Auktor revisorerna Erik Rydström och Stig Nilsson menar båda att det är praktiskt otänkbart att revisorn inte skulle kunna vara företagens rådgivare. Även om man aldrig ska revidera sina egna råd eller den redovisning man själv upprättat.
En revisor ska aldrig åta sig uppdrag som ligger utanför kompetensområdet. Där finns den yttersta gränsen för all verksamhet, men det gäller kanske framför allt när man uppträder som konsult. Men dessutom bör en revisor inte revidera sina egna råd. Där går en gräns mellan revision och konsultation.
Det anser auktor revisor Erik Rydström på Enskilda Revisionsbyrån i Stockholm, tillika ordförande i SVEREV – Enskilda Revisionsbyråer i Samverkan. Men även om han tycker det är viktigt med en gräns mellan revision och konsultation medger han att det kan vara svårt att sätta denna gräns. Den är flytande och gränsdragningen får inte skapa problem för klienten.
– I all form av revision ingår moment av konsultation. Rent teoretiskt skulle man kunna tänka sig att revisorn bara lämna kritik i efterhand. Men så fungerar det inte i praktiken. Vi ska lämna sund rådgivning, det framgår av branschens regler för god revisorssed. Varken vi eller näringslivet kan verka om vi bara pekar på fel utan att lämna förslag på hur klienten åtgärdar dem. Det ska finnas en dialog mellan ledning, styrelse och revisorer.
Ofta vet revisorn vad han eller hon får eller kan göra, men inte klienten. Det kan innebära att kunden inte alltid använder sig av sin revisor i full utsträckning, konstaterar Erik Rydström. Andra ser revisorn som något nödvändigt ont de måste ha enligt lag.
Ett konkret exempel på rådgivning kan vara att revisorn ska utreda om klienten ska göra ett företagsförvärv.
”Vi ska inte driva affärer”
– De rent affärsmässiga vinstchanserna måste kunden få avgöra, förklarar Erik Rydström. Det varken kan eller bör revisorn göra. Vi ska inte driva affärer. Revisorn kan däremot visa de skattemässiga och ekonomiska konsekvenserna av ett eventuellt beslut och de alternativ som klienten kan ha.
När rapporten väl är klar bör den presenteras såväl skriftligt som muntligt.
– Revisorn måste hela tiden ha helt klart för sig att klienten verkligen förstått vad revisorn menar. Många företagare är inte så hemma i ekonomi och då är det bra att revisorn kan svara på frågor.
Men revisorn får inte gå vidare och delta i besluten. Besluten är klientens och ska fattas av klienten.
– En revisor får aldrig bli verkställande utan måste hela tiden tänka på sin funktion som en oberoende och självständig rådgivare och granskare, betonar Erik Rydström.
Typiska konsultuppdrag är skatterådgivning, råd kring ADB och redovisning, affärsöverlåtelser och liknande. Däremot ger Erik Rydström inte råd i tekniska frågor eller i kvalificerade juridiska problem. Det ligger utanför kompetensen.
En utökad konsultverksamhet är naturligtvis ett konkurrensmedel. Kunderna kräver allt bättre service och med tiden har frågorna och lagstiftningen blivit så komplicerad att det är mycket svårt för en revisor att ge kvalificerade råd på en både bred och hög nivå. Byråerna anlitar därför specialister som går in som konsulter vid sidan av revisorn. Det kan innebära att vissa byråer i framtiden får mer intäkter från konsulttjänster än från den traditionella revisionsverksamheten.
– Jag anser att en revisionsbyrås huvudsakliga intäkter ska komma från revisionsarbete om det fortfarande ska vara en revisionsbyrå, understryker Erik Rydström. Blir konsultationsverksamheten omfattande bör de ”rena” konsulttjänsterns läggas i ett särskilt bolag, så att klienten vet att byrån skiljer på rådgivning och revision.
– Det finns också en del elaka rykten om vissa byråer som är väldigt duktiga på rådgivning, det vill säga de anses ha gått över gränsen. Det finns kanske sådana fall, men det gäller att ha alla fakta och veta vad man talar om innan man ”dömer ut” en sådan byrå. Sannolikt kan de flesta revisorer skilja på de olika roller man har. Synen på revisorer har förändrats. Omvärlden ifrågasätter mer, även revisorer får utstå kritik för vad de gjort och inte gjort, inte minst i samband med bank- och fastighetskrascherna där syndabocksjakten nu även omfattar revisorerna.
