Som åklagare kan jag inte styra över konkursförvaltarens arbete. Men jag tror att många revisorer kan göra konkursutredningar med hög kvalité. Med det menar jag en noggrann genomgång av materialet, och att eventuella brott är identifierade och redovisade.
Det säger Roland Andersson, distriktsåklagare vid Statsåklagarmyndigheten för speciella mål i Stockholm. Han har varit Rubicons ordförande och sekreterare. Han var också med och skrev en annan utredning om vissa frågor om ekonomisk brottslighet. I den framkom en del kritik mot utredningarna i samband med konkurser. Mycket berodde det på att konkursförvaltaren inte gav revisorn tillräckligt tydliga instruktioner för sitt arbete.
Därför tillsatte Riksåklagaren och Riksskatteverket den utredning som fick namnet Rubicon efter den flod (i trakten av Rimini) som Julius Caesar korsade under ett av sina krig. Caesar ska då ha sagt ”tärningen är kastad”. Gå över Rubicon innebär följaktligen att ta ett avgörande steg.
Roland Andersson betonar hur viktigt det är att tillvarata revisorernas kompetens i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
– Det är i bokföringen vi finner brottsligheten, förklarar han. Antingen är den bristfällig, då är det ett brott i sig. Eller också finns märkliga transaktioner, ofta nära konkursutbrottet. Då kan det dölja ett borgenärsbrott.
I båda dessa fall spelar revisorn en nyckelroll enligt distriktsåklagaren. Om bokföringen är bristfällig räcker det ofta med revisorns konstaterande att så är fallet för att styrka brott. Eventuellt kan revisorn kallas som vittne till rättegången.
Om däremot bokföringen innehåller oförklarliga utbetalningar kan det vara fråga om exempelvis mannamån eller oredlighet mot borgenärer.
– Här ska revisorn utreda när obestånd egentligen har inträtt för att vi ska kunna styrka eventuellt brott, säger Roland Andersson.
Utredningen har inte diskuterat hur sådana här utredningsuppdrag ska upphandlas.
– Personligen tror jag att det är konjunkturkänsligt. I tider med många konkurser behöver förvaltarna hjälp av revisorer. Nu går antalet konkurser ner, och då kanske man gör utredningen själv eller tar hjälp av ekonomer på advokatbyrån.
Men han betonar att han är ute efter kvalité och att det då måste få kosta pengar.
– Men det är klart om jag har två likvärdiga revisorer som gör ett lika bra jobb, då tar jag den billigaste, tillägger han. När det gäller revisorernas anmälningsplikt inser han problemen. Vilka brott ska det gälla? Vilken grund ska räcka för anmälan?
– Vi ville i alla fall väcka frågan, säger han. Det är inte rimligt att en revisor avgår med någon kryptisk förklaring och att bolaget kan fortsätta med sin brottsliga verksamhet.
Han önskar att den utvidgade rapportskyldighet som finns för revisorer när det gäller export av krigsmateriel ska bli förebild även för andra områden.
Besviken på regeringen
Slutligen är han lite besviken på regeringen. I kompletteringspropositionen finns i och för sig Rubicon nämnt. Men när det gäller utbildnings- och uppföljningsfrågor föreslår regeringen inga direkta åtgärder utan uppmanar bara myndigheterna att ta till vara utredningens ambitiösa förslag.
I regeringens beslut att upprätta en central grupp för bekämpning av ekonomisk brottslighet finns inte Rubicon ens nämnd.
– Det hade inte gjort något om regeringen gjort en klar markering och anslagit medel till och uppdragit åt Riksåklagaren att genomföra de tvärvetenskapliga seminarier med åklagare, polis, kronofogde, förvaltare, revisorer m.m. vi föreslår, förklarar han. Vi måste börja där med ett brett kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Risken är annars att vårt arbete faller i glömska.
Pär Trehörning
Underlag till sammanfattning: Clas Holmberg och Angela Schönqvist, Öhrlings Reveko