Att Börsen får till uppgift att övervaka den ekonomiska information som dess ägare ger ut kan självklart skapa intressekonflikter, medger börschefen Bengt Rydén. Han betonar också att det kommer att ställa höga krav på integritet i arbetet.
Stockholms fondbörs bör enligt min mening spela en central roll när det gäller att upprätthålla god redovisningssed bland börsföretagen. Eftersom aktiemarknadsbolagens information påverkar aktiekursen är det naturligt att Börsen i sin tillsyn verkar för att god redovisningssed följs.
Det säger Bengt Rydén, börschef.
– Att vi övervakar den ekonomiska information som våra ägare ger ut, kan självklart skapa intressekonflikter och det kommer att ställa höga krav på vår integritet. Samtidigt är det nödvändigt att vi står som garant för kvaliteten på denna information. Att upprätthålla Fondbörsens goda namn bland svenska och utländska placerare måste gå före kortsiktiga vinstintressen, det inser alla.
Frågan om Stockholms Fondbörs status är mycket aktuell. När Balans träffar Bengt Rydén firar man, som han säger ”både födelsedag och gravöl”. Samma dag hålls nämligen den konstituerande bolagsstämman i Stockholm Fondbörs AB. Sin monopolställning har man blivit av med och Börsen har blivit aktiebolag med eget kapital och traditionell bolagsordning. Ägare är dels banker och andra medlemmar och dels emittenter – dvs. de aktiemarknadsbolag och organisationer som ger ut värdepapper som köps och säljs på Börsen. De två grupperna äger hälften var.
– Att emittenterna är delägare i en börs är unikt, förklarar Bengt Rydén. Traditionellt ägs börserna av sina medlemmar och inga andra.
Lagen välkomnar konkurrens
Den nya börslagen från årsskiftet inte bara möjliggör konkurrens inom börsområdet, utan välkomnar den uttryckligen. Självklart ligger det i ägarnas intresse, liksom i Bengt Rydéns, att Stockholms Fondbörs behåller sin ställning som främsta marknadsplats för svenska värdepapper.
– Den nya svenska börslagen liksom Finansinspektionens föreskrifter har anpassats till EGs regler, berättar Bengt Rydén. Här ingår vissa minimikrav som måste uppfyllas när det gäller företagens levnadstid, ägarspridning och ekonomiska information. Tillämpningen av dessa krav överlämnas emellertid till börserna själva att lösa, t.ex. i ett inregistreringskontrakt som Stockholms Fondbörs länge haft.
Många börser har över huvud taget inga inregistreringskontrakt – så kallat börskontrakt – medan andra, förutom Stockholm exempelvis börserna i Norge och i Storbritannien, har börskontrakt som ställer stränga krav på årsredovisningar och annan ekonomisk information som medlemmarna ger ut.
– I dessa länder utövar börserna själva tillsynen över medlemmarna och emittenterna. Man har rätt att straffa företag som bryter mot reglerna, liksom i extremfallen att utesluta grova syndare från börsen.
I Storbritannien publicerades den så kallade Cadbury-rapporten – efter ordföranden sir Adrian Cadbury – som innehåller en Code of Best Practice, med bl.a. rekommendationer över god redovisningssed.
– Bakom rapporten står alla de stora aktörerna på marknaden, berättar Bengt Rydén, och man går in på detaljer när det gäller just finansiell information. Denna kod ska följas genom att företagen från och med den första juli i år i sina årsredovisningar ska göra positiva uttalanden om att de uppfyller kraven i uppförandekoden.
Fortfarande ansvarar börsen för tillsynen och har även rätt att utmäta straff.
– Dessa former för självreglering skapar – rätt utnyttjade – en stark och självständig börs, säger Bengt Rydén.
Stockholms Fondbörs har inregistreringskontrakt, men de nämns inte i den lag från 1979 som hittills gällt eller i den nya börslagen. Börskontraktet är ett civilrättsligt dokument mellan börsen och aktiemarknadsbolagen.
– Varför Börsen inte använt börskontraktet för att få aktiemarknadsbolagen att följa god redovisningssed vet jag egentligen inte, erkänner Bengt Rydén. I Sverige har det väl helt enkelt inte funnits någon tradition att Börsen ska ha ett inflytande på redovisningsområdet. Men visst skulle man i börskontraktet kunna föra in en klausul om att börsföretagen ska följa god redovisningssed, definierad på ett visst sätt, och tillämpa sanktionsbestämmelser vid brott mot en sådan bestämmelse.
Det finns också ett embryo till detta i dagens inregistreringskontrakt, påpekar Bengt Rydén. Där står att ”årsredovisningen skall vara upprättad i enlighet med tillämplig associationsrättslig lagstiftning och annan författning, samt med god redovisningssed”.
Men visst finns det problem.
Så får det t.ex. inte råda oklarhet över vad som är god redovisningssed. Och idag är det i praktiken omöjligt för Börsen att beivra överträdelser mot vad man anser vara god redovisningssed, t.ex. en rekommendation utgiven av Redovisningsrådet.
– Jag sitter i Redovisningsrådets huvudmannastyrelse och jag, liksom alla andra, hoppas naturligtvis att rådets rekommendationer ska accepteras av alla parter och bli normgivande för god redovisningssed.
USA-regler viktigare för vissa
Samtidigt är det inte alldeles självklart att alla bolag på Stockholms Fondbörs ska följa god svensk redovisningssed. Vissa storföretag har t.ex. större intresse av att följa god amerikansk redovisningsed.
– Ett minimikrav vore att börsföretagen i sina årsredovisningar anger vilka redovisningsprinciper man använder och tydligt markerar när man byter.
Ett annat problem blev tydligt när Börsen i Fermenta-affärens fotspår försökte genomföra att även aktiemarknadsbolagens delårsrapporter skulle översiktligt granskas och undertecknas av företagets revisorer.
– Många bolag följde helt enkelt inte våra rekommendationer och då förlorade vi i trovärdighet. Inför man strängare regler måste man även ha makt och medel att se till att de efterlevs.
För närvarande pågår en diskussion om börskontraktens utformning inom Stockholms Fondbörs.
– Vi håller på att gå igenom ett antal frågor som ska ligga till grund för förhandling med Aktiemarknadsbolagens Förening om ett nytt börskontrakt, berättar Bengt Rydén. Det nya kontraktet ska kunna träda i kraft under 1994.
En fråga om makt
Frågan om vem som ska bestämma vad som ska stå i aktiemarknadsbolagens årsredovisningar handlar till slut om makt. Företagen vill ha manöverutrymme, vilket de också har i dag. Samtidigt måste detta vägas mot förtroendet för Stockholms Fondbörs och företagen där:
– Kan vi inte hantera dessa frågor skickligt finns risk att vi lämnar fältet öppet för andra börsföretag att konkurrerar genom mindre strikta regler.
Men man ska inte överdriva problemen, säger Bengt Rydén. Svenska börsföretags information har genom åren hållt mycket hög internationell klass.
Men som alla är medvetna om har det funnits spektakulära undantag, t.ex. Fermenta eller Bilspedition.
Lars Malmström är frilansjournalist. Han medverkade senast Balans nr 6/85.