Under Debatt i Balans 2/93 har Gunnar Blomberg gjort ett inlägg under rubriken ”Koncernbidrag går att förena (även) med bruttometoden”.
Jag måste erkänna att jag har svårt att tillgodogöra mig budskapet, troligen för att jag inte förstår innehållet.
Lennart Huldén och jag hävdar i en artikel i Balans 12/92 att den s.k. nettometoden är fullt godtagbar vid utdelning av sakvärden och därmed vid överlåtelse av tillgångar till bokfört värde även om ”verkligt värde” är högre. Redovisar Gunnar något ställningstagande till detta?
Ett av våra argument för tillämpningen av nettometoden utgick från en jämförelse med etablerad praxis vid koncernbidrag.
Det är för oss en fullständig gåta hur man kan hävda att en försäljning av en tillgång, värd 20, för bokfört värde 10 skulle kräva 10 i fritt kapital och någon slags redovisning av ianspråktagande av sådant kapital – oklart hur – samtidigt som man hävdar att en överföring i form av koncernbidrag av samma belopp, 10, hemtaget som vinst vid försäljning av samma tillgång för 20, är tillåten utdelning enligt etablerad praxis.
De nyskapade begreppen ”definitiva” och ”anteciperade” koncernbidrag tycker jag inte bidrar till någon förenkling eller något klargörande, tvärtom. ”Definitivt bidrag” skulle, om jag förstår det rätt, vara sådant som betalas under löpande år. Ett vanligt fall i praktiken är att moderbolag gör anspråk på koncernbidrag från dotterbolag men – ofta av psykologiska skäl – erbjuder sig att tills vidare inte ta ut pengarna och heller inte begära ränta på den skuld som den ädle givaren då får. Är ett sådant koncernbidrag ännu efter fem år inte ”definitivt”? Är å andra sidan ett i december utbetalt, i januari nästa räkenskapsår återhämtat, bidrag ”definitivt”?
Förhoppningen att vi, ”så småningom och om” HD får anledning avgöra något av de tvistemål som för närvarande behandlas i lägre instans, skall få klarhet är obegripligt förnöjsamt! Nettometoden tillämpas ju praktiskt taget dagligen i näringslivet, medvetet eller omedvetet, i samband med koncernomstruktureringar etc. Min förhoppning är att så många kloka personer, t.ex. Gunnar Blomberg, i debatten skall uttala sig till förmån för nettometoden, att redan underrätterna utan att ängsligt behöva snegla på gammal osäkerhet i doktrinen skall godta nettometoden.
Ulf Gometz, auktor revisor, Ernst & Young, Göteborg