Ekonomistyrning, externredovisning och beteendeorienterad redovisning kan ses som tre huvudområden inom redovisningsforskningen i Lund. Inom det stora ämnet redovisning kan man nu också glädja sig åt donationspengar som ger universitetet i Lund ytterligare en professur i ämnet.
Olof Arwidi är sedan 1985 professor i ekonomisk styrning vid Lunds universitet. Det inkluderar naturligtvis redovisning och finansiering och en del kostnads- och intäktsanalys.
Ny professur
Han får nu förstärkning med ytterligare en professur. Crafoordska stiftelsen, som finansierat byggandet av Ekonomicentrum i Lund, har åtagit sig att betala en professur på sex år fr.o.m. 1994. Den är ännu inte specificerad. Men utgångspunkten är att det det ska bli en renodlad professur i redovisning.
– Det är roligt att vara professor inom det här området, säger Olof Arwidi. Men det är också viktigt för oss att ämnet förnyas och att vi får nya kompetenser på olika nivåer: professorer, docenter, doktorer, doktorander – ja, hela skalan.
Redovisning är ett mycket stort ämne. I Lund liksom på andra högskoleorter är insikten om det ganska liten bland kolleger inom andra universitetsämnen.
Största alternativet
Företagsekonomiska institutionen är med sina 1.300 helårsstudenter Lunds största universitetsinstitution. Redovisning är det i särklass största fördjupningsalternativet inom undervisningen. Närmare hälften av alla som läser på fördjupningslinje studerar redovisning.
– Vi har inte som mål att bli ännu större på undervisningssidan, säger Olof Arwidi. Om jag får välja så är det forskningen som ska växa. För att en sådan här institution ska fungera på sikt är det väldigt viktigt att få upp en stor volym av forskare som representerar många olika specialinriktningar.
Olof Arwidi har för närvarande ett drygt femtontal doktorander. Då räknar han bara de riktigt aktiva. Troligen blir två av dem färdiga i år.
Den ena är Kristina Artsberg. Hon är nästan färdig med en avhandling om samtliga FARs redovisningsnormer.
Den andre är Gert Paulsson. Han har skrivit om redovisningsinformation inom sjukvården.
Tre stora områden
I forskningsinriktningen i Lund kan man urskilja åtminstone tre stora områden:
ekonomistyrning
externredovisning
beteendeinriktad redovisning.
Inom ekonomistyrning arbetar bl.a. Olof Arwidi, Göran Widebäck, Per-Magnus Andersson och Stefan Yard. Den sistnämnde har särskilt ägnat sig åt investeringar.
Forskningen inom externredovisning i Lund tycks gå mot en ny vår. Där finns t.ex. Kristina Artsbergs ovan nämnda arbete. Sven-Arne Nilsson forskar om goodwill som redovisningsfenomen och Pernilla Edpalm om val av redovisningsmetod. Karin Jonnergård arbetar med redovisning av skatter. (En del av hennes resultat redovisas i den artikel som följer direkt efter denna artikel). Martin Smiciklas på handelsrätt blir i år klar med en avhandling som behandlar fusioner mellan aktiebolag från skatterättslig synpunkt. Olof Arwidi har bl.a. skrivit om omräkning av utländska dotterbolag och även tittat på harmoniseringsproblem. Bland de erfarna forskarna på området finns Sigurd Hansson som arbetar med balansanalyser och liknande.
Inom området beteendeinriktad redovisning forskar bl.a. professor Anne Loft från Handelshögskolan i Köpenhamn, som nu arbetar halvtid i Lund. Karin Jonnergård har forskat bl.a. kring federativa organisationer.
Mer internationellt
– I framtiden tror jag att ganska många av oss kommer att arbeta med redovisningens internationalisering, säger Olof Arwidi. Det kommer en internationaliseringsvåg där det sätts press på att se på redovisningen ur ett internationellt perspektiv.
Forskning kring revision är sällsynt i Sverige.
– Orsaken till det är strukturell: svenska revisorer får ju sin kompetens huvudsakligen på basis av professionell erfarenhet efter examen, säger Olof Arwidi. Men Anne Loft, som är lärare i revision i Köpenhamn, har ett projekt på gång som vi hoppas mycket på.
Det är i alla fall ingen brist på framtida forskningsuppgifter inom redovisning. Intresset är stort för forskning inte bara i företag utan också i offentliga organisationer.
Forskare hos polisen
Sedan en tid pågår i Lund ett projekt som gäller polisen. Det handlar inte om redovisning i klassisk mening utan mera om att väga resurserna mot de uppgifter som polisen ska klara av och vilka metoder man har för att styra polisverksamhet.
– Arbetet innebär bl.a. svåra mätproblem, säger Olof Arwidi. Men det finns ett stort behov av att formulera målen och söka finna de rätta kriterierna för vilka insatser polisen bör göra.
Polisforskningen är inte unik. Det finns faktiskt liknande forskning både i England och USA.
– Den offentliga sektorn blir mer och mer intressant, säger Olof Arwidi. Flera av dem som sitter i vårt redovisningsprogram är också med i ett program om offentlig styrning lett av Lennart Hansson.
Och Anders Anell som förra året disputerade på en avhandling som hette ”Från centralplanering till lokalt ansvar. Budgeteringens roll i landstingskommunal sjukvård” har sedan dess blivit chef för något som heter Institutet för hälsoekonomi i Lund och som har ett dussintal forskare i arbete.
– Men trots det starkt ökade intresset för redovisning i den offentliga sektorn tror jag att det fortfarande finns gott om redovisningsproblem inom de privata företagen, säger Olof Arwidi.
Alltså även inom klassiska områden såsom Budgetering i industriföretagets styrsystem, vilket är titeln på en bok som Olof Arwidi och professor Lars A Samuelson på Handelshögskolan i Stockholm gav ut förra året.
Inge Wennberg