revisionsberättelser ska skickas till regeringen.
Hittills har berättelserna bara lämnats till den reviderade myndigheten, om det inte gällt ett affärsverk. Myndigheten har själv kunnat bestämma vad revisionsberättelsen ska leda till. Det har inte funnits någon instans ovanför.
När regeringen tog ställning till revisionsutredningens förslag i kompletteringspropositionen 1991, ville man inte gå längre än att endast orena berättelser skulle lämnas i kopia till regeringen. Myndigheterna ålades, genom ändringar i verksförordningen, att inom två månader anmäla till regeringen vilka åtgärder de tänkte vidta.
Men i årets budgetproposition har regeringen sagt att alla berättelser ska gå till regeringen. Myndigheterna ska lämna sina årsredovisningar senast den 1 oktober. Riksrevisionsverket, RRV, ska lämna revisionsberättelser till regeringen inom en månad efter det att årsredovisningen är klar. Myndigheten får självklart en kopia av revisionsberättelsen.
Med den här ordningen kan revisionsberättelserna behandlas i samband med budgetberedningen. Större frågor kan naturligtvis skjutas upp till ett senare tillfälle.
– Det är väsentligt att regeringen får in alla revisionsberättelser, anser Åke Gustafsson. Även en ren revisionsberättelse ger regeringen viktig information. Regeringen kan kanske också vilja agera oberoende av vad som kommer fram i revisionsberättelsen.
Spännande resultatredovisningar
Åke Gustafsson är också mycket intresserad av hur myndigheternas nya årsredovisningar kommer att se ut. De ska bl.a. innehålla en särskild resultatredovisning.
Resultatredovisningen är en slags utbyggd förvaltningsberättelse.
– Det ska bli mycket spännande att se hur man lyckas utveckla de här resultatredovisningarna, säger Åke Gustafsson. De måste bli olika för olika myndigheter. Det beror på vilken verksamhet de har. Det kan vara svårt att mäta prestationerna hos en myndighet. Det kan vara svårt att mäta effekterna i samhället av myndigheternas arbete.
Enligt budgetförordningen ska resultatredovisningen belysa:
* verksamhetens fördelning på verksamhetsgrenar
* utvecklingen av myndighetens prestationer med avseende på kostnader, intäkter, volym och kvalitet
* utvecklingen av myndighetens produktivitet
* effekter av verksamheten som direkt kan iakttas.
– Jag tycker att staten har flyttat fram positionerna ganska rejält, säger Åke Gustafsson. Kraven på resultatredovisningarna är i vissa avseenden kanske till och med större än på de privata förvaltningsberättelserna.
En annan intressant fråga är hur redovisningarna ska revideras.
– RRV ska kunna uttala sig om huruvida resultatredovisningarna är rättvisande. Verket håller på och arbetar med de frågorna. Problematiken påminner om den som RRV har i sin förvaltningsrevision. Skillnaden är att i resultatredovisningen är det myndigheten själv som presenterar materialet.
Åke Gustafsson tror att det tar flera år innan metoderna för att såväl skriva som revidera resultatredovisningarna är fullt utvecklade.
Vilka åtgärder?
Nu ska Åke Gustafsson hålla i ett nytt utredningsuppdrag. Han ska leda en kommitté som ska utreda ”förvaltningsmyndigheternas ledningsformer m.m.”.
Det är en uppföljning av 1987 års verksledningsbeslut. Det handlar om verksledningarnas befogenheter och ansvar och om hur ansvaret inom myndigheterna ska fördelas på verkschefer, styrelser och råd. Bakgrunden till att detta ska ses över igen är önskemålen om ökad målstyrning i statsförvaltningen, ökad delegering och ökat ansvar för myndigheterna.
Denna nya utredning ska i viss mån också handla om revision – närmare bestämt om hur ansvaret ska fördelas och på vilka nivåer, när det gäller åtgärder som myndigheternas revisionsberättelser kan tänkas leda till. Ett embryo till den diskussionen fanns redan i revisionsutredningen.
En fråga som säkert kommer upp är om regeringen ska fastställa myndigheternas balans- och resultaträkningar. Det gör regeringen i dag bara för affärsverken. Någon ändring på den här punkten är i och för sig inte nödvändig. Balans- och resultaträkningarna kan kanske anses godtagna i och med att regeringen fått in årsredovisning och revisionsberättelse och s.a.s. lagt dem till handlingarna. Samtidigt kan ett mer aktivt beslut markera att regeringen tillmäter myndigheternas årsredovisningar en stor betydelse.
Inge Wennberg