Regeringen har avgivit en lagrådsremiss med ett förslag till Lag om revisorer och ett antal ändringar i annan lagstiftning som berör revisorer. När detta nummer av Balans pressläggs håller remissen på att behandlas av Lagrådet. En proposition väntas i slutet av februari eller början av mars.
Lagrådsremissen föranleds både av Sveriges åligganden enligt EES-avtalet och som medlem i EU och av behovet av en allmän översyn av det nu mer än tjuguåriga regelsystemet kring revisorer. Lagrådsremissen utgår både från det betänkande som lades fram av Revisorsutredningen på sommaren 1993, Revisorerna och EG (SOU 1993:69) och från förslaget från en särskild arbetsgrupp om nya tillsynsformer för revisorer, Tillsynen över revisorer (Ds 1994:125).
När det gäller de förslag som anknyter till Revisorsutredningens betänkande följer regeringen i stor utsträckningen utredningen. Förslaget till tillsynsorganisation avviker däremot väsentligt från vad arbetsgruppen föreslog.
Här ges en kort sammanfattning av förslagen, sådana de framgår av lagrådsremissen. Balans kommer givetvis att bevaka behandlingen av lagstiftningsärendet när det går vidare till proposition, utskottsbehandling och beslut.
Två kategorier
Det blir två revisorskategorier, auktoriserade och godkända revisorer, även i fortsättningen. Utbildningsnivåerna skall preciseras i en kommande regeringsförordning, men det är uppenbart att förslaget om 160 respektive 120 poäng teoretisk utbildning skall gälla. Praktiktiden blir fem respektive tre år, som i förslaget.
Den s.k. praktiska vägen till godkännande slopas. Den praktiska vägen var tänkt som ett sätt för personer med gedigen praktisk erfarenhet men utan akademiska meriter enligt grundregeln att bli godkända revisorer. Förslaget avstyrktes i ett särskilt yttrande i Revisorsutredningens betänkande av de sakkunniga från FAR och Kommerskollegium. Regeringen betecknar nu förslaget som oklart och tar inte med det.
Ändringarna i reglerna om en revisors förtida avgång genomförs i stort sett som Revisorsutredningen föreslog. Den särskilda berättelsen skall sändas till PRV i stället för till länsstyrelsen, och det ankommer på PRV i stället för revisorn att sända kopia till skattemyndigheten.
Det nuvarande affärsverksamhetsförbudet, som kritiserats av FAR som fyrkantigt och svårtolkat, ersätts med ett förbud mot verksamhet som kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet och självständighet, helt i överensstämmelse med FARs förslag. Regeringen lägger till en möjlighet för en revisor att begära förhandsbesked hos tillsynsmyndigheten.
Förslaget om 25% delägande för icke-revisorer som arbetar i byrån genomförs. Det skall alltså bli möjligt för revisionsbyråerna att låta t.ex. dataspecialister och skattejurister bli delägare.
Skillnaden mellan auktoriserade och godkända revisionsbolag slopas och det gemensamma namnet blir registrerat revisionsbolag. Liksom tidigare skall revisionsbolaget, om det väljs som revisor i ett aktiebolag, utse en huvudansvarig. Om klientföretaget är så stort att det krävs en auktoriserad revisor skall givetvis en sådan utses som huvudansvarig.
En fråga som väckt stormiga känslor är Revisorsutredningens tolkning av EU-direktiven, att lekmannarevisorer i fortsättningen inte kan väljas som medrevisorer till auktoriserade eller godkända revisorer. Det är framför allt revisionen av kommunägda aktiebolag som föranlett det förhöjda blodtrycket. Lekmannafrågan bryts nu ut till ett särskilt förslag som skall utarbetas av en arbetsgrupp med representanter för justitie-, finans- och näringsdepartementen i höst.
Ny myndighet
En ny myndighet, Revisorsnämnden, inrättas med PRV i Stockholm som värdmyndighet. Revisorsnämnden får ingen separat disciplinnämnd, som den särskilda arbetsgruppen hade föreslagit i sin promemoria. Den får inte heller någon egentlig styrelse. Själva nämnden skall bestå av en opartisk ordförande med domarerfarenhet, en auktoriserad och en godkänd revisor samt sju andra ledamöter som har erfarenhet från näringsliv, universitet och verksamhet i myndigheter samt som finansanalytiker eller investerare. Till nämnden skall knytas ett kansli med en chef och elva ytterligare personer.
Det framhålls i texten att kompetensprofilen stämmer väl med den som finns på Kommerskollegium i dag, och det förutsätts att personalen där kan övergå direkt till Revisorsnämnden.
Påföljderna erinran och straffavgift införs utöver de nu befintliga.
Talan mot Revisorsnämndens beslut skall kunna föras hos länsrätt och därefter, beroende på prövningstillstånd, hos Kammarrätten. Förslaget att Justitiekanslern skulle kunna överklaga frikännande domar genomförs inte.
1 juli 1995
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995, och Revisorsnämnden föreslås inrättad vid den tidpunkten. I medlemsskapsförhandlingarna med EU har Sverige fått tiden fram till den 1 januari 1997 på sig att införa åttonde direktivet. Regeringen föreslår att den som inom sex år därefter (dvs. fram till den 1 januari 2003) blir färdig med sin revisorsutbildning skall kunna bli godkänd revisor enligt de nuvarande reglerna, dock efter viss kompletterande utbildning. Den som har kvalifikationerna för auktorisation enligt de gamla reglerna skall ha motsvarande rätt, och dessutom slippa kompletterande utbildning.
Björn Markland