En otacksam uppgift
– Vi har ibland en ganska otacksam uppgift, förklarar Erik Rydström. Vi uppfattas nog ofta som överdrivet försiktiga men jag tror att vi ska vara det. Vi ska varna för faran. Och nu efteråt med facit i hand kan vi konstatera att vi skulle kanske varit än mer försiktiga och sagt ”att så här kan ni inte göra”.
Men den revisor som 1988 eller 1989 sade att ”fastighetsmarknaden kommer att krascha och om några år är ert fastighetsinnehav bara värt hälften”, hade blivit utskrattad, gissar denne erfarne revisor.
Erik Rydström är ledamot i FARs nämnd som bland annat är överinstans i disciplinmål. Han tycker inte att de etiska reglerna behöver kompletteras när det gäller konsulttjänster.
– Jag tycker nog att de regler vi har idag räcker. Men vi måste ha en öppen diskussion om de här frågorna. Revisionsarbetet och de frågor som är knutna till revision innebär ofta mycket komplicerade överväganden för den enskilde revisorn. Där behöver revisorn hjälp i svåra gränsdragningsproblem. Men dessutom ställer näringslivet, klienterna, nya krav och har sin uppfattning om revisorns roll. Den debatten måste vi ständigt hålla levande.
Vill helst slippa ordet ”konsult”
Stig Nilsson, auktor revisor i Helsingborg, och tillika styrelseordförande för Ernst & Young, skulle helst vilja slippa ordet konsult.
– Det är lite flummigt. Det kan uppfattas som om det vore fråga om en allmän affärsrådgivare.
Stig Nilsson föreslår istället tre funktioner som revisorn och revisionsbyrån kan erbjuda, utöver den traditionella revisionen:
specialistkompetens
rådgivning
utredningsverksamhet
Revisorn kan erbjuda specialistkompetens inom framför allt skatteområdet, vilket är särskilt viktigt vid bokslutsarbetet. Där ställs kompetensen på prov.
Inom specialistkompetensen ligger också kunskaper om informationsteknologi. Här kan revisionsbyrån ta fram bra ekonomisystem och operativa kontroller och samtidigt värna om hög datasäkerhet.
Stig Nilsson nämner också finansiella instrument. Revisorn känner ofta till olika slags finansieringsformer och dess konsekvenser.
– Alla dessa specialistkompetenser kan naturligtvis användas i det vanliga revisionsarbetet, förklarar Stig Nilsson, men kan dessutom vara tjänster vid sidan av.
Rådgivning kan exempelvis innebära att revisorn får biträda vid upprättandet av en koncernredovisning eller förklara konsekvenserna av att starta eller köpa ett företag.
– Många småföretagare behöver råd och hjälp, säger Stig Nilsson. Huvudsaken är bara att rådet inte innebär att vi deltagit i beslutet åt företags ägaren.
Revisorn kan slutligen arbeta som utredare och exempelvis ta fram underlag till en kontrollbalansräkning eller ta reda på företagets ställning i en obeståndssituation.
– Dessa utredningar har helt naturligt ökat på grund av den djupa lågkonjuktur vi har idag, förklarar han.
Och liksom alla andra revisorer funderar han kring frågan om jäv:
– Kan jag granska den kontrollbalansräkning som min byrå har upprättat? Ja, jag tycker det. Men däremot inte om jag själv har upprättat balansräkningen.
Balansen finner man genom sin kompetens
Det gäller alltså att finna en balans i de olika uppgifter en revisor har. Och balansen finner man genom sin kompetens.
– Det måste finnas kompetens i varje ögonblick i mitt arbete, avslutar Stig Nilsson. Och vi kan inte ta bort konsultarbetet om vi nu kallar det så... Om vi gör det blir vi sämre både i bedömningarna av klienterna och i vår egen affärsmässighet. Ett bra revisionsarbete innebär en kombination av vision och säkerhet, av radikala förslag och försiktighet. Det innebär att det kan bli fel ibland. Men om vi jämt är rädda för att göra fel, då ska vi inte hålla på i den här branschen.
Pär Trehörning är jur kand och journalist. Han medverkade senast i Balans nr 3/92